Annika hermele: Det som skimrar i minnet är de möten och samtal som uppstod den där dagen

Det blev en usel robot, metareflektioner om att hålla workshop och en påminnelse om att inte underskatta lunchsamtalen. Annika Hermele från Regionbibliotek Stockholm gästbloggar om sitt deltagande på fortbildningsdagen Tillsammans skapar vi biblioteket.

Härom veckan fick jag vara med på Tillsammans skapar vi biblioteket med Biblioteksutveckling Sörmland. Jag jobbar som utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm, bland annat med läsfrämjande, språk och inkludering. Med mig hade jag min kollega Samuel Sjöblom som arbetar med en förstudie om lokala mötesplatser för digital innovation. Det som skimrar i minnet är de möten och samtal som uppstod den där dagen.

Varför gömmer sig bibliotekspersonalen?

Dagen inleddes med en gripande föreställning från projektet Litterära språkvänner. Poeterna Anna Enbom och Wafaai Layla dramatiserade med klarhet och stor närvaro de dikter som skrivits i projektet.

Från Eskilstuna stadsbibliotek berättade Ellinor Mark om sin väg till att jobba med ungdomar. Det var intressant att höra henne reflektera kring synen på unga och på att jobba med unga. Det satte igång intressanta samtal om vad som krävs för att bygga närvaro och delaktighet i lokalsamhället på lång sikt.

Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik, utmanade och bidrog med sina gedigna erfarenheter av interkulturellt arbete. Plötsligt frågade hon varför bibliotekspersonal går och gömmer sig när någon kommer in. Varför känns det så? Och vad beror det på att: A. Vissa som jobbar på bibliotek inte uppfattas som tillgängliga (eller till och med drar sig undan)? B. En som vill använda biblioteket inte känner sig väl mottagen? Vad är det för normer och föreställningar som formar biblioteksmedarbetares och biblioteksanvändares beteenden? Det är väl värt att fundera över och fråga sig och framförallt fråga potentiella användare.

Annika Hermele har gjort den inledande övningen – alltså en meningsfull hatt som följer bibliotekslagen – på workshopen med Folklab och inväntar de övriga i sin grupp.

Diskussioner bland surrande robotar

Dagen avslutades med en workshop med Folklab. Eftersom jag också då och då ordnar workshoppar blev det mycket metareflektion. Varför bygger vi en robot samtidigt som vi fördjupar oss i Agenda 2030 och bibliotekslagen? Varför delas grupperna in si eller så? Så låter det i huvudet. Och det är nog den viktigaste behållningen av att gå på workshop för mig.

Jag har en känsla av att det var samtalet som var målet med övningen och det var nog tur, för roboten blev ganska usel.

Annika Hermele, Regionbibliotek Stockholm

Roboten – en quirkbot –  som min grupp gjorde bestod av en liten motor och sugrör. Målgruppen vi valde var bibliotekschefer och bland surret av robotar och slamret av kaffekoppar hade vi en invecklad diskussion om låga insteg och hög utväxling. Jag har en känsla av att det var samtalet som var målet med övningen och det var nog tur, för roboten blev ganska usel. 

Dagens höjdpunkt: Samtalet med min lunchgranne som berättade att han precis fått sitt första biblioteksjobb i Sverige efter fyra år här, med en lång karriär i bagaget dessförinnan.

Annika Hermele är utvecklingsledare med inriktning på läs- och litteraturfrämjande samt språk och interkultur på Regionbibliotek Stockholm. Annika arbetar bland annat i projekt utforskande om inkludering och normkritik kopplat till läsfrämjande arbete och bibliotek. Tillsammans med Sofie Samuelsson har Annika författat skriften Inkluderande bibliotek.

Tillsammans skapar vi biblioteket

Tillsammans skapar vi biblioteket. Och då behöver vi mötas, vi behöver perspektiv, vi behöver tänka och vi behöver drömma tillsammans.

Därför har jag och Marika som brygga mellan första delen och den kommande delen av Språk, makt och skapande format fortbildningsdagen Tillsammans skapar vi biblioteket.

Hur kan biblioteket bidra till att skapa meningsfulla möten i lokalsamhället? Hur gör vi programverksamhet och läsfrämjande aktiviteter som människor vill delta i gång på gång? Det blir en dag om att mötas, om skapande och om (digital) inkludering. Med poesi, robotar och gemensam reflektion.

Hjälp! Min robot följer inte bibliotekslagen

Bilden föreställer ett barn som bär prickig kjol och slöja. Barnet håller upp en robotskapelse.
Foto: Folk Lab

Digitalisering och inkludering – hur sätter vi människorna i centrum? Carl Bärstad och Staffan Hjalmarsson från Folk Lab ger en social och digital workshop om digitalisering, makerspaces, robotar, bibliotekets uppdrag och hållbar utveckling. Du kommer att få utrymme att tänka kring hur vi sätter robotarna i vår tjänst – och verktyg att ta med hem för att fortsätta tänka och göra på ditt bibliotek.

Folk Lab utvecklar aktiva sociala och digitala mötesplatser och lab på bibliotek, folkets hus och företag. Mitt i ett samhälle i ett akut behov av omställning.

Kärlek och asyl

Två personer står på en scen framför varsin mick. De håller varsin bok i handen, och de blickar ner i boken. De ser allvarliga ut.
Anna Enbom och Wafaai Layla på scen. Foto: Irène Karlbom Häll

Författarna Anna Enbom och Wafaai Layla är Litterära språkvänner. De kommer att berätta om översättningssamarbetet och ge smakprov på sina dramatiserade dikter på svenska och arabiska. Litterära språkvänner är en del av projektet Sörmland berättar som syftar till att stimulera litteraturen som konstform i Sörmland.

Mötas och inkluderas

Hur utvecklar du din interkulturella kompetens? Pirjo Lahdenperä utnämndes 2005 till Sveriges första professor i pedagogik med inriktning mot interkulturell pedagogik, och kommer i en interaktiv föreläsning Biblioteket som interkulturella arena hjälpa oss att hitta förhållningssätt som kan bidra till att skapa mera inkluderande bibliotek. Pirjo Lahdenperä har också mångårig erfarenhet av forskningscirklar, och kommer också att leda höstens forskningscirkel inom Språk, makt och skapande.

Dessutom kommer Ellinor Mark, som är ungdomsbibliotekarie på Eskilstuna bibliotek, att berätta om sitt arbete med unga, läsning, orden, möten och skapande. Och om förväntningar och att skapa delaktighet på riktigt

Tillsammans skapar vi biblioteket äger rum 11 april på Scenkonst Sörmland i Eskilstuna. Du anmäler dig senast 28 mars.

Ett stycke odlingshistoria på Folk & Kultur

Vi samtalar om värden och kraven på mätbarhet, om att skapa delaktighet på riktigt, om att lämna ifrån sig makten och att som bibliotek finna verktyg genom konsten. Vi möts genom ett frö och en tomat som ger en berättelse om sorg, migration, demokrati och hopp.

Det är fredag förmiddag i Eskilstuna. Det är både slaskigt och halt. Människor har samlats för att delta på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur. Vi på Biblioteksutveckling Sörmland arrangerar tillsammans med Art Lab Gnesta en workshop som vi valt att kalla Medskapande som verktyg för en hållbar framtid. Vi möts upp i en ganska trist lokal, men vi fyller den så småningom med en jordhög, förbrukade tidningar från ett bibliotek och entusiasm.

“Vi möttes i en entusiasm kring att göra odlingskrukor av död litteratur och så frön.”

– Signe Johanessen, Art Lab Gnesta, om vår gemensamma medverkan på Folk & Kultur

Det är tid för workshop. Vi står alla som tänkt delta i workshopen över ett bord med den där jordhögen i mitten. Malin Klintholm från Biblioteksutveckling Sörmland visar hur var och en av oss som är där kan skapa odlingskrukor av tidningspapper. I odlingskrukorna ska vi så frön. Det ska bli tomater. En alldeles speciell slags tomater.

Vi kan inte bara vänta

Vi ska så, men vi ska också samtala. Ellinor Mark från Eskilstuna bibliotek och Signe Johanessen från ArtLab Gnesta delar sina erfarenheter och tankar. Något som förenar dem är att de båda bjuder in människor att formulera vad de vill ha i sina lokalsamhällen, i sina liv och av biblioteken eller konsten. De väntar inte på att andra ska nyttja deras verksamheter utan öppnar upp för att möjliggöra att verksamheterna används och att människor ges utrymme att vara delaktiga på riktigt.

Ett bord där det i mitten finns en jordhög. På bordet ligger också tidningar utspridda. Människors händer skapar ordlingskrukor av tidningspappret. Några händer fyller jord i odlingskrukorna.

Vad händer om vi gör tillsammans istället för att bara prata? Dyk i med huvudet före, säger en av deltagarna i workshopen. Det kan hjälpa oss att tagga ner lite, tycker en annan. Vi kan lära av någon annan, och av varandra på mer jämlika villkor, framför en tredje. Medan vi sår frön pratar vi om vikten av att lämna ifrån sig definitionsmakten, arbeta uppsökande och alla dessa mätverktyg som är svåranvända. Alla måste lära sig slappna av kring mätbarhet, utbrister någon. Lärandet, egenvärdet i att mötas och relationsbyggandet – hur fångar och synliggör vi vad som verkligen gör skillnad?

Frön är sådda. Var och en får också ta med sig ett eget frö att så. Odla en bättre värld gör vi inte ensamma, utan tillsammans.

Den sörmländska saqbatomaten

Den speciella tomaten då? Den sörmländska saqbatomaten är odlingshistoria och folkbildning. Det tar sin fart när kemisten och odlaren Omar Sadek möter Art Lab Gnesta under 2016. De möts över det gemensamma intresset odling. Resten är historia och framtid i ett. I filmen kan du ta del av den drabbande berättelsen – om Omar och Noura, flykt och återförening, klimatet och fröet.


Odla en bättre värld!

Dags för årets kulturpolitiska konvent Folk och Kultur i Eskilstuna. I år kommer vi att hålla en workshop tillsammans med Art Lab Gnesta. Samtidigt som vi sår frön av tomatsorten Saqba från Syrien/Gnesta så för vi samtal om hur
skapande aktiviteter kan vara ett sätt att dela makten, stärka demokratin och arbeta proaktivt med yttrandefrihet.

https://www.folkochkultur.se/medskapande-41012513

Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Niklas Karlsson – Bara att gasa!

Språk, makt och skapande eller
Så här skapas framtidens folkbibliotek eller
Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska folkbiblioteket

Ett bibliotek är en spegling av samhället, dess rörelse och innevånare och är därmed en institution satt i en kontinuerlig anpassningsprocess. Folkbiblioteket har aldrig varit mer i mitten av samhället än nu då vi lever i en tid då information är hårdvara och inte bara en kulturell angelägenhet. Det är en plats för människor där de kan möta upp sina inre behov, finna verktyg och utvecklas i takt med det föränderliga samhället. Det är en plats som är på väg att omfatta större ambitioner i människors liv än tidigare och då krävs det nya verktyg för biblioteken för att kunna axla den nya rollen. Kultur är inte längre synonymt med den västerländska skönlitterära kanon som traditionellt dominerat folkbibliotekets utbud. Kultur idag är något mycket bredare och vi kan se hur det gamla tvådimensionella begreppet utvecklats till att bli ett multidimensionellt begrepp som inbegriper praktiskt skapande och interaktiv språkinlärning. Kultur är inte längre bara något vi tar in som förströelse eller underhållning, kultur är idag något vi tillsammans skapar baserat på mångfald och diversitet. De globala rörelserna har gjort att vi idag är ett mångkulturellt och mångspråkigt samhälle och det här är ett faktum vi som biblioteksarbetare behöver omfamna med stora öppna armar. Vi behöver kunna inkludera alla människor i en gemensam verksamhet för att kunna dra nytta av den kraft som finns i människors inneboende vilja till att skapa sig en plats i en helhet.

Så hur gör vi detta? Hur blir vi denna dynamiska, multidimensionella kulturinstitution som är en självklarhet i samhällsmedborgarnas liv? ”Språk, makt och skapande” säger väl egentligen allt om hur vi ska gå vidare i den här processen eftersom att det sätter fokus på de verkande agenserna. Samhället är inte längre ett kollektivt skapat traditionsspektra utan samhället är idag skapat utifrån individen och dess egna språk (vare sig det rör sig om modersmål, gruppspråk, bildspråk etc.), skapande (all yttrandefrihet, kreativitet, åsiktsfrihet etc.) och den makt som innefattas av de kraftfulla verktygen som biblioteket har möjlighet att erbjuda. Och den makt som individen har när de gagnar dessa verktyg… Det är därmed vår roll som biblioteksarbetare att ställa oss mitt i denna rörelse, mitt i samhället och bli de som fångar upp och leder vidare den elektriska kraften som bildar den levande kulturen vi har. Vi behöver därmed utveckla den teoretiska grunden (hur möter vi upp individen?) för att kunna utveckla det praktiska kulturskapandet (hur möjliggör vi individen?).

Som vi diskuterat i studiecirkeln så handlar mycket om att förstå vad demokrati och interkulturalitet är i dagens samhälle. Dessa begrepp bildar idag ryggrad för hur en individuell medborgare uttrycker sig och de rättigheter och möjligheter som följer i dess fotspår. Det bildar också grund för den multidimensionella verksamhetsplanen som biblioteket behöver anamma. Vi behöver vara ett aktivt tänkande intellekt som ser, möjliggör och möter upp alla uttryck. Vi behöver ha verktygen för att kunna ifrågasätta normer och vi behöver ha kollektiva forum för att skapa möten för dialog i syfte att upplysa oss själva om vilka vi är i det egna. Vi behöver vara en röst för att kunna höra en röst, demokrati är något vi behöver aktivt definiera och förstå utifrån vår roll som kulturbärare. Som väl är så är det också vårt grundläggande uppdrag att… ”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning.” (Bibliotekslagen 2013:801)

Så då är det väl bara att gasa? I högsta grad: ja! Låt oss att ge oss ut i allsköns experimenterande med de praktiska idéerna för att möjliggöra den teoretiska potentialen. Låt människor mötas via Culinary literacy eller ett kongenialt uttänkt Makerspace eller skapande rum där människor får leva ut sin yttrandefrihet i sann demokratisk anda. Låt människor hitta sin egen plats i samhället där det kan få vara sig själva och där de kan få bli en del av en pulserande dynamisk helhet. Låt människor individuellt få skapa sin egen kultur i syfte att skapa vår gemensamma kultur. Mångfald och diversitet är vår kultur nu, vilket ger att folkbiblioteket har en fantastisk möjlighet att bli inte bara en naturlig del av det utan även ett grundläggande demokratiskt verktyg för alla och envar att nyttja för att skapa sin egen personliga frihet.

Niklas Karlsson
Eskilstuna bibliotek och deltagare i studiecirkeln

Ett avslut och en fortsättning

I slutet av maj hade vi vår sista träff i studiecirkeln. Vi träffades på Lava på Kulturhuset i Stockholm. Där fick vi höra bibliotekspedagog Jon berätta om den verksamhet som bedrivs där för ungdomar 14-25 år. De ungas egna initiativ är det som till största delen styr arrangemangen. Personalen, som alla har olika bakgrund, finns som bollplank och stöttar genomförandet av önskad verksamhet. Alla bokhyllor har hjul så att lokalen hela tiden kan förändras och vara flexibel utifrån olika behov.

Utefter ena väggen i den stora lokalen finns en mängd skaparmaterial. 3D-skrivare, laserskärare, vinylskärare, datorer med diverse program för redigering och digitalt skapande. Symaskiner och material för smyckestillverkning är också populära och används flitigt. I ett eget rum finns en musikstudio att boka och i ett annat finns material till screentryck. För att testa screentryck och för att köra 3D-skrivaren erbjuds en kort introduktionskurs. Annars är allt material fritt att använda när som helst för de som kommer.

Till utlån finns, förutom böcker, även instrument och verktyg. Den som just flyttat hemifrån och behöver en borr tillfälligt behöver alltså bara skaffa ett lånekort.

Under förmiddagen fick vi prova på Strawbees och Quirkbot tillsammans med Carl Bärstad från Kids Hack Day. Två och två fick vi uppdraget att sätta ihop färgade sugrör med hjälp av små plastmojänger så att de bildade trekantiga tänkarhattar. Efter det var det dags att montera själva motorn eller Quirkboten som går att programmera så att konstruktionen man fäster den vid rör på sig. Nu var det fritt spelrum att bygga på robotarna med fler sugrör eller annat. Allt med ett tydligt mål – att de skulle röra sig snabbt framåt. Det vankades nämligen ett robotrace och våra tävlingsinstinkter vässades till max. En dramatisk kamp slutade med seger för Niklas, grattis! Och tack Carl för en rolig workshop. Här en film om materialet:

 

Inför sista träffen fick var och en av deltagarna ett annat material skickat till sig. Ett material att utforska på egen hand så som en PenPal, en Flic-knapp, en MakeyMakey, en Microbit, material till att sy med lysdioder, en fläktrobot och material till att göra lysande kort. Sista timmen innan lunch fick vi se och höra redovisning av vad deltagarna gjort med innehållet i sitt paket. Tillsammans kunde vi konstatera att det finns mycket kul teknik att testa, att det ibland kan vara lite truligt att få till det, att det behövs tid och tålamod, men också att det finns potential till roliga stunder om man jobbar tillsammans och nya användningsområden för den som är kreativ.

Eftermiddagen ägnade vi tid åt samtal om Hacka bibblan, en årlig knytkonferens som äger rum 11-12 oktober i Örebro och som samordnas av Länsbibliotek Sörmland och Regionbibliotek Örebro. Några av de saker vi testat i studiecirkeln vill vi också kunna bidra med på knytkonferensen. Vi avslöjar inte vad, håll istället utkik efter anmälan som kommer i augusti!

Avslutningsvis blev det tårta och utvärdering. Något som uppskattats mycket under året har varit att få träffas, samtala och utbyta erfarenheter med varand

IMG_4222
Utvärdering med metoden 4L – Liked, Learned, Lacked and Longed for

ra. Bibliotek står inför en del utmaningar och en process att förändra arbetssätt och tänka nytt tar sin tid. De platser vi varit på och de saker vi fått prova på har alla inspirerat på olika sätt. Så som alla aktiviteter vi provat på.

En rapport om satsningen och en kort film är snart klara. Men glädjande nog betyder det inte slutet, fortsättning följer!

/Marika Alneng

 

Vilka berättelser bär ditt bibliotek?

Vi var på Biblioteksdagarna och deltog med Språk, makt och skapande i posterutställningen. Det blev prat om biblioteket i lokalsamhället, samarbete, skapande, metodutveckling, språk och att skapa inkluderande verksamhet.

Dessutom delade vi ut lyckokakor och fick höra om en massa intressant verksamhet runtom på biblioteken i landet.

Vilka berättelser bär ditt bibliotek på? Du kan dela dina tankar och funderingar på http://menti.com genom att ange koden 71758!

Bild på en kaffekopp. Bredvid kaffekoppen ligger inslagna lyckokakor i cerise glansigt material. Bakom finns en popup med olika byggnader från Sörmland.
Vår poster Språk, makt och skapande på Biblioteksdagarna 2018.

Biblioteksdagarna arrangeras av Svensk biblioteksförening och har i år tema Ett steg till. Mer om just posterutställningen: http://www.biblioteksforeningen.se/…/bib…/posterutstallning/

/Victoria

 

Entré utan trösklar i Trosa

I Trosa kommun har biblioteket under 2017 drivit en satsning kallad Entré utan trösklar. Målet var att skapa nya mötesplatser och aktiviteter för nyanlända och asylsökande. Med medel från bland annat Kulturrådet anställdes en projektkoordinator och olika aktiviteter arrangerades i samarbete med andra aktörer i kommunen. I projektrapporten beskriver Agneta (som också är deltagare i Språk, makt och skapande-cirkeln) både aktiviteter, olika samarbeten och reflektioner kring vad som fungerat och vilka lärdomar som dragits.

Det har inom satsningen bland annat ordnats träffar för att berätta om lokalsamhället och om olika samhälleliga funktioner, biblioteksvisningar med datorkunskap, filmvisning, bakning, författarbesök och musikkvällar.

Delar av projektstödet har också gått till att översätta informationsmaterial och skapa hyllor i biblioteket med medier som det funnits extra behov av hos de nyanlända.

Ibland har det varit svårt att locka besökare till de olika arrangemangen medan det andra gånger varit fullt hus. Satsningen riktade sig till en början tydligt gentemot nyanlända som ännu inte erbjudits SFI-undervisning. När det sedan visade sig att väntetiden för att få börja SFI kortats betydligt var det en anledning till att ändra satsningens inriktning något. Då blev det större fokus på att skapa träffpunkter för en bredare målgrupp.

De nyanlända har framförallt varit afghaner, somalier och eritreaner. Några har varit analfabeter medan andra haft goda språkkunskaper i engelska. Ibland har även brist på tolkar inneburit vissa svårigheter i satsningen.

Några gånger har biblioteket anordnat skaparverkstad
tillsammans med Röda korset. Vid ett tillfälle var barnboksförfattaren Mikael Rosengren var med och tillsammans med honom skapade deltagarna en bok på temat ”Mitt första intryck av Sverige – om första mötet med ett nytt land”. 

Här finns hela boken:
Mitt första intryck av Sverige 171121 AR[2562]

Länk till en artikel om satsningen

Boksida.jpg

 

Programmera analogt och digitalt

Kan man programmera dans? Ja, absolut! En algoritm kan enkelt förklaras som en stegvis instruktion om vad som ska hända i vilken ordning för att önskat resultat ska uppnås. Att tänka ut en dans kan liknas vid datalogiskt tänkande.

IMG_1491
Lokstallet Perrongen Katrineholm

I onsdags testade vi i studiecirkeln olika typer av enkel programmering. Under förmiddagen höll vi till på Perrongen i Katrineholm. Där delade vi in oss i två grupper – den ena fick börja med att skapa en dans medan den andra fick jobba med roboten Bluebot enligt instruktionerna:

Dansen – Börja med att välja ett valfritt musikstycke. Välj olika danskommandon, både från de befintliga korten, plus några egna. Skriv/rita kommandona i rätt ordning som en instruktion på ett stort pappersark. Lägg till loopar om och när de behövs. Testa dansen tillsammans till musiken!

Bluebot – Lägg ut rutmattan. Lägg bilder under mattan. Öppna appen, tryck på kartsymbolen och kamerasymbolen. Ta ett kort så att bakgrunden i appen ser likadan ut som på mattan. Tänk ut vilken väg ni vill Bluebot ska gå mellan bilderna. Inställningen i appen ska vara på “Basic programming” som ni hittar under siffersymbolerna långt upp till höger. Ni måste också parkoppla Bluebot med appen via bluetooth för att det ska fungera. Är det för enkelt? Ni kan utmana er genom att endast använda två kommandon t.ex. bara bakåtpil och högersväng för att komma till målet. Det är klurigare!

I bytet mellan de två stationerna testade vi danserna, riktigt roligt!

Efter en välförtjänt lunch fortsatte vi på Katrineholms bibliotek. Där testade vi Scratch tillsammans. Det är ett gratis verktyg som kan användas direkt i webbläsaren, scratch.mit.edu. Tillsammans programmerade vi musikloopar, vi fick katten Scratch att röra sig, vi skapade poängvariabler och använde villkorssatser för att göra ett enkelt spel.

Här finns tips om du vill lära dig mer om programmering!

Så varför programmering?
Att lära sig något om programmering är att lära sig något om hur digitala verktyg och tjänster fungerar “bakom kulisserna”.

Lyssna gärna på Karin Nygårds förklaring till vad datorkunnighet är:

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=RRux2yRpZ0k&w=560&h=315]

Kodning är också ett internationellt språk!

/Marika Alneng