Väcka lust till läsning hos vuxna med svenska som andraspråk

Annika Liljengren är bibliotekarie i Landskrona. För några år sedan deltog Annika i en forskningscirkel om att väcka lust till läsning av skönlitteratur hos vuxna personer med svenska som andraspråk. Vad var svårt med att vara med i en forskningscirkel? Hur bidrog deltagandet till utveckling?

Biblioteket i Landskrona. Det är en vit byggnad med orange kanter. Byggnaden ser ut att ha 3-4 våningar. Det finns ett torn. Himmeln är blå. Framför är det grönskande gröna träd. Några människor i vårkläder går längs med biblioteket.
Landskrona bibliotek. Foto: Yazan Smadi.

Vem är du och var jobbar du?
Jag är bibliotekarie på Landskrona bibliotek med inriktning mot vuxna besökare.

Du var med i en forskningscirkel för några år sedan, hur var det att vara deltagare?
Det var intressant och utvecklande. Det tog mycket tid men gav mycket. Lotta Bergman, universitetslektor på Malmö Högskola, som undervisar i litteraturkurser för blivande svensklärare och forskar om läsning, litteraturdidaktik och skrivande, var vår handledare och det kändes som ett privilegium att få ta del av hennes erfarenhet, idéer och kunskap.Jag blev tryggare i min yrkesroll eftersom forskningscirkeln gav mig redskap att förankra min praktiska erfarenhet i aktuell forskning

Vad utforskade du i forskningscirkeln?
Målet med vårt projekt var att väcka lust till läsning av skönlitteratur hos vuxna personer med svenska som andraspråk. Vi prövade oss fram genom bokprat, boksamtal och författarbesök tillsammans med elever på vuxenutbildningen.

Jag blev tryggare i min yrkesroll eftersom forskningscirkeln gav mig redskap att förankra min praktiska erfarenhet i aktuell forskning.

Annika Liljengren, bibliotekarie

Hur har ditt deltagande stärkt dig i ditt yrkesutövande?
Jag blev tryggare i min yrkesroll eftersom forskningscirkeln gav mig redskap att förankra min praktiska erfarenhet i aktuell forskning. Jag blev bättre på att reflektera, ta till mig kunskap, utvärdera mitt nuvarande arbetssätt och hitta nya sätt att arbeta.

På vilket sätt bidrog ditt deltagande i forskningscirkeln till utveckling av bibliotekets verksamhet?
Rollfördelningen mellan lärare och bibliotekarier blev tydligare och vi hittade en samarbetsform som fungerade bättre än tidigare.

Vad tyckte du var mest värdefullt med att vara med?
Att få så lång tid på sig att utveckla sitt arbete med stöd av forskare och kollegor.

Vad tyckte du var svårt?
Att få tiden att räcka till att fördjupa mig i forskningslitteratur så mycket som jag önskade.

Har du något tips till någon som överväger delta i en forskningscirkel?
Det var lättare för mig att förhålla mig och göra jämförelser genom att ”forska” på ett pågående arbete än att börja med något helt nytt.

Annika Liljengren är bibliotekarie i Landskrona och deltog i Region Skånes projekt Forskningscirklar för utveckling av bibliotekens läsfrämjande verksamhet som pågick under 2017 och 2018. Annika har reflekterat i avsnittet Från checklista till Kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk i skriften Aktionsforskande bibliotekarier.

Vi Firar modersmålsdagen

UNESCO believes in the importance of cultural and linguistic diversity for sustainable societies.

UNESCO

Språk måste få synas, höras och ta plats. 21 februari firar vi Modersmålsdagen. UNESCO instiftade Modersmålsdagen för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt/sina modersmål. Det är en påminnelse om att vi alla har ett ansvar för att främja språklig mångfald. Språk spelar roll på så många sätt. UNESCO lyfter bland att det idag finns en ökad medvetenhet om att språk spelar en viktig roll i exempelvis utveckling, men också för att bygga inkluderande samhällen och bevara kulturarv.

En affisch med blå bakgrund. Det står med röda bokstäver på vit bakgrund "International Mother Language Day 21 February". På olika språk med vit text står det Fred, och tillsammans skapar orden formen av en fredsduva.
UNESCO poster för Modersmålsdagen 21 februari.

Den språkliga mångfalden i världen hotas i takt med att fler och fler språk försvinner. 40 procent av världens befolkning har inte tillgång till utbildning i språk de pratar eller förstår. 2019 är också the International Year of Indigenous Languages.

Runt 200 modersmål i Sverige

Alla språk måste få synas och höras mera i samhället. Även om inte Sverige har någon officiell språkstatistik, så uppskattas det finnas runt 200 modersmål här. Finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska är nationella minoritetsspråk i Sverige. Sverige har sedan 2009 en språklag.

Den enskildes tillgång till språk
14 §   Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
   1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
   2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Språklagen (2009:600)

Biblioteket som arena

Låt många språk höras, synas och ta plats. Låt språken mötas. Bibliotek och andra offentliga platser är viktiga arenor för detta. Idag firar vi modersmålen lite extra, och funderar vidare på hur vi som arbetar på och med bibliotek kan främja biblioteken som flerspråkiga arenor där många språk hörs, syns och tar plats. Där alla våra modersmål är självklara kunskapsresurser.