Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Konst – process och provokation

Det var några veckor sedan nu som vi besökte ArtLab Gnesta. Men besöket lever kvar, det har satt sina spår.

Signe Johanessen, ordförande för föreningen ArtLab, tog emot oss när vi kom och berättade med energi om bakgrunden till verksamheten och de gamla bryggerilokalerna. Hon är själv konstnär, utbildad på Kungliga konstakademien, men med en djup vilja till förankring i den lokala verkligheten.

På ArtLab möter världen Gnesta och Gnesta möter världen. I huset finns residensrum och dit kommer konstnärer, författare, forskare från andra delar av världen som tillsammans hjälper till att tänka kring aktuella och angelägna frågeställningar ihop med boende i Gnesta. Processen är viktigare än vilket uttrycket blir. Det kan t.ex. handla om träsk, det kan handla om syrianska tomater eller som vid vårt besök – språk.

Utställningen Gränsens språk, språkets gränser är en utställnings som väcker känslor. Den består av ett antal videokonstverk som alla har kopplingar till 90-talets Balkan-krig och kretsar mycket kring fördomar och missförstånd. I en av videoverken sitter en montenegrinsk man i en soffa och pratar och skrattar. Men det är berättarrösten på svenska vi hör och denne berättar helt lugnt men också väldigt fördomsfullt om hur montenegrinska män är. Det är en utställning som behöver diskuteras efteråt. Hur långt kan konsten gå i att provocera? Provokationerna väcker oss, så kanske är de bra? Hur reproducerar vi själva fördomar? Får vi genom konst som testar gränserna bättre syn på oss själva? Eller bidrar en sådan utställning snarare till att befästa strukturer? Svåra men viktiga frågor om vilken roll och vilket ansvar en konstnär har för sina verk. Signe berättade att de som besökt utställningen med sin SFI-grupp, personer med ursprung i Somalia, Afghanistan och Syrien kände igen sig medan besökare från Balkan mer upplevde att den befäste fördomar. Kanske för att det kommer alltför nära självupplevda händelser, resonerade Signe.

En annan viktig fråga som både ArtLab och biblioteken står inför handlar om definitionsmakt. Biblioteket ska ju vara ett rum för alla men där olika grupper och olika behov ibland krockar. Alla kan inte ha definitionsmakten samtidigt så kanske handlar det om att tydligare låta de grupper som inte annars har den, få den?

Läs mer om fler intressanta projekt på ArtLab Gnesta:
Trappgatan
Saqbatomaten
Swamp storytelling

/Marika Alneng

Tankar kring skapande platser

Att skapa en lockande och inspirerande plats för skapande på biblioteket är en rolig och samtidigt klurig utmaning. Grundläggande för ett lyckat resultat är hur som helst att en utgår från kunskap om vilka användarna är, vad de längtar efter och vilka aktiviteter de skulle uppskatta. Här krävs inledningsvis ett gediget arbete med att samla information direkt från de tilltänkta målgrupperna. Iaktta, intervjua, dröm och samskapa fram idéer kring vilken typ av verksamhet ni kan bygga upp. Vilka är möjligheterna och hindren?

För värdefull inspiration och förförståelse om vilka fallgropar som finns rekommenderas att besöka besläktade verksamheter och hör efter vad som fungerar där och vad som kunde göras annorlunda. Sen är det, det där svåra med att få till en miljö som är funktionell men också känns bra att vistas i. Många är de frågor som måste besvaras för att en ska kunna göra rätt vägval. Hur många ska kunna delta och hur ofta ska vi ha aktiviteter? Ska användarna kunna skapa saker även på egen hand på andra tider? Hur mycket utrymme behöver var och en och hur undviker vi långa köer vid populära funktioner? Listan kan göras lång och det är lätt att tappa bort sig bland alla val. Då är det betryggande att det går att pröva sig fram i mindre skala och utöka efter hand som ett alternativ till att slå på stort från början.

collage[1077]

I collaget syns exempel från danska Risskov bibliotek där finns möjlighet att på egen hand få rå om en liten odlingslott. Här utvecklar användarna sitt kunnande tillsammans över generationsgränserna. Sår sina frön i krukor som de tillverkat av gamla böcker och byter nyskördade grönsaker med varandra. Här finns ett litet krypin för avslappning och pingisbord att mötas kring.

/Maria Norqvist

 

Delaktiga rum – både fysiska och digitala

Vissa rum lockar till lugn, andra till skapande och interaktivitet. Och så finns de spännande mellanrummen där allt kan hända!

Vår tredje träff i cirkeln Språk, makt och skapande gick under temat rummet, hur rummets utformning och tingen i rummen kan locka till olika typer av interaktivitet och inkludering. Vad är det som gör att stämningen varierar, att en ibland blir osäker på vad som är ok att göra i vissa rum och att det ibland bara inte går att låta bli att röra, testa och göra i andra?

Till träffen var uppdraget att läsa kapitel 3 i Rum för de yngsta av Barbro Johansson och Frances Hultgren som just berör rummet och möten. Även om texten handlar om de yngsta barnen är det mycket som kan läsas med andra målgrupper för ögonen. Som att  platsen blir till på nytt med varje besökare och att varje rum kommer med ett meningserbjudande.  Bibliotek är för många ett mellanrum mellan vardagens rutiner och plikter där lust och intresse avgör hur möten mellan människor och möten med rummet blir. Bibliotek kan också vara plats för kollektiv, social fostran, där besökare lär sig vilket sätt som är korrekt att bete sig på. Som att förstå om och när det är tillåtet att själv bidra – vilka gränser som finns för deltagande. Att vara en kompetent kulturkonsument innebär ofta delaktighet på ett specifikt sätt.

En uppgift inför träffen var också att i förväg se sig om på sitt bibliotek för att upptäcka platser eller saker som lockar till delaktighet (delaktighets-triggers). Det vi konstaterade när vi diskuterade uppdraget var att det finns många fler uttänkta sådana saker och platser för barn på biblioteken. Vilka saker och platser får vuxna att lockas till delaktighet? Kanske kan vi titta på andra verksamheter för inspiration, hålla ögonen öppna för vad som fångar uppmärksamhet och uppmuntrar till handling och deltagande.

Länsbibliotekets Maria Norkvist är speciellt intresserad av rumsliga aspekter och roliga lösningar och hon bjöd under dagen på ett föredrag med många inspirerande bilder av rum för skapande. (Ett inlägg av henne kommer)

Vår eftermiddag tillsammans ägnade vi åt att testa Virtuel Reality med våra telefoner. Genom att placera telefonerna i Google Cardboards och ladda ner olika appar fick vi en förståelse för hur VR fungerar. Denna teknik är enkel att använda och skulle kunna ingå i berättarstunder eller boksamtal. Vid samtal om en bok som utspelar sig i Paris till exempel går det mycket väl att via en app få upplevelsen att vara på plats.

Det finns en rad olika exempel på hur både VR, AR (Augmented Reality) och MR (Mixed Reality) kan användas på bra sätt för att lyfta t.ex kulturarv (som projektet med Fågelsjö i Gävleborg) eller för att förenkla en vardag (som att testa en ny möblering hemma, eller att enklare hitta rätt böcker och information på biblioteket). Det är lätt att se potentialen för tekniken även när det gäller arbetet med flerspråkighet.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=aMWDnvRBKiw&w=560&h=315]