Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Första träffen – nu är vi igång!

Nu är vår studiecirkel igång , för tillfället med deltagare från fyra kommuner. Vi hoppas att fler ansluter. Vår första träff hade vi på Ebelingmuseet i Torshälla.

Där började vi med att lyssna till Maria Hallberg från museet som berättade om arbetet med utställningen “Berättelser i en väska” som visades på museet 2016. Den utställningen är en del i ett större utställningssammanhang med föreningen Artikel 31 som ursprunglig initiativtagare. Med stöd just i barnkonventionens artikel 31 – att ”öka barns möjligheter att påverka och fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet”  – jobbar de fram metoder för att göra verkstad av paragrafens innehåll. Metoden har sedan spridit sig vidare och fler aktörer har bidragit med olika delar. Så här står det på Artikel 31 sida:

“Mellan 2013 och 2016 bjöd vi in ungdomar och unga vuxna att delta i en kreativ process och gestalta sina egna berättelser i var sin väska. I projektets workshops har deltagarna målat, skulpterat, konstruerat, arbetat med ljus, ljud och musik, broderat, flätat, sytt. De har byggt eller byggt om gamla väskor till utställningsrum för sina berättelser. Väskorna har sedan ställts ut på museer, konsthallar och kulturhus.”

Läs mer via denna länk.

När konstpedagogen på Ebelingmuseet hakade på började hon samarbeta med ett HVB-hem i Ekilstuna och de killar som bodde där då. Deltagarna fick varsin resväska att göra en utställning/berättelse i. Alla fick välja material som passade för det de ville uttrycka och det blev till slut väldigt olika resväskor och berättelser som visades upp.

Viktigt i Ebelingmuseets pedagogik i stort är att möjliggöra att konsten blir ett medel för barn och unga att berätta vad som är viktigt för dem. Konsten används också som medel för att skapa sammanhållning mellan människor, men även för att fördela utrymmet för vilka som tar plats. Det handlar mycket om att luckra upp mönstren i samhällen och våga ifrågasätta rådande norm om vilka röster som hörs och vilka som får eller inte vågar ta plats.

Vi på folkbibliotek har mycket att lära av hur våra kollegor inom museivärlden jobbar pedagogiskt med berättande och skapande för att fler berättelser ska få ta plats.

Nuläge, erfarenhetsutbyte och förväntningar

Eftersom detta var vårt första möte så tog vi oss tid att också dela med oss av våra erfarenheter, vilka aktiviteter de olika biblioteken erbjuder idag, vad som funkat och vilka förutsättningar som påverkar. Språkcafé är till exempel något som de flesta bibliotek har i någon form och oftast med någon extern samarbetspartner. I det sammanhanget pratade vi om vikten av att inte behöva registrera sig för att få vara med. Att det ofta blir i en form som kräver att man måste boka upp sig på flera träffar. Är det en form som utgår från behov eller utifrån vad som är lättast att administrera? Att ha stående tider dit du är välkommen om och när du kan, är en modell som har testats på några ställen.

När det gäller skapande verksamheter är det främst aktiviteter för barn och unga som arrangerats. Så som att skriva musiktexter ihop eller att producera en pod. Frågan om hur vi tar reda vad de vi riktar oss till verkligen vill göra är ständigt aktuell. De måste få ta tid, och kanske är ett sätt att just testa olika aktiviteter och därigenom skapa relationer.

Skapande

I studiecirkeln ska vi varva både praktiskt prova-på-skapande med samtal och kunskapspåfyllnad på olika sätt. Vår första träff avslutade vi med att skapa enkla digitala berättelser i iMovie. Tanken är att vi ska dokumentera vår process så att vi hela tiden har med oss och bygger på de tankar och reflektioner som dyker upp när vi ses. Därför blev första skaparuppgiften att just skapa något utifrån reflektioner kring vår första träff där vi pratat om representation och vikten av att lyfta fler berättelser. Lite bilder från skapandet: