Ett stycke odlingshistoria på Folk & Kultur

Vi samtalar om värden och kraven på mätbarhet, om att skapa delaktighet på riktigt, om att lämna ifrån sig makten och att som bibliotek finna verktyg genom konsten. Vi möts genom ett frö och en tomat som ger en berättelse om sorg, migration, demokrati och hopp.

Det är fredag förmiddag i Eskilstuna. Det är både slaskigt och halt. Människor har samlats för att delta på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur. Vi på Biblioteksutveckling Sörmland arrangerar tillsammans med Art Lab Gnesta en workshop som vi valt att kalla Medskapande som verktyg för en hållbar framtid. Vi möts upp i en ganska trist lokal, men vi fyller den så småningom med en jordhög, förbrukade tidningar från ett bibliotek och entusiasm.

“Vi möttes i en entusiasm kring att göra odlingskrukor av död litteratur och så frön.”

– Signe Johanessen, Art Lab Gnesta, om vår gemensamma medverkan på Folk & Kultur

Det är tid för workshop. Vi står alla som tänkt delta i workshopen över ett bord med den där jordhögen i mitten. Malin Klintholm från Biblioteksutveckling Sörmland visar hur var och en av oss som är där kan skapa odlingskrukor av tidningspapper. I odlingskrukorna ska vi så frön. Det ska bli tomater. En alldeles speciell slags tomater.

Vi kan inte bara vänta

Vi ska så, men vi ska också samtala. Ellinor Mark från Eskilstuna bibliotek och Signe Johanessen från ArtLab Gnesta delar sina erfarenheter och tankar. Något som förenar dem är att de båda bjuder in människor att formulera vad de vill ha i sina lokalsamhällen, i sina liv och av biblioteken eller konsten. De väntar inte på att andra ska nyttja deras verksamheter utan öppnar upp för att möjliggöra att verksamheterna används och att människor ges utrymme att vara delaktiga på riktigt.

Ett bord där det i mitten finns en jordhög. På bordet ligger också tidningar utspridda. Människors händer skapar ordlingskrukor av tidningspappret. Några händer fyller jord i odlingskrukorna.

Vad händer om vi gör tillsammans istället för att bara prata? Dyk i med huvudet före, säger en av deltagarna i workshopen. Det kan hjälpa oss att tagga ner lite, tycker en annan. Vi kan lära av någon annan, och av varandra på mer jämlika villkor, framför en tredje. Medan vi sår frön pratar vi om vikten av att lämna ifrån sig definitionsmakten, arbeta uppsökande och alla dessa mätverktyg som är svåranvända. Alla måste lära sig slappna av kring mätbarhet, utbrister någon. Lärandet, egenvärdet i att mötas och relationsbyggandet – hur fångar och synliggör vi vad som verkligen gör skillnad?

Frön är sådda. Var och en får också ta med sig ett eget frö att så. Odla en bättre värld gör vi inte ensamma, utan tillsammans.

Den sörmländska saqbatomaten

Den speciella tomaten då? Den sörmländska saqbatomaten är odlingshistoria och folkbildning. Det tar sin fart när kemisten och odlaren Omar Sadek möter Art Lab Gnesta under 2016. De möts över det gemensamma intresset odling. Resten är historia och framtid i ett. I filmen kan du ta del av den drabbande berättelsen – om Omar och Noura, flykt och återförening, klimatet och fröet.


Odla en bättre värld!

Dags för årets kulturpolitiska konvent Folk och Kultur i Eskilstuna. I år kommer vi att hålla en workshop tillsammans med Art Lab Gnesta. Samtidigt som vi sår frön av tomatsorten Saqba från Syrien/Gnesta så för vi samtal om hur
skapande aktiviteter kan vara ett sätt att dela makten, stärka demokratin och arbeta proaktivt med yttrandefrihet.

https://www.folkochkultur.se/medskapande-41012513

Hanna Rasmussen – Tankar från Folk och kultur

Hanna Rasmussen, bibliotekschef i Katrineholm, ger oss här sina tankar och reflektioner kring konventet Folk och kultur:

Så här ett tag efter Folk och kultur tänkte jag undersöka vad det var som fastnade hos mig under de där tre dagarna i Eskilstuna. Den första minnesbild som kommer upp är i skarpt ljus utomhus, där jag med snabba steg och kylan bitande i kinderna hastar mellan byggnaderna inne på Munktellområdet. Det blev många promenader, fler än vad jag förväntat mig, och de bidrog till flera sena ankomster men också frisk luft och en möjlighet till klarare tankar.

Jag ”avverkade” 15 programpunkter totalt, vilket kanske var i mesta laget, även om jag hade önskat kunna delta i ännu fler som verkade givande. För att återgå till att undersöka minnesbilder så fanns det några programpunkter som i efterhand framstår tydligare än andra. Samtalet om efterspelet till #metoo som modererades av Alice Bah Kuhnke till exempel. Det fanns ett lyssnande mellan deltagarna som jag uppfattade som väldigt hoppingivande. Bitvis så talades det verkligen klartext, hela tiden respektfullt, om en komplex fråga där makt och skuld är brännande ingredienser utan att någon hamnade i försvarsposition eller utsatt läge. Skickligt och stärkande.

Ett annat program som förvånade mig genom att vara lysande i det tillsynes enkla var Framtidsspaning i en föränderlig värld med Pär Strömbäck från Dataspelsbranschen, Elcim Yilmaz från Superturken och Max Valentin från Fabel. Tre helt olika karaktärer, med olika kompetenser, referensramar och angreppssätt, som kort och till synes enkelt, förmedlade sin syn på framtiden (och nutiden). Jag uppfattade att de kunde enas om en del saker, bland annat att förändringar sker och kommer att fortsätta ske, men i en allt snabbare takt, och att människor vill vara delaktiga, bli sedda för vem de är och kunna påverka alla delar av tillvaron. Det fina med att de hade så olika ingångar och perspektiv var att det för mig som åskådare blev inspirerande att tänka utifrån min verksamhet även om den inte alls egentligen berördes. Jag tänker att biblioteksverksamhet med fördel kan utvecklas med hjälp av perspektiv från många olika företeelser, både de som kom fram i programpunkten och andra, utan att vi för den skull urvattnar eller frångår vårt uppdrag. Egentligen har hela Folk och kultur har potential att erbjuda just detta, men då krävs det nog fler möjligheter till samtal. Jag deltog i ett arrangerat samtal, Kultursalongen med Marika Lagerkrantz, vilket var trevligt och bitvis givande, men framöver skulle jag gärna se fler möjligheter till samtal med en mer opretentiös titel och ingång för att inkludera så många röster som möjligt. Precis så som jag uppfattar att programpunkten Culinary Literacy faktiskt gjorde, även om jag inte deltog själv.

Sammantaget så var jag nöjd och väldigt trött när jag på fredagkvällen vände hemåt igen, och jag kommer gärna tillbaka igen.

Uppäten och god workshop!

I torsdags genomförde vi så äntligen en workshop i Culinary Literacy. Metoden är hämtad från Free Library of Philadelphia och går dels ut på att lära sig om mat, dels (och kanske framför allt) att lära genom mat.

Tillfället var både en cirkelträff och samtidigt en öppen workshop på konventet Folk och kultur, där alla med entrépass kunde anmäla sig. Därför började Victoria Lagerkvist och Marika Alneng att berätta om själva satsningen och om den rapport som satsningen är en fortsättning på. Därefter berättade Malin Klintholm om själva metoden Culinary Literacy. Hon blev introducerad för den förra året då representanter från Free Library of Philadelphia höll i en liknande workshop på konferensen Next Library i Århus.

Med mer information om satsningen och metoden fick deltagarna sedan diskutera följande frågor vid sina bord:

  1. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor?
  2. Vilka grupper i samhället tror ni kan ha utbyte av en metod som Culinary Literacy?

Dags att laga
Sen var det dags för handspritning, receptgenomgång och matlagning. Vegansk avokado- och kikärtswrap stod på menyn. Så här såg det ut:

Några kommentarer från dagen:

“Enkelt sätt att mötas där alla kan vara med och bidra”
“Praktisk nytta av språkutbyten”
“Gav nya idéer till egen verksamhet”
“Grundläggande behov”
“Identitetsmarkör”
“Öppnar upp”
“Kunna prata om skillnader på ett odramatiskt sätt”
“Man måste prata med varandra för att klara uppgiften och då öppnas det lätt upp för mera prat!”
“Om det ska vara för integration blir det spännande även för etablerade svenskar – lära sig nya metoder och ord!”
“Hade varit roligare utan recept och med fler råvaror”

Här finns tillgång till Free Library of Philadelphias Toolkit för den som vill veta mer: CulinaryLiteracyToolkit_NextLibrary2017

P.S. Ofta kan det vara svårt att få tillgång till lokaler som är godkända för mer avancerad matlagning där upphettning behövs, men det finns många fina recept som fungerar väl utan kokning, stekning eller grill. Tillgång till vatten för att skölja grönsaker och att tvätta händerna är däremot ett krav för aktiviteten.