Tillsammans skapar vi biblioteket

Tillsammans skapar vi biblioteket. Och då behöver vi mötas, vi behöver perspektiv, vi behöver tänka och vi behöver drömma tillsammans.

Därför har jag och Marika som brygga mellan första delen och den kommande delen av Språk, makt och skapande format fortbildningsdagen Tillsammans skapar vi biblioteket.

Hur kan biblioteket bidra till att skapa meningsfulla möten i lokalsamhället? Hur gör vi programverksamhet och läsfrämjande aktiviteter som människor vill delta i gång på gång? Det blir en dag om att mötas, om skapande och om (digital) inkludering. Med poesi, robotar och gemensam reflektion.

Hjälp! Min robot följer inte bibliotekslagen

Bilden föreställer ett barn som bär prickig kjol och slöja. Barnet håller upp en robotskapelse.
Foto: Folk Lab

Digitalisering och inkludering – hur sätter vi människorna i centrum? Carl Bärstad och Staffan Hjalmarsson från Folk Lab ger en social och digital workshop om digitalisering, makerspaces, robotar, bibliotekets uppdrag och hållbar utveckling. Du kommer att få utrymme att tänka kring hur vi sätter robotarna i vår tjänst – och verktyg att ta med hem för att fortsätta tänka och göra på ditt bibliotek.

Folk Lab utvecklar aktiva sociala och digitala mötesplatser och lab på bibliotek, folkets hus och företag. Mitt i ett samhälle i ett akut behov av omställning.

Kärlek och asyl

Två personer står på en scen framför varsin mick. De håller varsin bok i handen, och de blickar ner i boken. De ser allvarliga ut.
Anna Enbom och Wafaai Layla på scen. Foto: Irène Karlbom Häll

Författarna Anna Enbom och Wafaai Layla är Litterära språkvänner. De kommer att berätta om översättningssamarbetet och ge smakprov på sina dramatiserade dikter på svenska och arabiska. Litterära språkvänner är en del av projektet Sörmland berättar som syftar till att stimulera litteraturen som konstform i Sörmland.

Mötas och inkluderas

Hur utvecklar du din interkulturella kompetens? Pirjo Lahdenperä utnämndes 2005 till Sveriges första professor i pedagogik med inriktning mot interkulturell pedagogik, och kommer i en interaktiv föreläsning Biblioteket som interkulturella arena hjälpa oss att hitta förhållningssätt som kan bidra till att skapa mera inkluderande bibliotek. Pirjo Lahdenperä har också mångårig erfarenhet av forskningscirklar, och kommer också att leda höstens forskningscirkel inom Språk, makt och skapande.

Dessutom kommer Ellinor Mark, som är ungdomsbibliotekarie på Eskilstuna bibliotek, att berätta om sitt arbete med unga, läsning, orden, möten och skapande. Och om förväntningar och att skapa delaktighet på riktigt

Tillsammans skapar vi biblioteket äger rum 11 april på Scenkonst Sörmland i Eskilstuna. Du anmäler dig senast 28 mars.

Odla en bättre värld!

Dags för årets kulturpolitiska konvent Folk och Kultur i Eskilstuna. I år kommer vi att hålla en workshop tillsammans med Art Lab Gnesta. Samtidigt som vi sår frön av tomatsorten Saqba från Syrien/Gnesta så för vi samtal om hur
skapande aktiviteter kan vara ett sätt att dela makten, stärka demokratin och arbeta proaktivt med yttrandefrihet.

https://www.folkochkultur.se/medskapande-41012513

Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Niklas Karlsson – Bara att gasa!

Språk, makt och skapande eller
Så här skapas framtidens folkbibliotek eller
Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska folkbiblioteket

Ett bibliotek är en spegling av samhället, dess rörelse och innevånare och är därmed en institution satt i en kontinuerlig anpassningsprocess. Folkbiblioteket har aldrig varit mer i mitten av samhället än nu då vi lever i en tid då information är hårdvara och inte bara en kulturell angelägenhet. Det är en plats för människor där de kan möta upp sina inre behov, finna verktyg och utvecklas i takt med det föränderliga samhället. Det är en plats som är på väg att omfatta större ambitioner i människors liv än tidigare och då krävs det nya verktyg för biblioteken för att kunna axla den nya rollen. Kultur är inte längre synonymt med den västerländska skönlitterära kanon som traditionellt dominerat folkbibliotekets utbud. Kultur idag är något mycket bredare och vi kan se hur det gamla tvådimensionella begreppet utvecklats till att bli ett multidimensionellt begrepp som inbegriper praktiskt skapande och interaktiv språkinlärning. Kultur är inte längre bara något vi tar in som förströelse eller underhållning, kultur är idag något vi tillsammans skapar baserat på mångfald och diversitet. De globala rörelserna har gjort att vi idag är ett mångkulturellt och mångspråkigt samhälle och det här är ett faktum vi som biblioteksarbetare behöver omfamna med stora öppna armar. Vi behöver kunna inkludera alla människor i en gemensam verksamhet för att kunna dra nytta av den kraft som finns i människors inneboende vilja till att skapa sig en plats i en helhet.

Så hur gör vi detta? Hur blir vi denna dynamiska, multidimensionella kulturinstitution som är en självklarhet i samhällsmedborgarnas liv? ”Språk, makt och skapande” säger väl egentligen allt om hur vi ska gå vidare i den här processen eftersom att det sätter fokus på de verkande agenserna. Samhället är inte längre ett kollektivt skapat traditionsspektra utan samhället är idag skapat utifrån individen och dess egna språk (vare sig det rör sig om modersmål, gruppspråk, bildspråk etc.), skapande (all yttrandefrihet, kreativitet, åsiktsfrihet etc.) och den makt som innefattas av de kraftfulla verktygen som biblioteket har möjlighet att erbjuda. Och den makt som individen har när de gagnar dessa verktyg… Det är därmed vår roll som biblioteksarbetare att ställa oss mitt i denna rörelse, mitt i samhället och bli de som fångar upp och leder vidare den elektriska kraften som bildar den levande kulturen vi har. Vi behöver därmed utveckla den teoretiska grunden (hur möter vi upp individen?) för att kunna utveckla det praktiska kulturskapandet (hur möjliggör vi individen?).

Som vi diskuterat i studiecirkeln så handlar mycket om att förstå vad demokrati och interkulturalitet är i dagens samhälle. Dessa begrepp bildar idag ryggrad för hur en individuell medborgare uttrycker sig och de rättigheter och möjligheter som följer i dess fotspår. Det bildar också grund för den multidimensionella verksamhetsplanen som biblioteket behöver anamma. Vi behöver vara ett aktivt tänkande intellekt som ser, möjliggör och möter upp alla uttryck. Vi behöver ha verktygen för att kunna ifrågasätta normer och vi behöver ha kollektiva forum för att skapa möten för dialog i syfte att upplysa oss själva om vilka vi är i det egna. Vi behöver vara en röst för att kunna höra en röst, demokrati är något vi behöver aktivt definiera och förstå utifrån vår roll som kulturbärare. Som väl är så är det också vårt grundläggande uppdrag att… ”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning.” (Bibliotekslagen 2013:801)

Så då är det väl bara att gasa? I högsta grad: ja! Låt oss att ge oss ut i allsköns experimenterande med de praktiska idéerna för att möjliggöra den teoretiska potentialen. Låt människor mötas via Culinary literacy eller ett kongenialt uttänkt Makerspace eller skapande rum där människor får leva ut sin yttrandefrihet i sann demokratisk anda. Låt människor hitta sin egen plats i samhället där det kan få vara sig själva och där de kan få bli en del av en pulserande dynamisk helhet. Låt människor individuellt få skapa sin egen kultur i syfte att skapa vår gemensamma kultur. Mångfald och diversitet är vår kultur nu, vilket ger att folkbiblioteket har en fantastisk möjlighet att bli inte bara en naturlig del av det utan även ett grundläggande demokratiskt verktyg för alla och envar att nyttja för att skapa sin egen personliga frihet.

Niklas Karlsson
Eskilstuna bibliotek och deltagare i studiecirkeln

En världsorkester och en demokratiagent i Flen

Förändringar kan uppstå i möten. Både i möten med andra med samma mål och intressen, eller i mötet med oss själva och insikten om de invanda mönster och formuleringar vi rör oss med. Cirkelträffen i Flen i april gav både inspiration och aha-upplevelser.

“Flens VärldsOrkester (FVO) har gett oss möjligheten att träffas och vi förstår varandra utan att nödvändigtvis prata samma språk. Att dela med sig av varandras erfarenheter och kultur gör att vi alla växer och mognar som människor. Ett lyckat integrationsprojekt med musik av hög kvalitet där både professionella och amatörer är välkomna.”

Så skriver Lutte Berg, initiativtagare till Flens Världsorkester och TheCultureHouse som ligger i Folkets Hus Amazon i Flen. En eldsjäl med en god idé som genom finansiering från bland annat Kulturrådets satsning Kreativa platser, Länsstyrelsen och Flens kommun blivit verklighet. En plats fylld av musik och möten över språkgränser. Också platsen för årets fjärde träff i Språk, makt och skapande.

 

Efter att ha hört Lutte Berg och Anne Sjöberg berätta om huset och verksamheten testade vi Design thinking som metod. Deltagarna fick fundera kring ett aktuellt område i sin verksamhet som de ville ha hjälp att30689065_1612278448821492_2590913062529662976_n belysa. Sedan jobbade de två och två med att ställa frågor till varandra och komma med nya idéer och infallsvinklar, nya sätt att ta sig an utmaningarna.

Efter lunch träffade vi Barakat Ghebrehawariat från Demokrateam. Han gav oss ett norm-quiz med frågor som inte alla hade ett givet korrekt svar. Som frågan: När är någon integrerad? Handlar det om språk, om medborgarskap eller om att ha ett arbete? När det blev omöjligt att svara 1, X eller 2 uppstod istället spännande samtal. Är det kanske bättre att prata om inkludering, delaktighet och interkultur än att använda ordet integrerad, resonerade vi. För vem är det som ska integreras och med vad?

Ord är skyltfönster till värderingar, nyckelhål till vår identitet. Det gäller att göra aktiva och medvetna val av vilka ord vi använder.

Marika Alneng

 

Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Ät en workshop!

Imorgon torsdag kommer vi att ses igen i vår cirkel. Men denna träff kommer att bli annorlunda, vi kommer nämligen att hålla workshop på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur.  Det betyder att även andra deltagare på konventet kan anmäla sig till vår aktivitet. Metoden vi ska testa heter Culinary Literacy och är en metod som utvecklats på Free Library of Philadelphia. Den går ut på att kombinera läsfrämjande med matlagning. Bilder och reflektioner utlovas!

/Marika Alneng

 

Niklas Karlsson – Om interkulturalitet

Niklas, en av deltagarna i cirkeln, reflekterar här över begreppet interkulturellt förhållningssätt efter föredraget vi fick av Marita Castro 18/10.

“Interkulturalitet är ett förhållningssätt likaledes en metod att arbeta efter då öppenhet och dialog är dess fundament. Genom att öppna upp kanalerna åt båda hållen, från samhället till individ och tvärtom, framkommer alla möjligheter att identifiera genuina rörelser i samhället och på så sätt hänga med i samhällsutvecklingen. En människa definieras inte längre av dess etnicitet, bakgrund eller medfödda kultur; en människa definieras numera av vem den unika människan själv väljer att vara. På så sätt skapas ett nytt kulturlandskap, ett interkulturellt kulturlandskap, där vi behöver dialog, kunskap och möten för att upplysa oss själva i kollektivet om vilka vi är i det egna. Vi är transpersoner, vi är kulturnördar, vi är feminister, vi är idrottare, vi är syrier, vi är finländare, vi är araber, vi är hinduer, vi är veganer, vi är fotografer, vi är mammor, vi är pappor, vi är allt och vi är inget.

För att möta upp all denna diversitet och utveckla vår ställning som en kulturbärare i samhället behöver vi vara öppna för dialog och vi behöver tänka i termer av tillsammans. Vilka är vi (både vi som institution och vi som samhälle)? Hur blir vi en plats för alla? Det interkulturella förhållningssättet är i sitt innersta väsen ett sätt att nå ut i det individuella kollektivet som är dagens personsamhälle. Ett sätt att skapa kultur gemensamt via interaktion till skillnad från att befästa kultur genom gamla värderingar och uppfattningar. Det interkulturella förhållningssättet innehar också i sin natur ett automatiskt förhållningssätt som verkar emot diskriminering, rasism, kvinnofientlighet m.m. eftersom att förhållningssättet förbehållslöst identifierar och möter upp individen utifrån individens förutsättningar. Det är inte stämpeln i pannan som styr interaktionen när man tänker interkulturellt utan det är alltså individen och alla dennes intressen som styr. Stämpeln i pannan har vi tänkt bort för länge sedan.”

Tre får, en fågel, en robot och ett interkulturellt förhållningssätt!

Många skratt, stor kreativitet och fördjupad kunskap om interkulturellt förhållningsätt. Det sammanfattar vår dag tillsammans i onsdags när det var dags för andra träffen i cirkeln.

Dagen började i Harriet Aurells ateljé på söder i Stockholm, bara platsen är en inspiration i sig med sina roliga, kluriga, tekniska skapelser i fönstergluggarna och hyllor fyllda med material. Harriet är en av de som grundat Komtek och det råder inget tvivel om hennes engagemang när det gäller att hitta sätt att förmedla det roliga och viktiga med teknik. Under två timmar i Harriets verkstad hade vi möjlighet att få skapa utifrån tre olika typer av tekniska lösningar. Vi lärde oss om vibration med hjälp av motor och obalans, vi använde ledande sytråd och påsybara lysdioder och vi lärde oss om att göra objekt som roterades med hjälp av en kam (och då inte en sådan som används vid hårvård!).

 

Efter lunch åkte vi till Kista bibliotek och fick där träffa Marita Castro som ledde oss i intressanta tankar och samtal om interkulturellt förhållningssätt. Här kommer några av Maritas Powerpointbilder:

Att ha ett interkulturellt förhållningssätt är en utmaning som kräver mod eftersom det handlar omPromenad att ifrågasätta befintliga normer, om och om igen.

Vi gjorde också en privilegiepromenad som på ett tydligt visuellt sätt visar hur olika förutsättningar är för oss, vi har alla med oss något i bagaget som spelar roll för hur vi blir bemötta och för våra möjligheter att ta plats.

Dagen avslutades med ytterligare en promenad, den här gången i Kista galleria. På olika platser i köpcentret finns iBeacons, eller små sändare, utplacerade. Genom att ladda ner appen “Exil” i våra telefoner så kunde vi på dessa platser höra poesi, av poeter i exil, läsas högt i våra telefoner. Vi fick också vara delaktiga genom att svara på olika frågor i appen.

Vi ses igen 18 oktober

Även vid nästa träff är planen att vi kommer att blanda skapande aktiviteter med teori och samtal.

Dagen kommer att börja i teknikpedagog Harriet Aurells verkstad vid Mariatorget där vi ska få skapa tillsammans med henne (aurell.se).

Sedan kommer vi att ta oss till Kista bibliotek för att dels gå en poesipromenad i gallerian (http://ratsteater.se/produktion/teater/exil-fria-poeter-pa-flykt/) och sedan träffa Marita Castro från Vårljus som kommer att leda oss i samtal om olika begrepp för att öka vår förståelse för dem. Vad menas till exempel med ett begrepp som interkultur? Och hur kan vi bjuda in till interkulturella möten på biblioteken?

Jag är säker på att vi kommer att få en fin och givande dag! Fortsättning följer…