#Vattenspridaren – När saknade du vatten senast?

I väntan på möjligheter att genomföra den fysiska lanseringen av #Vattenspridaren ägnar vi oss åt digital lansering. Idag om att berätta sina minnen och skapa smarta lösningar.

Jag minns inte när jag saknade vatten senast. Minns du? Det jag minns är hur saknad känns.

Minnen skapar vi genom hela livet. Och att minnas kan vara både glädjefullt och tungt. Om vi sätter ord på både det svåra och det fina kanske det blir lättare? Eller i alla fall mindre ensamt?

#Vattenspridaren är en fysisk representation av ett förhållningssätt som handlar om samskapande, kreativitet och skapande. Där vi kan mötas och uttrycka oss.

Så vad betyder saknad för dig? Hur skulle du göra en berättelse om törst? Vill du skriva ett brev till någon? Dina idéer, dina ord, din förtvivlan, ditt hopp.

Illustration. En en rund jord med blåa vattendrag.
Skiss av en jordglob till ena sidan av #Vattenspridaren. Design av Petter Ljungberg.

I den vattenlabb som vi genomförde i höstas fick alla som deltog ta med exempel på hur andra hade gjort för att synliggöra de globala målen. Någon tipsade om att Nationalmuseum lyfte Petra Wadströms vattenrenare i utställningen Design Stories. Hur funkar saker? Det är också något vi lyft in i #Vattenspridaren – för vi behöver nog vara många som försöka skapa smarta lösningar.

En av tio berättelser om om design och utmaningar från utställningen Design Stories. 

Under vecka 13 gör vi en digital lansering av #Vattenspridaren – en flerspråkig berättar- och skaparlåda. Den kan beskrivas som en interaktiv utställning som är tänkt ambulera mellan bibliotek och andra mötesplatser. #Vattenspridaren är också en konversation om bibliotek och Agenda 2030.

#Vattenspridaren – Var hämtar du vatten?

Vi presenterar och kommenterar den fysiska #Vattenspridarens sidor och innehåll på olika sätt under vår digitala lansering! Idag om kartor över tillgång till vatten, kampanjen #SafeHands och att ha vatten i kranen.

🖌 Hur skulle du rita en karta som visar hur tillgång till vatten ser ut på olika platser? Dela din bild med andra, och ta del av andras bilder. Fundera över vad era kartor visar.

Illustration. Ett vattenglas med vatten. Vattnet är blått.
Skiss av ett vattenglas till ena sidan av #Vattenspridaren. Design av Petter Ljungberg.

Jag tänker på – medan jag söker mer information om rent vatten, om tillgång, om människors liv – hur mycket jag uppskattar att komma hem och dricka kallt vatten från kranen. Ta en dusch. Tvätta händerna. Men också att jag ändå inte riktigt förstår vattens värde i min vardag. Jag tar det för givet flera gånger om dagen.

Den där kartan. Undra hur jag ritar min bild av världen?

Tvätta händerna med en dans!

Apropå världen och tillgång till vatten. Det där med att tvätta händerna har aktualiserats väldigt mycket på sistone (ja, på grund av coronaviruset och den pandemi vi befinner oss i). På bussar och i reklampauser visas en enkel informationsfilm om hur du ska göra. Tvål. Varmt vatten. Minst 20 sekunder.

#SafeHands är WHOs kampanj för hur viktigt det är att vi tvättar händerna i kampen mot smittspridning.

#SafeHands – har du antagit tvätta händerna-utmaningen? Det har dykt upp otaliga filmer där människor tvättar händerna. Gärna till tonerna av någon låt. Eller som dans på Tiktok. Kreativitet är en väg till förändring.

Du behöver också ha möjligheten att tvätta händerna i vardagen. Alla behöver det. Den möjligheten bidrar till att vi kan nå många av de globala målen. Det har betydelse inte minst för vår hälsa.

Vatten är livsviktigt. Det är vad det handlar om.

Under vecka 13 gör vi en digital lansering av #Vattenspridaren – en flerspråkig berättar- och skaparlåda. Den kan beskrivas som en interaktiv utställning som är tänkt ambulera mellan bibliotek och andra mötesplatser. #Vattenspridaren är också en konversation om bibliotek och Agenda 2030.

Victoria lånar Svensk biblioteksförenings instagramkonto

Victoria lånar Svensk biblioteksförenings instagram-konto under 23-29 mars 2020.

Veckan blir inte riktigt som den var tänkt. Hur den blir får du se om du följer Svensk biblioteksförening instagram!

Skärmdump av en selfie på Svensk biblioteksförenings instagram.
Följ Victoria på Svensk biblioteksförening instagram den här veckan!

Varje vecka är det en ny gäst som delar sin vardag, och den här veckan är det Victoria som lånar kontot. Marika och resten av gänget på Biblioteksutveckling Sörmland bidrar såklart också med material och idéer. Vi har digital lansering av #Vattenspridaren så Victoria och Marika vill definitivt prata vatten, bibliotek, Agenda 2030 och kreativitet under veckan. Häng med!

Under vecka 13 gör vi en digital lansering av #Vattenspridaren – en flerspråkig berättar- och skaparlåda. Den kan beskrivas som en interaktiv utställning som är tänkt ambulera mellan bibliotek och andra mötesplatser. #Vattenspridaren är också en konversation om bibliotek och Agenda 2030.

“Vatten är livets flöde” och andra dikter

Vi deltog med #Vattenspridaren på Folk och Kultur i Eskilstuna, och på vår magnetiska pelare samlades dikter, haikus och tips. Vatten är många saker – livsnödvändigt, lugn och flöden. Vatten är något att dikta om!

Vi stod i Region Sörmlands monter i dagarna fyra under Folk och Kultur. I montern hade vi en magnetisk pelare, och de som ville fick skriva en dikt eller ett tips. Vi hade också gjort olika mallar för att stimulera kreativiteten.

Är du nyfiken på vad människor skrev? Här kommer några smakprov:

Vatten är livets flöde
Vatten sprider ro
Vatten föder naturen
Vatten skapar gemenskap
Vatten är vår planets blod

“Ta vatten med
kåsa direkt från
en bäck”

LIVSNÖDVÄNDIGT
ÄNDLIG RESURS

Vatten mitt liv
Vatten min dröm
Vatten min son du fanns i vatten
Vatten min man du försvann i vatten
Vatten min dotter du älskade vatten

Annas minne från Thailand 2005

PS: Mannen kom tillbaka!

Fler eldrivna bokbussar!

“Havet blöder plast
Regnets droppar fräter mark
Folkbildning lösning?”

Tack alla ni som bidrog med era ord!

PS: Vi passade på att använda Good Life Goals-emojisarna på magneterna.

#Vattenspridaren är något vi gör för att kommunicera Agenda 2030 och Globala målen. Vi fokuserar på Vatten och Jämlikhet. Det är en pågående process där vi också utforskar biblioteken som en kraft för Agenda 2030 och skapande och berättelser som vägar för förändring

#Vattenspridaren på Folk och Kultur 2020

Har du idéer om bibliotek och en hållbar värld? Eller vill du uttrycka din förtvivlan och hopp i diktform? Kom och besök #Vattenspridaren i Region Sörmlands monter under Folk och Kultur i Eskilstuna! VI finns på plats 5-8 februari.

#Vattenspridaren är både en prototyp och en process som handlar om rätten till rent vatten och att forma ett mera jämlikt samhälle. Under Folk och Kultur finns vi på plats i Region Sörmlands monter på utställartorget för att prata just vatten, världen och bibliotek. Hur kan vi och hur kan bibliotek agera för att bidra till att vi når Agenda 2030?

På golvet ligger en runda skiva. De 17 globala målen utgör tårtbitar i olika färger. Bredvid ligger olika verktyg.
En del av vår magnetiska installation under Folk och Kultur.

Under onsdagen hänger jag och Marika i montern tillsammans med Anna och Mona som arbetar med hållbar utveckling i Sörmland för att snacka hållbarhet och skapa haiku. Kanske vill du veta mer om Region Sörmlands deltagande i Glokala Sverige eller få utlopp för din skrivarådra?

Decade of Action – agera nu

Globala målen har en deadline och vi har tio år på oss. FN har lanserat Decade of Action och det är dags att öka takten. Tillsammans.

“Det är nödvändigt att hitta på nya lösningar för att påskynda arbetet för Agenda 2030, speciellt för de som står längst ifrån att uppnå Globala målen.”

Tijjani Muhammed-Bande, ordföranden i FN:s generalförsamling

#Vattenspridaren är ett försök att sprida kunskap om Globala målen, och genom kreativitet hitta vägar fram. Så kom förbi, säg hej och sprid dina idéer hos oss!

Folk och kultur är ett nationell kulturpolitiskt konvent. Det arrangeras 2020 för tredje gången. Konventet vill sätta fokus på kulturens roll som motor i ett hållbart och inkluderande samhälle.

Poesivandringar för en bättre värld

Hur många dikter handlar om vatten? Varför ska vi dikta om vi vill förändra världen? Knyt samman olika platser i lokalsamhället med nygjord poesi om de 17 globala målen och ge er ut på poesiäventyr så får du svaren!

Tidigare i höstas hade vi en labb om Agenda 2030 med särskilt fokus på vatten och jämlikhet. Tillsammans tänkte och skapade vi prototyper som utgår från berättelser och skapande. Vi utgick från att arenan för prototypen är bibliotek (och andra offentliga platser) och med syfte att genom kreativitet och interaktivitet öka kännedomen om de globala målen.

Inför hade alla deltagare förberett sig genom att tänka ut en personlig berättelser om sin relation till vatten, och letat fram ett exempel på hur någon annan jobbat inspirerande med att synliggöra mål 6 rent vatten och sanitet. När vi sågs fick alla berätta om sitt exempel, och jag hade valt poesivandringar som gjorts i Trelleborg inom projektet Sustainable Poetry. Projektet handlar om att genom poesi lyfta barn och ungas röster, och stärka deras medskapande i samhällsutveckling.

Utöver att tänka ut en personlig berättelse om vatten och hitta ett inspirerande exempel om hur någon annan synliggjort globala målen så tittade vi på en här filmen.

Handlar alla dikter om vatten?

17 globala mål. 17 dikter skapade av barn och unga. 17 platser i centrala Trelleborg. Jag valde exemplet med poesivandringen i Trelleborg för att det vara så många olika saker som knöts samman samtidigt som utgångspunkten var poesi. Poesi är ju verkligen något som kan drabba, och väcka många känslor. I poesivandringen togs också hela lokalsamhället tillvara och blev en del av upplevelsen. Gemenskapen. Och så är det också med de globala målen – allt hänger samman. Poesivandringen blev också ett sätt att främja hälsa och lärande.

“Konceptet med poesivandringar är enkelt; powerwalk i grupp med en tänkande utmaning som är läsfrämjande och samtidigt motivationshöjande genom tävlingsinslag.”

Från Sustainable Poetry-bloggen – Poesivandring som sätter fart på alla sinnen

En av dessa utmaningarna under poesivandringen var att komma fram till hur många dikter som handlar om vatten! Och eftersom vår labb i Sörmland handlade om vatten blev det både ett exempel som fokuserade på hur de globala målen hänger samman och hur det går att bryta ut ett mål.

Vatten, kreativitet och berättelser

Jag och Marika är väldigt inspirerade av #SustainablePoetry och vi tror vi kommer att haka på något sätt under 2020. För då fortsätter vi utforska bibliotekens roll och Agenda 2030 genom kreativitet och berättelser. Inte minst genom att uppmärksamma Vattendagen som äger rum i mars och som är fortsättningen av labbet och arbetet som har arbetsnamnet Vattenspridaren.

Logotyp globala målen. 17 tårtbitar i olika färger som tillsammans utformar en cirkel. Bredvid står texten Ingen ska lämnas utanför

Vill du utforska med oss? Har du idéer eller frågor? Kontakta oss gärna!

Labba fram lösningar – Marianne Kiiskilä gästbloggar

Hur är det att göra prototyper tillsammans? Hur byggdes idén om det virtuella spelet “Det var droppen”? Marianne Kiiskilä från Samhällskontraktet bloggar om sitt deltagande i lab om Agenda 2030, vatten och jämlikhet.

Ett Lab handlar om att utveckla och arbeta efter metoder för innovation och samproduktion och därigenom leverera nyttor och effekter. Därför var det självklart för Samhällskontraktet att teama upp med Biblioteksutveckling Sörmland i deras Sida-projekt.

Till den 14 november bjöds 12 personer från olika kunskapsfält och olika bakgrund in till ett lab där vi tillsammans utifrån Agenda 2030, med särskilt fokus på vatten och jämlikhet, skulle forma en prototyp till ett mobilt kit, en form av aktivitetslåda, för användning på bibliotek och liknande mötesplatser. Lab:en leddes av Staffan Hjalmarsson, konstnär och verksamhetsledare på Folk Lab.

Därför var det självklart för Samhällskontraktet att teama upp med Biblioteksutveckling Sörmland i deras Sida-projekt.

Som förberedelse inför labbet hade alla fått tänka ut en personlig berättelse om vår relation till vatten. Vi fick sedan utifrån vår berättelse bygga en prototyp och sedan visa den och berätta för hela gruppen. Min berättelse handlade om att övervinna rädslan över att andas under vatten när jag på min bröllopsresa tog dykcertifikat, men bland gruppen fanns även berättelser av vattenbrist, om översvämningar och om brunnsvattnet hemma som innehöll för mycket järn. Vi fick även ta fram goda exempel på kommunikationsinsatser gällande Agenda 2030 som vi gick igenom.

Ta fram gemensam prototyp

Biblioteken i Sörmland hade tagit fram illustrationer och beskrivningar av olika biblioteksbesökare. Vi skulle välja ut en person var och genom känslokort beskriva hur den personen känner innan och efter att de använt sig av vår aktivitetslåda. Hur får vi alla dessa olika individer att intressera och engagera sig för vår låda? Det var utmaningen.

Nästa steg var att vi en och en – med våra olika biblioteksbesökare i åtanke – skulle fundera på var i biblioteket lådan ska finnas, vad lådan heter och vad som händer med deltagaren efter att hen har använt lådan. Vi skulle skapa av materialet i rummet och beskriva.

Därefter skulle våra individuella förslag föras ihop till en aktivitetslåda, som vi sedan presenterade för andra grupperna. Min grupp hade valt att satsa på AR-tekniken och bygga en virtuell spelbana över hela biblioteket vid namn ”Det var droppen” där besökaren fick skapa medvetenhet om deras egna påverkan på miljön.

WeQ är större än IQ.

Andra grupper hade tagit fram prototyper av fysiska miljöer där besökarna kunde få se och uppleva vattnets kretslopp genom människan och där man uppmanades att bidra med input kring frågor rörande vatten.

När jag fick höra andras idéer, så vidareutvecklade det även tankar om min aktivitetslåda. I grupperna fick vi vidareutveckla våra prototyper i flera omgångar och avslutade med ett kort skådespel om våra lådor.

Under en dag har vi gemensamt erbjudit våra perspektiv, diskuterat olika utmaningar och tänkbara lösningar och skapat 3 olika idéer på mobila aktivitetslådor. Helt klart är det att WeQ är större än IQ, det vill säga gruppens styrka är större än individens.

Marianne Kiiskilä är biträdande processledare i Samhällskontraktet. Genom Samhällskontraktet bedriver Eskilstuna kommun, Västerås stad, Region Sörmland, Region Västmanland och MDH en nära samverkan kring forskning och utveckling. Marianne har tidigare arbetat som samordnare för finskt förvaltningsområde i Hallstahammar kommun, och drivit VR-projekt inom äldreomsorgen.

Världen behöver dig!

Vi vill samskapa med er och vi vill samskapa för att kunna mötas. Vi vill att fler ska kunna ta plats i samhället på sina villkor och vi vill bidra till ett samhälle som inkluderar. 14 november bjuder vi in till ett labb som har arbetsnamnet Vattenspridaren och som är en del i en process där vi arbetar med Agenda 2030.

De globala målen är odelbara. Och vi spelar alla roll i förverkligandet. Bibliotek kan göra och gör mycket som handlar om att vi ska få ett hållbart samhälle och en bättre värld. Det är min ingång och utgångspunkt.

Det var dock när vårsolen strålade över mig och Marika i Uppsala som vi fick en idé. Vi var på väg från en nätverksträff om Agenda 2030 och bibliotek där vi hade fått tips om att det gick att söka medel från SIDA för att genomföra en kommunikationsaktivitet för Agenda 2030. På tåget hemåt rusade tankarna: vatten, jämlikhet, skapande på bibliotek, mod, handlingskraft.

Vi teamade upp med Samhällskontraktet som är ett samverkansavtal mellan Region Sörmland, Eskilstuna kommun, Region Västmanland, Västerås kommun och Mälardalens högskola. Och vi beviljades medel för att i samarbete med andra aktörer ta fram en flerspråkig berättar- och skaparlåda som kan användas på bibliotek och andra mötesplatser. Hurra!

Rolig idé om flerspråkig interaktiv skaparlåda till en mycket låg kostnad. Då lådan kommer att vara mobil och ambulera mellan bibliotek och andra mötesplatser i Sörmland har satsningen potential att nå väldigt många. Satsning mot media kan dessutom ge synlighet lokalt.

SIDAs motivering

Labb för att mötas över en gemensam utmaning

Nu är vi i en kreativ och kunskapsintensiv process. Ett av de större delmomenten är att vi ska genomföra ett labb 14 november. Till vår hjälp har vi Staffan Hjalmarsson, konstnär och verksamhetsledare på Folk Lab, som ska facilitera labbet. Folk Lab arbetar med att skapa en hållbar värld genom digitala och sociala verkstäder. Deras ledord är Make Meaning, och det tycker vi passar fint in på våra ambitioner med den än så länge kallade Vattenspridaren.

Vi har bjudit in personer från olika sammanhang i Sörmland eftersom vi tror att vi behöver mötas för att kunna lösa gemensamma och komplexa utmaningar. Olika perspektiv – gemensamt lärande!

På labbet kommer vi tillsammans lära oss av varandra och tillsammans forma en prototyp till ett mobilt kit som kan användas på bibliotek och liknande platser. Prototypen är tänkt att stimulera interaktivitet. Viktiga utgångspunkter är att prototypen utgår från skapande, berättande, flerspråkighet och social sammanhållning. Temat för innehållet är vatten och sanitet. Resultatet kommer vi att lansera i samband med Vattendagen 22 mars 2020. Vi är väldigt pepp. Minst sagt.

Vill du vara med?

Känner du att vi borde ha bjudit in dig eller någon du känner? Eller är du nyfiken? Kontakta mig genom att mejla victoria.lagerkvist@regionsormland.se eller kontakta Marika genom att mejla marika.alneng@regionsormland.se

“Många droppar små bildar en Stor å” – Maria GLawe gästbloggar

Dikter och hållbar utveckling går hand i hand. Maria Glawe, lärare och initiativtagare till Sustainable Poetry, bloggar om poesi, Agenda 2030, medskapande och årets bibliotek.  Och berättar något om vad Trelleborgs kommun och Region Sörmland har gemensamt.

”En droppe doppad i livets älv 
Har ingen kraft att flyta själv
Det ställs ett krav på varenda droppe
Hjälp till att hålla de andra oppe.”

Tage Danielsson

Dikten av Tage Danielsson presenterades av Mona Karila från Region Sörmland under Mötesplats Agenda 2030 i Stockholm i onsdags. Det är nu fyra år sedan antagandet av Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Konferensen syftade till att bidra med kunskap, nätverkande och inspiration om Agenda 2030. Pricken över i:et och det som verkligen lyfte blicken från det yttre till det inre perspektivet var diktens förtrollande kraft att visualisera partnerskapet som växer sig starkare genom vårt gemensamma fokus och för att vi vill hjälpas åt. Den nakna sanningen är att om vi ska förverkliga den ambitiösa agendan så är viljan, samarbetet och kärleken helt avgörande.

Genom poesin som är kärlekens språk ger vi hållbar utveckling ytterligare en dimension; en fjärde dimension som benämns kultur. Hur hittar barn och unga lugn i en hektisk värld? Hur hittar de tillförsikt inom sig själva och kraften att använda kunskap, språk och kreativitet för att bli medskapare till en hållbar framtid, och inte låsas fast i en känsla av maktlöshet och ångest? Det är vad Sustainable Poetry handlar om. Genom poesin samskapar barn och unga med vuxna såväl i Sverige som ute i världen för att bidra till en annorlunda och mer hållbar värld.

Karta med ikoner för de 17 globala målen

Hand i hand så ingen lämnas utanför

Så vad har då Region Sörmland och Trelleborgs kommun gemensamt förutom kärleken till poesi och hållbar utveckling? Vi delar samma målbild; att vi vill frambringa god livskvalitet för alla och skapa dynamiska mötesplatser, bland annat med bibliotek som präglas av inkludering och mångfald; där mångfalden av språk, kultur och berättelser får ta plats. Det är genom ett gemensamt fokus vi nu inbjuder hela Region Sörmland till ett medskapande i det globala språk- och kulturprojektet Sustainable Poetry. I regionen pågår satsningen Språk, makt och skapande som ska stärka biblioteken som flerspråkiga och inkluderande arenor, där människor genom kreativitet och möten tillsammans bidrar till hållbara samhällen. Det går hand i hand med Sustainable Poetrys bärande idé och är samstämmigt med andemeningen i Agenda 2030, det vill säga att ingen ska lämnas utanför.

“I Sustainable Poetry arbetar vi med biblioteken som en naturlig resurs i skolans undervisning; ett kreativt samskapande som vi gärna delar med oss av till hela världen. Skolbibliotekarierna som ingår i projektgruppen fick igår, under Bokmässan, mottaga priset som Årets bibliotek 2019.”

I Sustainable Poetry arbetar vi med biblioteken som en naturlig resurs i skolans undervisning; ett kreativt samskapande som vi gärna delar med oss av till hela världen. Skolbibliotekarierna som ingår i projektgruppen fick igår, under Bokmässan, mottaga priset som Årets bibliotek 2019, bland annat för det framgångsrika arbetet tillsammans med lärare för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens. Dessutom för att sätta literacy högst upp på agendan och öppna upp dörrarna till ett bibliotek som är en levande mötesplats där eleverna kan göra demokrati och lära för livet. Så här lyder motiveringen:

“Mediateken på Söderslättsgymnasiet välkomnar från dag ett alla sina elever till en fantastisk och förunderlig värld där ingenting tycks vara omöjligt. På skolbiblioteket finns alltid en hjälpsam hand, ett kreativt bollplank och hjälp att förverkliga idéer och drömmar. Med ohämmad entusiasm och engagemang guidas eleverna genom läsning, språkutveckling, forskning, skrivande och andra former av kreativt skapande. Här får varje elev en både lärande och utvecklande upplevelse för hela livet.” 

DIK-juryns motivering till Årets bibliotek 2019

Poesins kraft

I Sustainable Poetry upptäcker barn och unga poesi på ett nyskapande sätt; på ett sätt som ger kraft för att bidra till en hållbar framtid. Poesi får en helt ny betydelse och är därmed inte längre något ”svårt, krångligt och ointressant”, vilket vi uppmärksammat kan vara en vanlig föreställning bland många. Vi har också uppmärksammat att en vanlig föreställning är att poesi är för somliga och inte för alla. Det vill vi förändra genom ett globalt samskapande där mångfalden av språk, kunskaper och kreativa kulturella uttryck får berika och stärka vår gemensamma väg mot en hållbar framtid.

Alla kan bli medskapare i Sustainable Poetry och vårt långsiktiga mål är självklart att försöka nå alla barn och unga. Det går hand i hand med genomförandet av Agenda 2030; om vi ska nå de globala målen måste alla vara med. I Sustainable Poetry vill vi i synnerhet kämpa för att nå det globala målet 4 tillsammans, vilket är att säkerställa god utbildning för alla. Dessutom är delmål 4.7 lärande för hållbar utveckling centralt och en obligatorisk del i skolan oavsett ämne.

Genom projektet stärks det kollegiala lärandet och tilliten till varandras kompetenser för att tillsammans med barn och unga på många olika sätt frambringa världens största (och första) digitala poesisamling som berör Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Det är när vi arbetar tillsammans som vi alla kan bli framgångsrika och få ihop hela bilden – vi hjälper till att hålla varandra uppe, som Danielsson så vackert förmedlar i dikten. Ett medskapande i Sustainable Poetry lyfter fram alla mål i agendan, men har också ett särskilt fokus på mål 17; genomförande och globalt partnerskap. Tillsammans genom ett dynamiskt samskapande bortom alla gränser och barriärer ger vi de komplexa hållbarhetsfrågorna en naturlig del av skolans undervisning, från förskolan till gymnasiet samtidigt som vi lyfter barns och ungas möjlighet att göra sin röster hörda, vilket stärker deras medskapande i demokratin.

Framtiden kräver modiga människor

I samband med World Poetry Day, som den 21 mars, firas över hela världen delar vi alla poetiska mästerverk som skapats av barn och unga under läsåret. Vi använder en gemensam hashtag: #sustainablepoetry Det är dikter som lyfter världens utmaningar, men också möjligheter; 169 för att vara exakt. Dikterna skildrar framtidshopp och den inneboende kraft som var och en av oss har för att skapa förändring, så låt oss väcka poesiådran till liv. Som Greta Thunberg säger är ingen för liten för att göra en förändring och det kan vi bekräfta genom att se hur 5- åringar i förskolan skapar poesi för en hållbar framtid: Ingen är för liten för att göra en förändring.

Dessutom är Greta Thunbergs budskap tydligt; framtiden kräver modiga politiker. Det menar också Isabella Lövin som inledde Mötesplats Agenda 2030 i onsdags med en filmhälsning från New York. I ett Facebook-inlägg från 2018 lyfter hon politikernas ansvar och betydande roll, vilket hon kopplar ihop det med den persiske poeten Rumi som skrivit följande:

”Du är inte bara en droppe i havet.  
Du är hela havet, i en droppe.”

Rumi

Besök gärna bloggen Sustainable Poetry som är en lärportal och mötesplats där du kan utforska mer om Sustainable Poetry – och bär med dig att DU är hela havet, i en droppe…

Maria Glawe är initiativtagare och projektledare för Sustainable Poetry. Maria  arbetar dels om förstelärare och speciallärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg, dels som projektledare för arbetet med Glokala Sverige i Trelleborgs kommun. Dessutom ingår Maria i Tillitsakademin Trelleborg som arbetar för att stärka tillitsbaserad styrning och ledarskap. Maria har mottagit flera utmärkelser för sitt innovativa sätt att designa utbildning, bland annat Sveriges bästa lärare 2018, vinnare av Guldäpplet 2018, årets FN-lärare 2019 och årets yrkesperson 2019 i Trelleborgs kommun.

Rubriken till blogginlägget är lånad av Globalportalen.
Övrig källa är Lagerkvist, V. (2016) Språk, Makt och hållbar biblioteksutveckling – en rapport om mångspråkig biblioteksverksamhet i Sörmland.