Ett stycke odlingshistoria på Folk & Kultur

Vi samtalar om värden och kraven på mätbarhet, om att skapa delaktighet på riktigt, om att lämna ifrån sig makten och att som bibliotek finna verktyg genom konsten. Vi möts genom ett frö och en tomat som ger en berättelse om sorg, migration, demokrati och hopp.

Det är fredag förmiddag i Eskilstuna. Det är både slaskigt och halt. Människor har samlats för att delta på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur. Vi på Biblioteksutveckling Sörmland arrangerar tillsammans med Art Lab Gnesta en workshop som vi valt att kalla Medskapande som verktyg för en hållbar framtid. Vi möts upp i en ganska trist lokal, men vi fyller den så småningom med en jordhög, förbrukade tidningar från ett bibliotek och entusiasm.

“Vi möttes i en entusiasm kring att göra odlingskrukor av död litteratur och så frön.”

– Signe Johanessen, Art Lab Gnesta, om vår gemensamma medverkan på Folk & Kultur

Det är tid för workshop. Vi står alla som tänkt delta i workshopen över ett bord med den där jordhögen i mitten. Malin Klintholm från Biblioteksutveckling Sörmland visar hur var och en av oss som är där kan skapa odlingskrukor av tidningspapper. I odlingskrukorna ska vi så frön. Det ska bli tomater. En alldeles speciell slags tomater.

Vi kan inte bara vänta

Vi ska så, men vi ska också samtala. Ellinor Mark från Eskilstuna bibliotek och Signe Johanessen från ArtLab Gnesta delar sina erfarenheter och tankar. Något som förenar dem är att de båda bjuder in människor att formulera vad de vill ha i sina lokalsamhällen, i sina liv och av biblioteken eller konsten. De väntar inte på att andra ska nyttja deras verksamheter utan öppnar upp för att möjliggöra att verksamheterna används och att människor ges utrymme att vara delaktiga på riktigt.

Ett bord där det i mitten finns en jordhög. På bordet ligger också tidningar utspridda. Människors händer skapar ordlingskrukor av tidningspappret. Några händer fyller jord i odlingskrukorna.

Vad händer om vi gör tillsammans istället för att bara prata? Dyk i med huvudet före, säger en av deltagarna i workshopen. Det kan hjälpa oss att tagga ner lite, tycker en annan. Vi kan lära av någon annan, och av varandra på mer jämlika villkor, framför en tredje. Medan vi sår frön pratar vi om vikten av att lämna ifrån sig definitionsmakten, arbeta uppsökande och alla dessa mätverktyg som är svåranvända. Alla måste lära sig slappna av kring mätbarhet, utbrister någon. Lärandet, egenvärdet i att mötas och relationsbyggandet – hur fångar och synliggör vi vad som verkligen gör skillnad?

Frön är sådda. Var och en får också ta med sig ett eget frö att så. Odla en bättre värld gör vi inte ensamma, utan tillsammans.

Den sörmländska saqbatomaten

Den speciella tomaten då? Den sörmländska saqbatomaten är odlingshistoria och folkbildning. Det tar sin fart när kemisten och odlaren Omar Sadek möter Art Lab Gnesta under 2016. De möts över det gemensamma intresset odling. Resten är historia och framtid i ett. I filmen kan du ta del av den drabbande berättelsen – om Omar och Noura, flykt och återförening, klimatet och fröet.


Odla en bättre värld!

Dags för årets kulturpolitiska konvent Folk och Kultur i Eskilstuna. I år kommer vi att hålla en workshop tillsammans med Art Lab Gnesta. Samtidigt som vi sår frön av tomatsorten Saqba från Syrien/Gnesta så för vi samtal om hur
skapande aktiviteter kan vara ett sätt att dela makten, stärka demokratin och arbeta proaktivt med yttrandefrihet.

https://www.folkochkultur.se/medskapande-41012513

Ett avslut och en fortsättning

I slutet av maj hade vi vår sista träff i studiecirkeln. Vi träffades på Lava på Kulturhuset i Stockholm. Där fick vi höra bibliotekspedagog Jon berätta om den verksamhet som bedrivs där för ungdomar 14-25 år. De ungas egna initiativ är det som till största delen styr arrangemangen. Personalen, som alla har olika bakgrund, finns som bollplank och stöttar genomförandet av önskad verksamhet. Alla bokhyllor har hjul så att lokalen hela tiden kan förändras och vara flexibel utifrån olika behov.

Utefter ena väggen i den stora lokalen finns en mängd skaparmaterial. 3D-skrivare, laserskärare, vinylskärare, datorer med diverse program för redigering och digitalt skapande. Symaskiner och material för smyckestillverkning är också populära och används flitigt. I ett eget rum finns en musikstudio att boka och i ett annat finns material till screentryck. För att testa screentryck och för att köra 3D-skrivaren erbjuds en kort introduktionskurs. Annars är allt material fritt att använda när som helst för de som kommer.

Till utlån finns, förutom böcker, även instrument och verktyg. Den som just flyttat hemifrån och behöver en borr tillfälligt behöver alltså bara skaffa ett lånekort.

Under förmiddagen fick vi prova på Strawbees och Quirkbot tillsammans med Carl Bärstad från Kids Hack Day. Två och två fick vi uppdraget att sätta ihop färgade sugrör med hjälp av små plastmojänger så att de bildade trekantiga tänkarhattar. Efter det var det dags att montera själva motorn eller Quirkboten som går att programmera så att konstruktionen man fäster den vid rör på sig. Nu var det fritt spelrum att bygga på robotarna med fler sugrör eller annat. Allt med ett tydligt mål – att de skulle röra sig snabbt framåt. Det vankades nämligen ett robotrace och våra tävlingsinstinkter vässades till max. En dramatisk kamp slutade med seger för Niklas, grattis! Och tack Carl för en rolig workshop. Här en film om materialet:

 

Inför sista träffen fick var och en av deltagarna ett annat material skickat till sig. Ett material att utforska på egen hand så som en PenPal, en Flic-knapp, en MakeyMakey, en Microbit, material till att sy med lysdioder, en fläktrobot och material till att göra lysande kort. Sista timmen innan lunch fick vi se och höra redovisning av vad deltagarna gjort med innehållet i sitt paket. Tillsammans kunde vi konstatera att det finns mycket kul teknik att testa, att det ibland kan vara lite truligt att få till det, att det behövs tid och tålamod, men också att det finns potential till roliga stunder om man jobbar tillsammans och nya användningsområden för den som är kreativ.

Eftermiddagen ägnade vi tid åt samtal om Hacka bibblan, en årlig knytkonferens som äger rum 11-12 oktober i Örebro och som samordnas av Länsbibliotek Sörmland och Regionbibliotek Örebro. Några av de saker vi testat i studiecirkeln vill vi också kunna bidra med på knytkonferensen. Vi avslöjar inte vad, håll istället utkik efter anmälan som kommer i augusti!

Avslutningsvis blev det tårta och utvärdering. Något som uppskattats mycket under året har varit att få träffas, samtala och utbyta erfarenheter med varand

IMG_4222
Utvärdering med metoden 4L – Liked, Learned, Lacked and Longed for

ra. Bibliotek står inför en del utmaningar och en process att förändra arbetssätt och tänka nytt tar sin tid. De platser vi varit på och de saker vi fått prova på har alla inspirerat på olika sätt. Så som alla aktiviteter vi provat på.

En rapport om satsningen och en kort film är snart klara. Men glädjande nog betyder det inte slutet, fortsättning följer!

/Marika Alneng

 

Konst – process och provokation

Det var några veckor sedan nu som vi besökte ArtLab Gnesta. Men besöket lever kvar, det har satt sina spår.

Signe Johanessen, ordförande för föreningen ArtLab, tog emot oss när vi kom och berättade med energi om bakgrunden till verksamheten och de gamla bryggerilokalerna. Hon är själv konstnär, utbildad på Kungliga konstakademien, men med en djup vilja till förankring i den lokala verkligheten.

På ArtLab möter världen Gnesta och Gnesta möter världen. I huset finns residensrum och dit kommer konstnärer, författare, forskare från andra delar av världen som tillsammans hjälper till att tänka kring aktuella och angelägna frågeställningar ihop med boende i Gnesta. Processen är viktigare än vilket uttrycket blir. Det kan t.ex. handla om träsk, det kan handla om syrianska tomater eller som vid vårt besök – språk.

Utställningen Gränsens språk, språkets gränser är en utställnings som väcker känslor. Den består av ett antal videokonstverk som alla har kopplingar till 90-talets Balkan-krig och kretsar mycket kring fördomar och missförstånd. I en av videoverken sitter en montenegrinsk man i en soffa och pratar och skrattar. Men det är berättarrösten på svenska vi hör och denne berättar helt lugnt men också väldigt fördomsfullt om hur montenegrinska män är. Det är en utställning som behöver diskuteras efteråt. Hur långt kan konsten gå i att provocera? Provokationerna väcker oss, så kanske är de bra? Hur reproducerar vi själva fördomar? Får vi genom konst som testar gränserna bättre syn på oss själva? Eller bidrar en sådan utställning snarare till att befästa strukturer? Svåra men viktiga frågor om vilken roll och vilket ansvar en konstnär har för sina verk. Signe berättade att de som besökt utställningen med sin SFI-grupp, personer med ursprung i Somalia, Afghanistan och Syrien kände igen sig medan besökare från Balkan mer upplevde att den befäste fördomar. Kanske för att det kommer alltför nära självupplevda händelser, resonerade Signe.

En annan viktig fråga som både ArtLab och biblioteken står inför handlar om definitionsmakt. Biblioteket ska ju vara ett rum för alla men där olika grupper och olika behov ibland krockar. Alla kan inte ha definitionsmakten samtidigt så kanske handlar det om att tydligare låta de grupper som inte annars har den, få den?

Läs mer om fler intressanta projekt på ArtLab Gnesta:
Trappgatan
Saqbatomaten
Swamp storytelling

/Marika Alneng