Odla en bättre värld!

Dags för årets kulturpolitiska konvent Folk och Kultur i Eskilstuna. I år kommer vi att hålla en workshop tillsammans med Art Lab Gnesta. Samtidigt som vi sår frön av tomatsorten Saqba från Syrien/Gnesta så för vi samtal om hur
skapande aktiviteter kan vara ett sätt att dela makten, stärka demokratin och arbeta proaktivt med yttrandefrihet.

https://www.folkochkultur.se/medskapande-41012513

Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Niklas Karlsson – Bara att gasa!

Språk, makt och skapande eller
Så här skapas framtidens folkbibliotek eller
Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska folkbiblioteket

Ett bibliotek är en spegling av samhället, dess rörelse och innevånare och är därmed en institution satt i en kontinuerlig anpassningsprocess. Folkbiblioteket har aldrig varit mer i mitten av samhället än nu då vi lever i en tid då information är hårdvara och inte bara en kulturell angelägenhet. Det är en plats för människor där de kan möta upp sina inre behov, finna verktyg och utvecklas i takt med det föränderliga samhället. Det är en plats som är på väg att omfatta större ambitioner i människors liv än tidigare och då krävs det nya verktyg för biblioteken för att kunna axla den nya rollen. Kultur är inte längre synonymt med den västerländska skönlitterära kanon som traditionellt dominerat folkbibliotekets utbud. Kultur idag är något mycket bredare och vi kan se hur det gamla tvådimensionella begreppet utvecklats till att bli ett multidimensionellt begrepp som inbegriper praktiskt skapande och interaktiv språkinlärning. Kultur är inte längre bara något vi tar in som förströelse eller underhållning, kultur är idag något vi tillsammans skapar baserat på mångfald och diversitet. De globala rörelserna har gjort att vi idag är ett mångkulturellt och mångspråkigt samhälle och det här är ett faktum vi som biblioteksarbetare behöver omfamna med stora öppna armar. Vi behöver kunna inkludera alla människor i en gemensam verksamhet för att kunna dra nytta av den kraft som finns i människors inneboende vilja till att skapa sig en plats i en helhet.

Så hur gör vi detta? Hur blir vi denna dynamiska, multidimensionella kulturinstitution som är en självklarhet i samhällsmedborgarnas liv? ”Språk, makt och skapande” säger väl egentligen allt om hur vi ska gå vidare i den här processen eftersom att det sätter fokus på de verkande agenserna. Samhället är inte längre ett kollektivt skapat traditionsspektra utan samhället är idag skapat utifrån individen och dess egna språk (vare sig det rör sig om modersmål, gruppspråk, bildspråk etc.), skapande (all yttrandefrihet, kreativitet, åsiktsfrihet etc.) och den makt som innefattas av de kraftfulla verktygen som biblioteket har möjlighet att erbjuda. Och den makt som individen har när de gagnar dessa verktyg… Det är därmed vår roll som biblioteksarbetare att ställa oss mitt i denna rörelse, mitt i samhället och bli de som fångar upp och leder vidare den elektriska kraften som bildar den levande kulturen vi har. Vi behöver därmed utveckla den teoretiska grunden (hur möter vi upp individen?) för att kunna utveckla det praktiska kulturskapandet (hur möjliggör vi individen?).

Som vi diskuterat i studiecirkeln så handlar mycket om att förstå vad demokrati och interkulturalitet är i dagens samhälle. Dessa begrepp bildar idag ryggrad för hur en individuell medborgare uttrycker sig och de rättigheter och möjligheter som följer i dess fotspår. Det bildar också grund för den multidimensionella verksamhetsplanen som biblioteket behöver anamma. Vi behöver vara ett aktivt tänkande intellekt som ser, möjliggör och möter upp alla uttryck. Vi behöver ha verktygen för att kunna ifrågasätta normer och vi behöver ha kollektiva forum för att skapa möten för dialog i syfte att upplysa oss själva om vilka vi är i det egna. Vi behöver vara en röst för att kunna höra en röst, demokrati är något vi behöver aktivt definiera och förstå utifrån vår roll som kulturbärare. Som väl är så är det också vårt grundläggande uppdrag att… ”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning.” (Bibliotekslagen 2013:801)

Så då är det väl bara att gasa? I högsta grad: ja! Låt oss att ge oss ut i allsköns experimenterande med de praktiska idéerna för att möjliggöra den teoretiska potentialen. Låt människor mötas via Culinary literacy eller ett kongenialt uttänkt Makerspace eller skapande rum där människor får leva ut sin yttrandefrihet i sann demokratisk anda. Låt människor hitta sin egen plats i samhället där det kan få vara sig själva och där de kan få bli en del av en pulserande dynamisk helhet. Låt människor individuellt få skapa sin egen kultur i syfte att skapa vår gemensamma kultur. Mångfald och diversitet är vår kultur nu, vilket ger att folkbiblioteket har en fantastisk möjlighet att bli inte bara en naturlig del av det utan även ett grundläggande demokratiskt verktyg för alla och envar att nyttja för att skapa sin egen personliga frihet.

Niklas Karlsson
Eskilstuna bibliotek och deltagare i studiecirkeln

Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Konst – process och provokation

Det var några veckor sedan nu som vi besökte ArtLab Gnesta. Men besöket lever kvar, det har satt sina spår.

Signe Johanessen, ordförande för föreningen ArtLab, tog emot oss när vi kom och berättade med energi om bakgrunden till verksamheten och de gamla bryggerilokalerna. Hon är själv konstnär, utbildad på Kungliga konstakademien, men med en djup vilja till förankring i den lokala verkligheten.

På ArtLab möter världen Gnesta och Gnesta möter världen. I huset finns residensrum och dit kommer konstnärer, författare, forskare från andra delar av världen som tillsammans hjälper till att tänka kring aktuella och angelägna frågeställningar ihop med boende i Gnesta. Processen är viktigare än vilket uttrycket blir. Det kan t.ex. handla om träsk, det kan handla om syrianska tomater eller som vid vårt besök – språk.

Utställningen Gränsens språk, språkets gränser är en utställnings som väcker känslor. Den består av ett antal videokonstverk som alla har kopplingar till 90-talets Balkan-krig och kretsar mycket kring fördomar och missförstånd. I en av videoverken sitter en montenegrinsk man i en soffa och pratar och skrattar. Men det är berättarrösten på svenska vi hör och denne berättar helt lugnt men också väldigt fördomsfullt om hur montenegrinska män är. Det är en utställning som behöver diskuteras efteråt. Hur långt kan konsten gå i att provocera? Provokationerna väcker oss, så kanske är de bra? Hur reproducerar vi själva fördomar? Får vi genom konst som testar gränserna bättre syn på oss själva? Eller bidrar en sådan utställning snarare till att befästa strukturer? Svåra men viktiga frågor om vilken roll och vilket ansvar en konstnär har för sina verk. Signe berättade att de som besökt utställningen med sin SFI-grupp, personer med ursprung i Somalia, Afghanistan och Syrien kände igen sig medan besökare från Balkan mer upplevde att den befäste fördomar. Kanske för att det kommer alltför nära självupplevda händelser, resonerade Signe.

En annan viktig fråga som både ArtLab och biblioteken står inför handlar om definitionsmakt. Biblioteket ska ju vara ett rum för alla men där olika grupper och olika behov ibland krockar. Alla kan inte ha definitionsmakten samtidigt så kanske handlar det om att tydligare låta de grupper som inte annars har den, få den?

Läs mer om fler intressanta projekt på ArtLab Gnesta:
Trappgatan
Saqbatomaten
Swamp storytelling

/Marika Alneng

Uppäten och god workshop!

I torsdags genomförde vi så äntligen en workshop i Culinary Literacy. Metoden är hämtad från Free Library of Philadelphia och går dels ut på att lära sig om mat, dels (och kanske framför allt) att lära genom mat.

Tillfället var både en cirkelträff och samtidigt en öppen workshop på konventet Folk och kultur, där alla med entrépass kunde anmäla sig. Därför började Victoria Lagerkvist och Marika Alneng att berätta om själva satsningen och om den rapport som satsningen är en fortsättning på. Därefter berättade Malin Klintholm om själva metoden Culinary Literacy. Hon blev introducerad för den förra året då representanter från Free Library of Philadelphia höll i en liknande workshop på konferensen Next Library i Århus.

Med mer information om satsningen och metoden fick deltagarna sedan diskutera följande frågor vid sina bord:

  1. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor?
  2. Vilka grupper i samhället tror ni kan ha utbyte av en metod som Culinary Literacy?

Dags att laga
Sen var det dags för handspritning, receptgenomgång och matlagning. Vegansk avokado- och kikärtswrap stod på menyn. Så här såg det ut:

Några kommentarer från dagen:

”Enkelt sätt att mötas där alla kan vara med och bidra”
”Praktisk nytta av språkutbyten”
”Gav nya idéer till egen verksamhet”
”Grundläggande behov”
”Identitetsmarkör”
”Öppnar upp”
”Kunna prata om skillnader på ett odramatiskt sätt”
”Man måste prata med varandra för att klara uppgiften och då öppnas det lätt upp för mera prat!”
”Om det ska vara för integration blir det spännande även för etablerade svenskar – lära sig nya metoder och ord!”
”Hade varit roligare utan recept och med fler råvaror”

Här finns tillgång till Free Library of Philadelphias Toolkit för den som vill veta mer: CulinaryLiteracyToolkit_NextLibrary2017

P.S. Ofta kan det vara svårt att få tillgång till lokaler som är godkända för mer avancerad matlagning där upphettning behövs, men det finns många fina recept som fungerar väl utan kokning, stekning eller grill. Tillgång till vatten för att skölja grönsaker och att tvätta händerna är däremot ett krav för aktiviteten.

Hur statistik, poesi och intervjuer bidrog till att forma satsningen Språk, makt och skapande

Nutiden hänger alltid samman med dåtiden och framtiden. Jag tänker på att det är en viktig tanke att ha med sig i vardagens bestyr även om mina val, mina känslor och mitt görande till och från verkar glömma både dåtid och framtid. Jag har i många år utgått just från att biblioteken spelar en viktig roll när det gäller att förbinda nuet med det förgångna och det framtida. För mig handlar det om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det.

Under 2015 undersökte jag hur den regionala biblioteksverksamheten i Sörmland kan bidra med att stärka folkbiblioteken som flerspråkiga arenor. Jag gjorde det med hjälp av statistik, poesi och intervjuer med biblioteksmedarbetare. Rapporten Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling blev resultatet, och den speglar folkbibliotekens kapacitet och betydelse i ett samhälle präglat av flerspråkighet. Samhällets syn på flerspråkighet och språkliga minoriteter får också konsekvenser för språkanvändning, självbilder och möjlighet att vara delaktig. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor? Hur hanterar och problematiserar biblioteken sin roll? Vad reproduceras?  Satsningen Språk, makt och skapande handlar på många sätt om att utforska det utrymmet. För bibliotek har makt att synliggöra många berättelser och skapa möten mellan människor, epoker och kulturer.

Häromdagen skrev jag ett efterord till den där rapporten – som ett svar till förordet jag skrev då under hösten för ungefär två år sedan. Jag tänkte dela efterordet här:

”Warsan Shires ord bär jag fortfarande med mig och känslorna är desamma. Det är de stängda gränserna, människors förtvivlan och de sköra strimmorna av hopp. 

Det är ungefär två år sedan den här rapporten skapades. Den var tänkt som ett verktyg för den regionala biblioteksverksamheten i Sörmlands län och utgångspunkten var att hitta ett sätt att reflektera om och med de lokala bibliotekskontexterna utifrån ett regionalt perspektiv. Rapporten var framförallt ett försök att finna en hållbar väg, synliggöra vår egen position och bidra med underlag för att stimulera samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Det är så vi på Länsbibliotek Sörmland har använt den sedan dess. Som ett sätt att hålla riktning. Förstå. Förklara. Problematisera. Utveckla.

När jag arbetade med att ta fram och skriva rapporten hade jag precis klivit in i den regionala biblioteksarenan efter att i flera år arbetat på folkbibliotek i dels Katrineholms kommun, dels Botkyrka kommun. Det var ett perspektivskifte för mig som antagligen kom att prägla min arbetsprocess i hög grad. Jag vill samtidigt tro att kärnan hade varit samma även om jag format rapporten den här hösten. I detta fanns idén att finna beskrivningar som leder till att problematisera och stärka biblioteket som flerspråkig arena. Inte bara som en plats i ett flerspråkigt samhälle utan som en aktör för ett samhälle där flerspråkighet är en styrka.

De satsningar, aktiviteter och idéer jag och mina kollegor arbetat med sedan dess behöver ses i samspel med denna rapport. Vi frågar oss fortfarande vems berättelser som får ta plats och på vems villkor. Vi vet att vi har mycket kvar att göra.”

Språk, makt och skapande är en satsning utifrån rapporten som publicerades i januari 2016 och de samtal som sedan följde under året. Jag minns särskilt ett tillfälle som vi, alltså Länsbibliotek Sörmland, anordnade och som handlade om biblioteksverksamhet för och med nyanlända och asylsökande personer. En av de biblioteksmedarbetare som deltog i träffen gav då uttryck för idéer som handlade om att skapa rum i rummet – rum där det går att mötas på nya sätt och där det går att finna andra gemensamma språk. Jag letade upp anteckningarna från den där träffen. En träff som bland annat gled in i samtal om makerspace som ett sätt för att tänka och skapa mer inkluderande och språköverskridande biblioteksverksamhet:

”En stor utmaning är att våga göra saker vi inte kan och gå ur våra expertroller. Gemensamt skapande och delaktighet handlar mycket om att gå in i ett rum tillsammans och se vad som kommer ut. Att problematisera bibliotekets roll i aktiviteter (exempelvis en bokcirkel) och att vid behov ta in andra kompetenser (exempelvis konstpedagog).”

Förutom att vara lätt skrämd inför att ägna mig åt skaparaktiviteter bortom mina bekvämlighetszoner hade jag en diffus bild av vad makerspace i bibliotekspraktiken egentligen innebar.  Så jag åkte till Gävle en snöig dag i december 2016 för att delta på en dag om makerspace på bibliotek. Dagen anordnades av Marika – numera projektledare för Språk, makt och skapande – som den hösten var makerspaceutvecklare i Region Gävleborg. Nu utforskar jag och Marika tillsammans med biblioteksmedarbetare i Sörmland språk, skapande och samarbete utifrån en lokal folkbibliotekskontext. Ibland är det diffust vad vi gör, ibland är det alldeles glasklart. Och det är så jag tänker satsningen måste få vara.

För mig handlar Språk, makt och skapande om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det. Om hur vi hanterar inte bara nuet utan det som har redan har hänt och det som vi kallar framtiden.

/Victoria, bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Sörmland och projektadministratör för Språk, makt och skapande.