Världsberättardagen – Dela, skapa & sprid berättelser

20 mars är Världsberättardagen. Berättelser är bland det vackraste vi har.

Det fina med att samlas kring berättelser tänker jag är att det gör att vi känner oss mindre ensamma.

Världsberättardagen, eller World Storytelling Day, är en hyllning till det muntliga berättandet.

“Att berätta och uppmuntra berättande är att säga: Jag är värd att lyssna på. Jag är beredd att lyssna på dig. Du är värdefull, jag är värdefull. Vi är här för att berika varandra. Det är kärnan i den uråldriga handlingen att samlas kring en berättare: Att tillsammans bygga kultur.”

Fabula Storytelling – Muntligt berättande bland barn och unga

Dina berättelser. Mina berättelser. Andras berättelser. Detta var och är en infallsvinkel av vår satsning #Vattenspridaren.

Vilken är din berättelse om vatten?

När vi i höstas hade vårt labb om Agenda 2030, vatten och jämlikhet fick alla inför träffen tänka ut en personlig berättelse om sin relation till vatten. På plats på Mälardagens högskola fick sedan alla utifrån sin berättelse bygga en prototyp för att visa den och dela sin berättelse för gruppen.

“Min berättelse handlade om att övervinna rädslan över att andas under vatten när jag på min bröllopsresa tog dykcertifikat, men bland gruppen fanns även berättelser av vattenbrist, om översvämningar och om brunnsvattnet hemma som innehöll för mycket järn.”

Marianne Kiiskilä från Samhällskontraktet bloggade som sitt deltagande på labbet

Vatten är en självklarhet för mig. I en artikel från 2015 läser jag tre berättelser där tillgång till vatten är allt annat än självklart. Där vägen till vattnet är farligt. Vatten är livet. Och jag drog en vinstlott.

På spaning efter våra egna berättelser väver vi in andras. Eftersom berättande skapar samband mellan oss, andra och världen vi försöker förstå.

Berättande handlar om sammanhang

Berättande handlar om så många saker. Om identitet, familj, kultur, sammanhang, gemenskap.


Det handlar om att vara en del av en värld som varit. Och den värld som kommer.

Ta hand om dig, om varandra och om berättandets plats i våra liv.

Ett lapptäcke av berättelser

Jag har ett litet lapptäcke hemma som jag fick när jag var nyfödd. Varje lapp i täcket är unik till färg, form och kvalitet. Gemensamt för dem är att alla har sitt ursprung i något plagg som min morfar och mormor ägt och haft på sig. Vissa lappar och sömmar är så sköra vid det här laget att jag gömt undan täcket, rädd att det ska gå sönder mer. Om mina morföräldrar fortfarande levt skulle jag definitivt fråga om de olika plaggen och dess historia.

Häromdagen dök det upp ett intressant projekt i mitt flöde, publicerat av Queens Public Library, som triggade minnet av mitt lapptäcke. Kombinationen textilhantverk, berättelser, kunskapsdelning och teknik är helt i min linje. Projektet heter Common threadMaking Community Story Quilts och har handlat om att skapa lapptäcken tillsammans med immigranter och textilkonstnärer. Här går att läsa mer om hur berättelser från immigranter samlats in, hur workshops i kviltning genomförts, hur teknik i form av LilyPads sytts fast med konduktiv tråd och möjliggjort att de inspelade berättelserna infogats då minnen formats om till lappar om 20*20 centimeter och som sedan bildat en större helhet. Projektet ställdes nyligen ut på Queens Museum där det gick att både se lapptäcket och höra de olika berättelserna via hörlurar.

Nyfiken på LilyPads och att sy med konduktiv tråd? Här är en introduktion bra att börja med innan du ger dig på mer komplicerade projekt, som i lapptäcket ovan.