#Vattenspridaren – digital lansering

Illustration Petter Ljungberg

Vad betyder vatten för dig och för världen?
Våra tankar har kretsat mycket kring rent vatten och jämlikhet på sista tiden. Ända sedan vi förra våren fick beviljat Sida-medel för vår idé att göra en mobil, flerspråkig berättar- och skaparlåda har vi jobbat på hur den ska se ut och fungera. Vi har gnuggat idéer tillsammans med andra och Petter Ljungberg på GoGently har tolkat och byggt. NU är Vattenspridaren redo för lansering, lagom till Världsvattendagen på söndag. HURRA!

Vattenspridaren är en liten interaktiv utställning som är tänkt att ambulera på bibliotek eller andra offentliga platser och bidra till kunskap om Agenda 2030 och locka till medskapande av en mer hållbar värld. Men den fysiska debuten kommer att låta vänta på sig. Vi satsar istället på:

DIGITAL FEST

Från söndag och hela nästa vecka kommer vi här på bloggen och i sociala medier presentera Vattenspridarens olika sidor!

Fast….varför vänta när vi kan fira Triss i Världsviktigt. Vi börjar redan idag med att fira Världsberättardagen och fortsätter imorgon med Världspoesidagen, såklart på tema Vatten.

Vatteninspiration

I höstas bjöd vi in personer med olika ingångar och kompetenser till ett labb för att tillsammans ta reda på hur Vattenspridaren skulle gestaltas. Inför labbet fick alla deltagare några uppgifter, bland annat att välja ett av delmålen i Mål 6, söka efter inspirerande exempel på hur någon annan (individ, företag, organisation) jobbat med att synliggöra delmålet. Vi fick in en rad olika exempel. Som en teaster, innan vi visar upp Vattenspridaren delar vi några av dem:

Rent dricksvatten
Nationalmuseum lyfte Petra Wadströms vattenrenare i utställningen Design Stories
Unicef lyfter fakta om brist på vatten

Vatten och poesi
Sustainable poetry
Actions in spotlight

Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem
i Norrland har flera vattendrag återställts i projektet RemiBar

Vatten på mars
Huvuddelen av vattnet på Mars är fruset
https://www.esa.int/esearch?q=Water+drop

Visualisering av avlopp
Hur ser ett avlopp ut?

Agenda 2030 och de 17 Globala målen
Hans Rosling förklarar:

En sång om målen https://www.youtube.com/watch?v=jROMtdYjXgc

Digital Lansering och framflyttad fysisk premiär

Vi flyttar fram lanseringen av #Vattenspridaren och fokuserar på digital närvaro istället.

Med anledning av coronaviruset kommer den fysiska lanseringen av #Vattenspridaren skjutas upp. Vi återkommer med nya datum längre fram om när #Vattenspridaren dyker upp på de hittills planerade platserna: Eskilstuna bibliotek, ABF Eskilstuna, ReTuna, Mälardalens högskola och Katrineholms bibliotek.

På golvet ligger en runda skiva. De 17 globala målen utgör tårtbitar i olika färger.
Ovansidan på vårt Agenda 2030-bord.

Vi kommer fortfarande uppmärksamma Världsberättardagen 20 mars, Världspoesidagen 21 mars och Världsvattendagen 22 mars. Men allt sker digitalt. Under veckan kommer vi titta på hur vi kan göra en digital lansering av #Vattenspridaren.

Tänk på att tvätta händerna noga med vatten och tvål. Vatten är viktigt!

Ta hand om varandra.

Rent vatten är en mänsklig rättighet. Vatten är också livsviktigt. #Vattenspridaren genomförs av Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med Samhällskontraktet – partnerskap mellan offentlig sektor och akademin. Det är en kommunikationsaktivitet som finansieras av biståndsmyndigheten Sida – Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Ansvaret för innehållet är Biblioteksutveckling Sörmland.

#Vattenspridaren #WorldWaterDay #LibrariesForSDGs

Hur mäter vi utifrån bibliotekslagen?

Mätbara mål är vår tids våta dröm. I jakten glömmer vi inte sällan att det som är lättast att mäta inte alltid är det mest viktiga. Samtidigt verkar vi vara så många som är överens om att allt inte går att mäta. Att det kanske inte ska mätas. Att det finns tillfällen då det till och med är kontraproduktivt.

Senaste åren har jag funnit mig i ett otal samtal om att mäta bibliotek. Om att mäta i offentlig sektor. Om svårigheterna med att mäta. Om att allt ändå måste mätas. Om vi inte mäter finns vi inte. Och vi finns genom det vi mäter.

När Jonna Bornemarks bok Det omätbaras renässans utkom 2018 var vi nog en och annan som kände en slags lättnad. Motstånd. Vi må leva i mätbarhetens tidsålder, men vi kan inte göra det okritiskt. För konsten att mäta på ett sätt som gynnar demokratisk utveckling är inte så himla enkelt.

Alla siffror är inte dåliga. Det är inte det. Mätbarhet är inte per se något dåligt. Det är viktigt för att det kan berätta viktiga saker. Som att det krävs 130 liter vatten för en kopp kaffe. Eller att Sörmland är en region med högre arbetslöshet än på de flesta andra håll i landet. Men det kan inte berätta allt. Det kan inte berätta om du i mötet med de 15 personer du träffade när du bemannade disken gjorde skillnad. Det kan berätta att 15 personer besökte biblioteket. Vad hände i era möten? Vad lärde du dig och vad lärde sig personen du mötte?

Vi pratade om Jonna Bornemark i vår forskningscirkel, och Bornemark föreläste i forskarcirkeln som just nu pågår inom den nationella satsningen Digitalt först med användaren i fokus.

Vad säger andra?

Mätbarhet, styrning och kvalitetssäkring har också varit oundvikliga inslag i forskningscirkeln jag är deltagare i. Därför att vår tids karaktäristik också har stor betydelse för vårt yrkesutövande, för våra bibliotek och för att leva här nu.

Vi fick i vår forskningscirkel i uppgift att fråga våra kollegor om hur de ser på sättet att mäta verksamhet och vad det får för konsekvenser. Vilka dilemman ser du med med sättet vi idag mäter biblioteksverksamhet? Hur påverkar det verksamhetsutveckling om/att kvaliteten ofta mäts i siffror (tex besöks- och lånestatistik)? Jag ställde frågan i en grupp för regional biblioteksverksamhet som jag är med i.

En klok kollega i ett annat län skrev: “Det är så himla viktig diskussion eftersom mått på lån och besök kan vara direkt kontraproduktivt mot prioriterade grupper i bibliotekslagen.” Flera lyfte också att det i bibliotekslagen inte står något om mål för besök och utlån i lagen.

Det är alarmerande. Biblioteksutveckling som vill göra människor delaktiga och leva upp till bibliotekslagen måste därför vrida och vända ganska många gånger på satsningar så att mätning blir en tillgång och inte ett hinder.

En annan kollega skrev: “Det är lätt att om vi mäter samma saker som vi alltid gjort blir vi kvar i samma sätt att arbeta. Men ingen mätmetod påverkar om vi inte analyserar de siffror vi får och ställer oss frågan Varför.”

Ytterligaren en annan kollega skrev: “Varför inte utgå från de prioriterade gruppernas behov, tex?” Och föreslog kvalitativa intervjuer med användare som en väg framåt.

Kvalitetssäkra allt du gör!

Tillbaka i forskningscirkeln kom vi så tillbaka till styrningsmodeller som stör, och vårt mätbara samhälle. Det fick mig att återigen tänka på vilken expert jag är på att rabbla den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag enligt bibliotekslagen. Vi ska främja kvalitet, verksamhetsutveckling och samarbete hos folkbiblioteken i länet. Antalet gånger jag säger detta per år. Ni vill inte veta.

Vi pratade om begrepp och deras innebörd. Vad förväntas av oss? Gör kvalitetssäkrad verksamhet att vi egentligen är på rätt spår? Jag vet inte riktigt, men jag anar att vi ibland tappar bort väsentligheter i detta.

För några år sedan kom skriften Mäta och Väga – om statistik och effektivitet på folkbibliotek där Malin Ögland inleder förordet med:

Kan man använda kvantitativa mått för att mäta kvalitativ verksamhet? Och i så fall: vari ligger kvaliteten i det kvantitativa att låna ut böcker?

Jag tänker att vi behöver fortsätta ställa en massa sådana frågor, men också att många fler behöver bli mera ivriga på att hitta och praktisera möjliga svar.

Språk, makt och skapande är Biblioteksutveckling Sörmlands satsning för att stärka biblioteken som flerspråkiga och inkluderande arenor, där människor genom kreativitet och möten tillsammans bidrar till hållbara samhällen. Vi har fokus på delat lärande, att möjliggöra samspel med andra samt att skapa, uttrycka och utforska tillsammans.

schyst Bibliotek – Frida Närman Gästbloggar

“Det är viktigt att komma ihåg att kommunikation också handlar om makt. Kommunikation är ett verktyg att påverka samhället för den som har möjlighet att nå ut.” Frida Närman, biblioteksutvecklare i  Värmland, bloggar om schyst kommunikation och kommunikationens betydelse för och i biblioteken.

När jag för några år sen arbetade med ett kompetensutvecklingsprojekt om hbtq och normkritik för bibliotekspersonal fick jag förvånansvärt många gånger frågan ”varför?”. ”Bibliotek är väl redan till för alla? Ingen hindras från att gå dit”. Frågorna gav bara mer bränsle till projektet. För om vi tror att en plats som inte aktivt nekar människor tillträde är detsamma som en plats som skapar trygga, inkluderande rum för alla, då har vi en lång väg kvar att färdas.

Frågorna gav bara mer bränsle till projektet. För om vi tror att en plats som inte aktivt nekar människor tillträde är detsamma som en plats som skapar trygga, inkluderande rum för alla, då har vi en lång väg kvar att färdas.

“För om vi tror att en plats som inte aktivt nekar människor tillträde är detsamma som en plats som skapar trygga, inkluderande rum för alla, då har vi en lång väg kvar att färdas.”

Som offentlig plats har biblioteket ett stort ansvar att vara just ett öppet rum för alla. Samtidigt påverkar och påverkas de av samhällets normer. Sofie Samuelsson, utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm, ringar in det väl i boken Normkritik, hbtq och folkbibliotek: ett försök. Sofie skriver:

* Biblioteksrummen är inte neutrala. 

* Biblioteken speglar samhället och är präglade av samhälleliga strukturer. 

* Biblioteken är institutioner där föreställningar om världen, värderingar och normer skapas och återskapas. 

* I biblioteken befästs normer.

(Samuelsson 2016, s. 12)

Schysta workshops

Dessa tankar blev vägledande när vi ett par år senare inledde processen att ta fram Schyst bibliotek (2019). Materialet bygger på Region Värmlands handbok Schyst kommunikation (2014), en handbok med tips och exempel för att hjälpa människor att kommunicera mer jämställt, jämlikt och inkluderande – schyst helt enkelt.

Målet är jämlik kommunikation där alla kan känna sig inkluderade i ord och bild. Schyst bibliotek delar samma målsättning men fokuserar på bibliotekets och bibliotekspersonalens specifika förutsättningar. Under våren 2018 träffade jag tillsammans med kommunikatören och frilansskribenten Katarina Averås (som skrivit text till samtliga Schyst-material) deltagare från två bibliotek i Värmland vid tre tillfällen. Vi samtalade och workshopade gemensamt kring frågor om:

  • Vilka målgrupper biblioteken når, vilka som inte nås och varför.
  • Normer som riskerar att stänga människor ute, medvetet eller omedvetet.
  •  Hur livsavgörande det är att få känna igen sig i de ord och bilder som visas och att kunna hitta någon att spegla sig i.
  • Vem som får synas, på vilka sätt de syns och om vem som inte får synas alls.
  • Bibliotekets viktiga roll i just det och såklart.
  • Kommunikation

Kommunikationens betydelse

De ord, bilder och uttryck som vi omges av bygger många gånger på föreställningar om hur människor förväntas vara. Ofta använder vi dem av gammal vana och riskerar då att förstärka normerna de bygger på. På så sätt krymper vi handlingsutrymmet för den som inte är en del av normen. Som självstående (jag ogillar ordet ensamstående) förälder till en 6-åring blir jag till exempel djupt upprörd varje gång det förutsätts att en familj är lika med mamma, pappa och barn. För att någon annan tar sig rätten att definiera vad en familj är och bör vara. Och får mig att tveka på att min familj är rätt. Ja det händer ofta, fortfarande. Genom att medvetet välja ord och bilder som bryter mot normerna inkluderar vi fler.

En föräldrahylla på ett bibliotek. I en pratbubbla står Vem är förälder? På många bibliotek finns specifika temahyllor. Då är arbetet med skyltning och innehåll extra viktigt för att inkludera fler perspektiv än de som ryms inom normen.
Har du funderat på vad föräldrahyllan på ditt bibliotek signalerar?

Även om vi kanske inte titulerar oss kommunikatörer, kommunicerar vi hela tiden. Speciellt på bibliotek. Från samtal över disk till möten under pop-upverksamheter och bokbussrutter. Genom sociala medier, affischer och annonser. Men även genom skyltningen av temahyllor, aktiviteterna som ryms i vårprogrammet, vilka medier som frontas och vilka som placeras längst ner i hörnet.

Det är viktigt att komma ihåg att kommunikation också handlar om makt. Kommunikation är ett verktyg att påverka samhället för den som har möjlighet att nå ut. En ny rapport från Språkrådet, Svenskan är den fasta inredningen, undersöker språklig representation i offentliga rum med vårdcentraler och bibliotek som exempel. Rapportens slutsats är att det språkliga landskapet i dessa miljöer inte speglar människornas vardag, utan domineras av svenska:

”Vilka språk som tillåts synas i det offentliga rummet skickar en signal om vilka språk som uppfattas som betydelsefulla i samhället” (s.3).

(Bylin & Spetz – Språkrådet 2019, s. 3).

Kommunikation handlar inte bara om vad som sägs och visas utan också om vad som inte sägs och vad som inte visas. När vi tog fram Schyst bibliotek diskuterade vi bland annat temahyllor med föräldrahyllan som exempel. Hur viktigt det är att skylta med alla möjliga perspektiv på vem som kan vara förälder och vad ett föräldraskap kan vara. Ett annat exempel har att göra med vem biblioteket finns till för. Det bibliotek som bara visar bilder på tryckta böcker får svårt att motivera för alla som läser på andra sätt att biblioteket också är till för dem. Ibland behöver vi spegla samhället så som vi vill att det ska se ut, inte nödvändigtvis så som det är. Vi behöver visa den förändring vi vill uppnå. Om vi vill vända trenden att pojkars läsförståelse blir sämre behöver vi visa att pojkar och män läser och lyfta upp män som bibliotekarier och läsande förebilder. Stökiga ungdomsgäng som förstör på bibliotek kan inte vara den enda bilden unga killar får se om sig själva och bibliotek, i alla fall inte om målet är att få dem intresserade av läsning.

På bibliotek har alla berättelser sin plats

Vi inledde vår första workshop i Schyst bibliotek med att visa Saga Beckers tal från Kulturrådets konferens Queer kultur. Där berättar hon om hur det, när hon växte upp, inte fanns ord i böckerna för att benämna transsexualitet eller transpersoner. Att det inte fanns någon person, i kulturen eller annanstans, som hon kunde spegla sig i. Hur det inte fanns någon som hon. Vi visade hennes tal för att tillsammans reflektera kring vad det gör med en människa att inte synas. Hur viktigt det är att få ta plats, att bli representerad och det ansvar bibliotek som offentlig plats har i att ge utrymme åt alla. Jag kan inte tänka mig att det finns en plats som är bättre lämpad än bibliotek att lyfta fram mångfald, perspektiv och framför allt låta alla berättelser ta plats och rymmas i vårt gemensamma rum.

Saga Becker reflekterar på Kulturrådets konferens Queer kultur.

Källor
Alla ska med (2019). Länsstyrelsen Skåne. Tredje upplagan.
Bylin, Maria och Spetz, Jennie (2019). Svenskan är den fasta inredningen. Språkrådet. Institutet för språk- och folkminnen.
Samuelsson, Sofie (2016). Normkritik, hbtq och folkbibliotek. Ett försök. Regionbibliotek Stockholm.
Schyst.se

Frida Närman är biblioteksutvecklare i Region Värmland och har varit med och tagit fram materialet Schyst! Bibliotek.

Vad gör vi egentligen i forskningscirkeln?

Vi reflekterar. Vi arbetar med dilemman. Vi undersöker vilka vi är i våra yrkesroller för att kunna utvecklas och utveckla verksamheten vi finns i. Vi försöker bli bättre på att förstå människor, och göra bättre bibliotek. Jag tror det är så jag skulle kunna beskriva vår forskningscirkel.

Vi träffas på olika platser i Sörmland. Oftast på biblioteken. Vi är 9-10 personer från olika biblioteksverksamheter i Sörmland. Och så Pirjo Lahdenperä som är forskaren som håller samman cirkeln, kontrasterar våra utsagor och föreslår verktyg eller modeller som hjälper oss tänka eller göra.

Vad händer om bibliotek inte längre finns? Varför är ni viktiga? Varför blir det som det blir för att vi har en viss människosyn eller för att samhället är organiserat på ett visst sätt? Vilka normer reproducerar vi omedvetet? Varför får det konsekvenser för mötet med andra? Vad händer om vi gör annorlunda?

Frågorna är många, och svaren hamnar inte alltid där jag på förhand tror. Det är mycket lätt, och det är också mycket svårt.

Några läxor och ett eget projekt

Vi får många läxor mellan gångerna samtidigt som vi har varsitt eget formulerat projekt där vi utforskar ett perspektiv som är relevant för den verksamhet vi befinner oss i. Må det vara yrkesrollen i förändring, bibliotekens ansvar för digital delaktighet eller språkcaféer.

Själv utforskar jag hur de som arbetar på bibliotek upplever att arbeta på bibliotek. Ungefär så i alla fall. Som en del i det så intervjuar jag personer som arbetar på bibliotek runtom i Sörmland och Stockholm.

Varje intervju som jag hittills har genomfört har varit full av både väntade och oväntade infallsvinklar. Jag hoppas och tror att de som jag har samtalat med har känt att frågorna också väckt tankar hos dem.

Vad är målet?

“Intentionen — utveckla ny kunskap och nya handlingsmöjligheter i förhållande till aktuella utmaningar och teman”

Lahdenperä & Marquard (2019.) Handbok: Lärandecirklar i nordisk kontext.

En forskningscirkel är en slags studiecirkel i arbetslivet.

Det är en metod och mötesplats för att skapa kunskap, lära tillsammans och utveckla sitt professionella jag. I vår forskningscirkel strävar vi mot att utveckla mera inkluderande bibliotek, och utveckla vår interkulturella kompetens. Vi utgår från var och ens verksamhet, vi gör aktioner mellan träffarna och vi reflekterar tillsammans över vår egen praktik. Vi lär oss förhoppningsvis bli bättre på våra jobb.

Utöver att testa idéer och reflektera över bibliotekets roll nu och framöver så är forskningscirkeln också ett sätt att stärka relationer mellan biblioteksarbetare i Sörmland. Det tror jag är viktigt. Vi behöver varandra.

Språk, makt och skapande är Biblioteksutveckling Sörmlands satsning för att stärka biblioteken som flerspråkiga och inkluderande arenor, där människor genom kreativitet och möten tillsammans bidrar till hållbara samhällen. Vi har fokus på delat lärande, att möjliggöra samspel med andra samt att skapa, uttrycka och utforska tillsammans.

“Vatten är livets flöde” och andra dikter

Vi deltog med #Vattenspridaren på Folk och Kultur i Eskilstuna, och på vår magnetiska pelare samlades dikter, haikus och tips. Vatten är många saker – livsnödvändigt, lugn och flöden. Vatten är något att dikta om!

Vi stod i Region Sörmlands monter i dagarna fyra under Folk och Kultur. I montern hade vi en magnetisk pelare, och de som ville fick skriva en dikt eller ett tips. Vi hade också gjort olika mallar för att stimulera kreativiteten.

Är du nyfiken på vad människor skrev? Här kommer några smakprov:

Vatten är livets flöde
Vatten sprider ro
Vatten föder naturen
Vatten skapar gemenskap
Vatten är vår planets blod

“Ta vatten med
kåsa direkt från
en bäck”

LIVSNÖDVÄNDIGT
ÄNDLIG RESURS

Vatten mitt liv
Vatten min dröm
Vatten min son du fanns i vatten
Vatten min man du försvann i vatten
Vatten min dotter du älskade vatten

Annas minne från Thailand 2005

PS: Mannen kom tillbaka!

Fler eldrivna bokbussar!

“Havet blöder plast
Regnets droppar fräter mark
Folkbildning lösning?”

Tack alla ni som bidrog med era ord!

PS: Vi passade på att använda Good Life Goals-emojisarna på magneterna.

#Vattenspridaren är något vi gör för att kommunicera Agenda 2030 och Globala målen. Vi fokuserar på Vatten och Jämlikhet. Det är en pågående process där vi också utforskar biblioteken som en kraft för Agenda 2030 och skapande och berättelser som vägar för förändring

#Vattenspridaren på Folk och Kultur 2020

Har du idéer om bibliotek och en hållbar värld? Eller vill du uttrycka din förtvivlan och hopp i diktform? Kom och besök #Vattenspridaren i Region Sörmlands monter under Folk och Kultur i Eskilstuna! VI finns på plats 5-8 februari.

#Vattenspridaren är både en prototyp och en process som handlar om rätten till rent vatten och att forma ett mera jämlikt samhälle. Under Folk och Kultur finns vi på plats i Region Sörmlands monter på utställartorget för att prata just vatten, världen och bibliotek. Hur kan vi och hur kan bibliotek agera för att bidra till att vi når Agenda 2030?

På golvet ligger en runda skiva. De 17 globala målen utgör tårtbitar i olika färger. Bredvid ligger olika verktyg.
En del av vår magnetiska installation under Folk och Kultur.

Under onsdagen hänger jag och Marika i montern tillsammans med Anna och Mona som arbetar med hållbar utveckling i Sörmland för att snacka hållbarhet och skapa haiku. Kanske vill du veta mer om Region Sörmlands deltagande i Glokala Sverige eller få utlopp för din skrivarådra?

Decade of Action – agera nu

Globala målen har en deadline och vi har tio år på oss. FN har lanserat Decade of Action och det är dags att öka takten. Tillsammans.

“Det är nödvändigt att hitta på nya lösningar för att påskynda arbetet för Agenda 2030, speciellt för de som står längst ifrån att uppnå Globala målen.”

Tijjani Muhammed-Bande, ordföranden i FN:s generalförsamling

#Vattenspridaren är ett försök att sprida kunskap om Globala målen, och genom kreativitet hitta vägar fram. Så kom förbi, säg hej och sprid dina idéer hos oss!

Folk och kultur är ett nationell kulturpolitiskt konvent. Det arrangeras 2020 för tredje gången. Konventet vill sätta fokus på kulturens roll som motor i ett hållbart och inkluderande samhälle.

digitalt skapande för och med barn

I samarbete med Regionbibliotek Östergötland och Kulturutveckling Region Västmanland gjorde Biblioteksutveckling Sörmland en dag i december för att tillsammans med bibliotekspersonal utforska och lära mer om olika digitala verktyg att använda för och tillsammans med barn på biblioteken. Både föreläsningar och minimässan som var full av olika exempel på digitalt skapande gav oss inspiration och idéer för att jobba kreativt med MIK (medie- och informationskunnighet) för barn.

Helsingborgs biblioteks robotklass

På biblioteken i Helsingborg pågår en hel del spännande verksamhet. Maria och Ronja därifrån berättade bland annat hur de jobbat på temat Ronja Rövardotter och tillsammans med barn skapat 360-film och en VR-upplevelse. Målen med verksamheten är tydligt formulerade. De siktar på att barn ska vara medskapare av verksamhetens innehåll och utveckling, att de ska ha tillgång till och kunna använda digitala medier, ta del av berättelser i olika format, skapa egna, utveckla sin litteracitet och förmåga att ta till sig olika uttrycksformer, reflektera kring källkritik och utveckla förhållningssätt till livet online, samarbeta med andra genom att prova, lära tillsammans och dela kunskap.

Se denna korta film om verksamheten på Helsingborgs bibliotek:  https://youtu.be/JNM785Z56qk

Linn Holmstedt från Uppsala bibliotek berättade dels om den rapport hon skrev för Regionbibliotek Stockholm och som hon gästbloggade om här, dels om nya spännande aktiviteter hon testat med barn och unga i sin nya roll. Bland annat om den sorteringshatt hon programmerade i Scratch inför ett Harry Potter-tema på höstlovet. Spana in den här: https://scratch.mit.edu/projects/337435605/

Cecilia Jalkebo, IKT-lärare i Eskilstuna, fullkomligt spottade ur sig tips på digitala verktyg att använda läsfrämjande syfte. Bland annat använder hon Mindmo eller Popplet för att skapa tankekartor eller gemensam dokumentation om läsningen med sina elever, Soctrative för fånga in svar på frågor digitalt om läsning, Canva eller PicCollage för att göra citatcollage kring böcker, Answergarden för att fånga in ord och skapa gemensamma ordmoln. Eller varför inte skapa spänning kring olika val med hjälp av Wheeldecide.

Del av dagen ägnades åt en minimässan där flera goda exempel på läsfrämjande verksamheter med digitala verktyg visades upp. Bland annat fanns Strängnäs med som visade hur de jobbat med sagostunder och Blue bots och Vingåker visade hur de jobbat med lokala berättelser i Storyspot. https://www.storyspot.io/sv/nyheter/skarpnacks-spoken-kommer-till-liv-i-storyspot/

Storyspot i Vingåker
MIK-brickan

För att knyta ihop alla delar av dagen och locka till reflektion kring digitalt läsfrämjande och ökad medie- och informationskunnighet fick varje deltagare en MIK-bricka att fylla i.

Poesivandringar för en bättre värld

Hur många dikter handlar om vatten? Varför ska vi dikta om vi vill förändra världen? Knyt samman olika platser i lokalsamhället med nygjord poesi om de 17 globala målen och ge er ut på poesiäventyr så får du svaren!

Tidigare i höstas hade vi en labb om Agenda 2030 med särskilt fokus på vatten och jämlikhet. Tillsammans tänkte och skapade vi prototyper som utgår från berättelser och skapande. Vi utgick från att arenan för prototypen är bibliotek (och andra offentliga platser) och med syfte att genom kreativitet och interaktivitet öka kännedomen om de globala målen.

Inför hade alla deltagare förberett sig genom att tänka ut en personlig berättelser om sin relation till vatten, och letat fram ett exempel på hur någon annan jobbat inspirerande med att synliggöra mål 6 rent vatten och sanitet. När vi sågs fick alla berätta om sitt exempel, och jag hade valt poesivandringar som gjorts i Trelleborg inom projektet Sustainable Poetry. Projektet handlar om att genom poesi lyfta barn och ungas röster, och stärka deras medskapande i samhällsutveckling.

Utöver att tänka ut en personlig berättelse om vatten och hitta ett inspirerande exempel om hur någon annan synliggjort globala målen så tittade vi på en här filmen.

Handlar alla dikter om vatten?

17 globala mål. 17 dikter skapade av barn och unga. 17 platser i centrala Trelleborg. Jag valde exemplet med poesivandringen i Trelleborg för att det vara så många olika saker som knöts samman samtidigt som utgångspunkten var poesi. Poesi är ju verkligen något som kan drabba, och väcka många känslor. I poesivandringen togs också hela lokalsamhället tillvara och blev en del av upplevelsen. Gemenskapen. Och så är det också med de globala målen – allt hänger samman. Poesivandringen blev också ett sätt att främja hälsa och lärande.

“Konceptet med poesivandringar är enkelt; powerwalk i grupp med en tänkande utmaning som är läsfrämjande och samtidigt motivationshöjande genom tävlingsinslag.”

Från Sustainable Poetry-bloggen – Poesivandring som sätter fart på alla sinnen

En av dessa utmaningarna under poesivandringen var att komma fram till hur många dikter som handlar om vatten! Och eftersom vår labb i Sörmland handlade om vatten blev det både ett exempel som fokuserade på hur de globala målen hänger samman och hur det går att bryta ut ett mål.

Vatten, kreativitet och berättelser

Jag och Marika är väldigt inspirerade av #SustainablePoetry och vi tror vi kommer att haka på något sätt under 2020. För då fortsätter vi utforska bibliotekens roll och Agenda 2030 genom kreativitet och berättelser. Inte minst genom att uppmärksamma Vattendagen som äger rum i mars och som är fortsättningen av labbet och arbetet som har arbetsnamnet Vattenspridaren.

Logotyp globala målen. 17 tårtbitar i olika färger som tillsammans utformar en cirkel. Bredvid står texten Ingen ska lämnas utanför

Vill du utforska med oss? Har du idéer eller frågor? Kontakta oss gärna!

Labba fram lösningar – Marianne Kiiskilä gästbloggar

Hur är det att göra prototyper tillsammans? Hur byggdes idén om det virtuella spelet “Det var droppen”? Marianne Kiiskilä från Samhällskontraktet bloggar om sitt deltagande i lab om Agenda 2030, vatten och jämlikhet.

Ett Lab handlar om att utveckla och arbeta efter metoder för innovation och samproduktion och därigenom leverera nyttor och effekter. Därför var det självklart för Samhällskontraktet att teama upp med Biblioteksutveckling Sörmland i deras Sida-projekt.

Till den 14 november bjöds 12 personer från olika kunskapsfält och olika bakgrund in till ett lab där vi tillsammans utifrån Agenda 2030, med särskilt fokus på vatten och jämlikhet, skulle forma en prototyp till ett mobilt kit, en form av aktivitetslåda, för användning på bibliotek och liknande mötesplatser. Lab:en leddes av Staffan Hjalmarsson, konstnär och verksamhetsledare på Folk Lab.

Därför var det självklart för Samhällskontraktet att teama upp med Biblioteksutveckling Sörmland i deras Sida-projekt.

Som förberedelse inför labbet hade alla fått tänka ut en personlig berättelse om vår relation till vatten. Vi fick sedan utifrån vår berättelse bygga en prototyp och sedan visa den och berätta för hela gruppen. Min berättelse handlade om att övervinna rädslan över att andas under vatten när jag på min bröllopsresa tog dykcertifikat, men bland gruppen fanns även berättelser av vattenbrist, om översvämningar och om brunnsvattnet hemma som innehöll för mycket järn. Vi fick även ta fram goda exempel på kommunikationsinsatser gällande Agenda 2030 som vi gick igenom.

Ta fram gemensam prototyp

Biblioteken i Sörmland hade tagit fram illustrationer och beskrivningar av olika biblioteksbesökare. Vi skulle välja ut en person var och genom känslokort beskriva hur den personen känner innan och efter att de använt sig av vår aktivitetslåda. Hur får vi alla dessa olika individer att intressera och engagera sig för vår låda? Det var utmaningen.

Nästa steg var att vi en och en – med våra olika biblioteksbesökare i åtanke – skulle fundera på var i biblioteket lådan ska finnas, vad lådan heter och vad som händer med deltagaren efter att hen har använt lådan. Vi skulle skapa av materialet i rummet och beskriva.

Därefter skulle våra individuella förslag föras ihop till en aktivitetslåda, som vi sedan presenterade för andra grupperna. Min grupp hade valt att satsa på AR-tekniken och bygga en virtuell spelbana över hela biblioteket vid namn ”Det var droppen” där besökaren fick skapa medvetenhet om deras egna påverkan på miljön.

WeQ är större än IQ.

Andra grupper hade tagit fram prototyper av fysiska miljöer där besökarna kunde få se och uppleva vattnets kretslopp genom människan och där man uppmanades att bidra med input kring frågor rörande vatten.

När jag fick höra andras idéer, så vidareutvecklade det även tankar om min aktivitetslåda. I grupperna fick vi vidareutveckla våra prototyper i flera omgångar och avslutade med ett kort skådespel om våra lådor.

Under en dag har vi gemensamt erbjudit våra perspektiv, diskuterat olika utmaningar och tänkbara lösningar och skapat 3 olika idéer på mobila aktivitetslådor. Helt klart är det att WeQ är större än IQ, det vill säga gruppens styrka är större än individens.

Marianne Kiiskilä är biträdande processledare i Samhällskontraktet. Genom Samhällskontraktet bedriver Eskilstuna kommun, Västerås stad, Region Sörmland, Region Västmanland och MDH en nära samverkan kring forskning och utveckling. Marianne har tidigare arbetat som samordnare för finskt förvaltningsområde i Hallstahammar kommun, och drivit VR-projekt inom äldreomsorgen.