Sofia Lindström Sol: Delaktighet som en process att omfördela makt

När vi pratar om delaktighet måste vi också prata om förändring, relevans och legitimitet. Sofia Lindström Sol, forskare på kulturförvaltningen i Göteborgs stad i projektet Delaktighetsprocesser i offentlig verksamhet, bloggar om delaktighet i kulturen från ett historiskt och politiskt perspektiv.

Delaktighet och deltagande är begrepp som syns överallt idag – inte minst i kulturen. Läs de nationella kulturpolitiska målen så som de formuleras i alla de nordiska länderna, och du hittar flera passager kring betydelsen av aktivt deltagande och delaktighet.

Men vad betyder det egentligen? Vad är det att vara delaktig i kulturen? Och vad är det offentligt finansierade kulturinstitutioner kan göra för att leva upp till målen om delaktighet? I denna text tänkte jag bena lite i begreppet och ge det ett historiskt, och politiskt, sammanhang. På så sätt kan man förstå delaktigheten, och dess konsekvenser, lite bättre.

De unga i Paris och Stockholm

Begreppet delaktighet var på tapeten under 60- och 70-talet. Det var en tid av politisk omvälvning då en ung generation gjorde uppror mot den äldre; deras värderingar och levnadssätt. I gatorna i Paris klistrades affischer med slagord upp.

Ett exempel på vad som kunde stå på en affisch är text som beskriver hur man böjer verbet ”participier” (delta) på franska; jag deltar, du deltar, han deltar, vi deltar, ni deltar, de profiterar. Den sista, skarpa formuleringen kan läsas som en kritik av majoritetssamhällets vilja att öppna armarna; delta! Vilket kan vara ett effektivt sätt att sätta locket på kritik. De unga på Paris, och även Stockholms, gator ville inte delta! De ville ha förändring!

Inte alla såg delaktighet som ett maktutövande, utan som en essentiell del av demokratin. Mot andra filosofer som argumenterade för elitstyre menade Carole Pateman i sin bok Participation and Democratic Theory (1970) att allas delaktighet i samhället är nödvändigt för att vi ska kunna ha en fullständig demokrati.

Vem bestämmer över kulturen?

Även idag är begreppet kopplat till demokrati. Precis som på 60-talet antyder begreppets popularitet att samhället är under omvandling; klyftor mellan rik och fattig ökar, segregationen hindrar människor att ha goda livsvillkor, unga människor engagerar sig allt mer sällan i föreningar, partier och organisationer, anti-demokratiska politiska partier (visst låter det motsägelsefullt?) vinner mark – utanförskapet framstår som det mest akuta, politiska problemet vi har idag. Hur ska vi få människor att kunna delta i samhället och i demokratin.

Kravet på delaktighet kommer inte bara genom oro. Sedan 80-talet har internets intåg i våra liv, persondatorernas spridning och på senare tid de smarta telefonerna gjort att vi förväntar oss ha tillgång till möjligheter att påverka på sätt vi aldrig tidigare gjort. Genom olika sociala medier kan vi till och med ha direktkontakt med våra makthavare. Den digitala delaktigheten är större än någonsin, på gott och ont.

I kulturen sätter delaktighetsbegreppet fingret på frågor kring vem kulturen är för, vem som bestämmer över den, och hur den bör legitimeras. Även här spelar teknologi en viktig roll, framförallt har den hierarkiska uppdelningen mellan producent och konsument av kultur börjat luckras upp i en tid då utvecklingen gjort det lättare än någonsin att skapa och dela en kulturell produkt.

Tillgång, interaktion och delaktighet

Medieforskaren Nico Carpentier har diskuterat skillnaden mellan tillgång, interaktion och delaktighet på ett sätt jag tycker är intressant. Han menar att tillgång egentligen bara kräver en deltagares närvaro. Ofta är det detta man pratar om när man pratar om delaktighet i kulturpolitiken; vem kommer till föreställningar, hur många får del av kommunens kulturskola, hur ska vi bredda publiken?

Interaktion är ofta tolkat som ”aktiv delaktighet”, det vill säga att på något sätt interagera med sin publik eller sina användare genom dialog eller genom föremål. Delaktighet däremot, kräver medbestämmande. Det är här begreppet får en politisk innebörd (influera) snarare än en sociologisk innebörd (delaktighet som att höra till, vara del av).

Dessa tre – tillgång, interaktion och delaktighet – utesluter inte varandra, utan kan utföras på samma gång av samma institution/organisation.

Dynamo och Frilagret – två verksamheter för unga i Göteborg

Från min forskning om delaktighet i kulturinstitutioner i Göteborg har jag tittat på två exempel på hur man jobbat med delaktighet för barn och unga, som visar på hur olika begreppet kan tolkas och vara. Barn och unga är en speciellt utpekad, viktig grupp i den nationella kulturpolitiska målen samt i Göteborgs kulturpolitiska mål. I Göteborgs stad driver kommunen stadsbiblioteket, med ungdomsavdelningen Dynamo. Kommunen driver även Frilagret, ett hus för ungas kulturevenemang.

Båda verksamheterna har som mål att vara en plats för unga i staden, där de får uttrycka sig och influera vad som händer i rummet. De vuxna som jobbar på Frilagret och Dynamo vill alltså fördela den makt de har för att unga ska kunna ta plats. Detta gör de genom att låta unga influera olika aspekter av verksamheterna; hur rummet kan se ut, vad kultur kan vara, vad kvalitet i ett projekt kan vara, vad kreativitet kan vara, vilken roll den vuxna ska ha, och hur ett kulturellt event kan se ut.

En viktig slutsats är att unga också vill influera graden av sitt deltagande, och att den graden är beroende av den tillit de känner till de vuxna som jobbar på plats. En ung person kan först delta passivt genom att bara finnas på plats, för att senare interagera inom ramen för något de vuxna bestämt men lämnat utrymme för influens, samt att självständigt utforma och utföra ett event med vuxnas stöd. Det sista steget är att påverka själva formen för hur verksamheterna ska drivas.

Relationsskapande process

Därför menar jag att man kan se delaktighet som en relationsskapande process som syftar till att omfördela makt och till att låta olika kunskapsformer ta plats. Vuxna ska inte ge upp sin makt; de har ett ansvar, men de ska öppna för ungas inflytande och medbestämmande. Vuxna har viktig kunskap och kompetens, men det har unga också, inte minst om de omständigheter som formar deras liv, och de sätt de vill göra avtryck på och påverka.

När vuxna öppnar upp för ungas deltagande måste de också öppna upp för förändring, och inte använda delaktigheten som ett sätt att ”inordna” unga och kväsa deras kritik mot vuxensamhället. Förändring måste tillåtas ske hos alla parter – och det kan vara lite skrämmande.

Delaktighet är en del av demokratin. Vår värld förändras ständigt – och fort. När vi pratar om delaktighet måste vi också prata om förändring, relevans och legitimitet. Då har vi institutioner som tar ansvar.

Sofia Lindström Sol är doktor i kulturpolitik och arbetar som forskare på kulturförvaltningen i Göteborgs stad i projektet Delaktighetsprocesser i offentlig verksamhet som är finansierad av Riksbankens Jubileumsfond och Högskolan i Borås. Forskningsprojektet började hösten 2017 och kommer fortsätta fram till hösten 2020.

Tillsammans skapar vi biblioteket

Tillsammans skapar vi biblioteket. Och då behöver vi mötas, vi behöver perspektiv, vi behöver tänka och vi behöver drömma tillsammans.

Därför har jag och Marika som brygga mellan första delen och den kommande delen av Språk, makt och skapande format fortbildningsdagen Tillsammans skapar vi biblioteket.

Hur kan biblioteket bidra till att skapa meningsfulla möten i lokalsamhället? Hur gör vi programverksamhet och läsfrämjande aktiviteter som människor vill delta i gång på gång? Det blir en dag om att mötas, om skapande och om (digital) inkludering. Med poesi, robotar och gemensam reflektion.

Hjälp! Min robot följer inte bibliotekslagen

Bilden föreställer ett barn som bär prickig kjol och slöja. Barnet håller upp en robotskapelse.
Foto: Folk Lab

Digitalisering och inkludering – hur sätter vi människorna i centrum? Carl Bärstad och Staffan Hjalmarsson från Folk Lab ger en social och digital workshop om digitalisering, makerspaces, robotar, bibliotekets uppdrag och hållbar utveckling. Du kommer att få utrymme att tänka kring hur vi sätter robotarna i vår tjänst – och verktyg att ta med hem för att fortsätta tänka och göra på ditt bibliotek.

Folk Lab utvecklar aktiva sociala och digitala mötesplatser och lab på bibliotek, folkets hus och företag. Mitt i ett samhälle i ett akut behov av omställning.

Kärlek och asyl

Två personer står på en scen framför varsin mick. De håller varsin bok i handen, och de blickar ner i boken. De ser allvarliga ut.
Anna Enbom och Wafaai Layla på scen. Foto: Irène Karlbom Häll

Författarna Anna Enbom och Wafaai Layla är Litterära språkvänner. De kommer att berätta om översättningssamarbetet och ge smakprov på sina dramatiserade dikter på svenska och arabiska. Litterära språkvänner är en del av projektet Sörmland berättar som syftar till att stimulera litteraturen som konstform i Sörmland.

Mötas och inkluderas

Hur utvecklar du din interkulturella kompetens? Pirjo Lahdenperä utnämndes 2005 till Sveriges första professor i pedagogik med inriktning mot interkulturell pedagogik, och kommer i en interaktiv föreläsning Biblioteket som interkulturella arena hjälpa oss att hitta förhållningssätt som kan bidra till att skapa mera inkluderande bibliotek. Pirjo Lahdenperä har också mångårig erfarenhet av forskningscirklar, och kommer också att leda höstens forskningscirkel inom Språk, makt och skapande.

Dessutom kommer Ellinor Mark, som är ungdomsbibliotekarie på Eskilstuna bibliotek, att berätta om sitt arbete med unga, läsning, orden, möten och skapande. Och om förväntningar och att skapa delaktighet på riktigt

Tillsammans skapar vi biblioteket äger rum 11 april på Scenkonst Sörmland i Eskilstuna. Du anmäler dig senast 28 mars.

DIkten om denna satsning

Temat för Marskonferensen i Umeå 25-26 mars är Så mycket bättre – bilden av biblioteket och hur vi kommunicerar den. I programmet görs det korta nedslag i form av Bibliotekssverige berättar, och Språk, makt och skapande är en sådan punkt. Vi ska prata om utforskandet i satsningen, kreativt skapande och att tillsammans med andra göra biblioteksutveckling som formar inkluderande samhällen. Och så skrev vi en dikt som uppvärmning.

Dikten om satsningen Språk, makt och skapande

Språk är skapande är makt
Skapande är språk är makt
Språk skapar sammanhang
skapar distans,
skapar möjligheter.

Språk raserar drömmar,
upprätthåller strukturer.

Våra ordval betyder nåt.
Vilken förändring,
vilken människosyn,
vilken värld vi tillåter sippra igenom.

VI har idéer om egenmakt,
om människors medskapande
om kreativa krafter som får ta plats
robotar av sugrör
där vi möts och skapar mening
där biblioteket möjliggör drömmar
i samma andetag proaktivt för yttrandefrihet
i lokala miljöer
men med ambitioner om en bättre värld.

Du säger berättelsen om biblioteket
Men det handlar om vilket samhälle vi tillsammans formar.

Betydelsebärande är den makt du har,

Vi Firar modersmålsdagen

UNESCO believes in the importance of cultural and linguistic diversity for sustainable societies.

UNESCO

Språk måste få synas, höras och ta plats. 21 februari firar vi Modersmålsdagen. UNESCO instiftade Modersmålsdagen för att påminna om alla människors rätt att fritt tala och skriva sitt/sina modersmål. Det är en påminnelse om att vi alla har ett ansvar för att främja språklig mångfald. Språk spelar roll på så många sätt. UNESCO lyfter bland att det idag finns en ökad medvetenhet om att språk spelar en viktig roll i exempelvis utveckling, men också för att bygga inkluderande samhällen och bevara kulturarv.

En affisch med blå bakgrund. Det står med röda bokstäver på vit bakgrund "International Mother Language Day 21 February". På olika språk med vit text står det Fred, och tillsammans skapar orden formen av en fredsduva.
UNESCO poster för Modersmålsdagen 21 februari.

Den språkliga mångfalden i världen hotas i takt med att fler och fler språk försvinner. 40 procent av världens befolkning har inte tillgång till utbildning i språk de pratar eller förstår. 2019 är också the International Year of Indigenous Languages.

Runt 200 modersmål i Sverige

Alla språk måste få synas och höras mera i samhället. Även om inte Sverige har någon officiell språkstatistik, så uppskattas det finnas runt 200 modersmål här. Finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska är nationella minoritetsspråk i Sverige. Sverige har sedan 2009 en språklag.

Den enskildes tillgång till språk
14 §   Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska
   1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och
   2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket.
Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Språklagen (2009:600)

Biblioteket som arena

Låt många språk höras, synas och ta plats. Låt språken mötas. Bibliotek och andra offentliga platser är viktiga arenor för detta. Idag firar vi modersmålen lite extra, och funderar vidare på hur vi som arbetar på och med bibliotek kan främja biblioteken som flerspråkiga arenor där många språk hörs, syns och tar plats. Där alla våra modersmål är självklara kunskapsresurser.

Ett stycke odlingshistoria på Folk & Kultur

Vi samtalar om värden och kraven på mätbarhet, om att skapa delaktighet på riktigt, om att lämna ifrån sig makten och att som bibliotek finna verktyg genom konsten. Vi möts genom ett frö och en tomat som ger en berättelse om sorg, migration, demokrati och hopp.

Det är fredag förmiddag i Eskilstuna. Det är både slaskigt och halt. Människor har samlats för att delta på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur. Vi på Biblioteksutveckling Sörmland arrangerar tillsammans med Art Lab Gnesta en workshop som vi valt att kalla Medskapande som verktyg för en hållbar framtid. Vi möts upp i en ganska trist lokal, men vi fyller den så småningom med en jordhög, förbrukade tidningar från ett bibliotek och entusiasm.

“Vi möttes i en entusiasm kring att göra odlingskrukor av död litteratur och så frön.”

– Signe Johanessen, Art Lab Gnesta, om vår gemensamma medverkan på Folk & Kultur

Det är tid för workshop. Vi står alla som tänkt delta i workshopen över ett bord med den där jordhögen i mitten. Malin Klintholm från Biblioteksutveckling Sörmland visar hur var och en av oss som är där kan skapa odlingskrukor av tidningspapper. I odlingskrukorna ska vi så frön. Det ska bli tomater. En alldeles speciell slags tomater.

Vi kan inte bara vänta

Vi ska så, men vi ska också samtala. Ellinor Mark från Eskilstuna bibliotek och Signe Johanessen från ArtLab Gnesta delar sina erfarenheter och tankar. Något som förenar dem är att de båda bjuder in människor att formulera vad de vill ha i sina lokalsamhällen, i sina liv och av biblioteken eller konsten. De väntar inte på att andra ska nyttja deras verksamheter utan öppnar upp för att möjliggöra att verksamheterna används och att människor ges utrymme att vara delaktiga på riktigt.

Ett bord där det i mitten finns en jordhög. På bordet ligger också tidningar utspridda. Människors händer skapar ordlingskrukor av tidningspappret. Några händer fyller jord i odlingskrukorna.

Vad händer om vi gör tillsammans istället för att bara prata? Dyk i med huvudet före, säger en av deltagarna i workshopen. Det kan hjälpa oss att tagga ner lite, tycker en annan. Vi kan lära av någon annan, och av varandra på mer jämlika villkor, framför en tredje. Medan vi sår frön pratar vi om vikten av att lämna ifrån sig definitionsmakten, arbeta uppsökande och alla dessa mätverktyg som är svåranvända. Alla måste lära sig slappna av kring mätbarhet, utbrister någon. Lärandet, egenvärdet i att mötas och relationsbyggandet – hur fångar och synliggör vi vad som verkligen gör skillnad?

Frön är sådda. Var och en får också ta med sig ett eget frö att så. Odla en bättre värld gör vi inte ensamma, utan tillsammans.

Den sörmländska saqbatomaten

Den speciella tomaten då? Den sörmländska saqbatomaten är odlingshistoria och folkbildning. Det tar sin fart när kemisten och odlaren Omar Sadek möter Art Lab Gnesta under 2016. De möts över det gemensamma intresset odling. Resten är historia och framtid i ett. I filmen kan du ta del av den drabbande berättelsen – om Omar och Noura, flykt och återförening, klimatet och fröet.


Nu fortsätter vi!

Nytt år betyder nya vägar för satsningen Språk, makt och skapande.

Efter att studiecirkeln avslutades i juni 2018 så har vi tagit oss tid att se tillbaka på vad som hänt och vad vi lärt. Våra samlade erfarenheter tar vi nu med oss när vi planerar framåt.

Att utveckla den här sidan till en metodbank är en av de saker vi jobbar vidare med. Såklart hoppas vi på inspel och bidrag från er!

Vi planerar också för en forskningscirkel till hösten för att fördjupa kopplingen mellan praktik och forskning. Det handlar både om att öka kunskap om interkulturella förhållningssätt på bibliotek och att hitta sätt att ta tillvara på lokalsamhällets kreativitet, språk och initiativkraft.

Det praktiska skapandet vill vi också fortsätta att utforska vidare tillsammans med biblioteksmedarbetare i länet.

Det blir ett spännande år och mer information kommer. Men börja med att skriva in 11 april i almanackan! Då planerar för en inspirerande dag – en brygga mellan det första året och fortsättningen. Det blir både prova-på och fördjupning. Alla är välkomna, så håll ögonen öppna efter programmet.

Läs mer om satsningen här: https://regionsormland.se/kultur/biblioteksutveckling/bibliotek/sprak-makt-skapande/

Odla en bättre värld!

Dags för årets kulturpolitiska konvent Folk och Kultur i Eskilstuna. I år kommer vi att hålla en workshop tillsammans med Art Lab Gnesta. Samtidigt som vi sår frön av tomatsorten Saqba från Syrien/Gnesta så för vi samtal om hur
skapande aktiviteter kan vara ett sätt att dela makten, stärka demokratin och arbeta proaktivt med yttrandefrihet.

https://www.folkochkultur.se/medskapande-41012513

5 minuter i Berlin: “Language is a superpower”

En slide som visar tre ringar. I den innersta ringen står det WHY? och Strengthen the public library as a multilingual, creative and intercultural space. I ringen runt står det HOW? och i olika rutor står Shared learning, Creating & making, Enable collaboration, Explore methods, Support understanding. I ringen ytterst står What?

Jag svängde förbi satellitkonferensen Next Library Berlin i september tidigare i år och presenterade på fem minuter Språk, makt och skapande. Fem minuter är kort tid och det var en rolig utmaning att få mycket sagt på ett koncist och begripligt sätt. Jag pratade om hur Språk, makt och skapande bygger på en rapport vi har gjort i Sörmland, om varför – hur – vad i satsningen, delat lärande och om att ta avstamp i lokalsamhället. Och såklart om kreativitet, normer och att språk är en superkraft.

En person i svarta byxor och en vit glansig jacka håller i en mick på en scen. På en stor skärm visas en färgglad illustrerad bild som föreställer olika byggnader i Sörmland. Texten på bilden är Places of inspiration och en lista med vilka byggnader.
På scen på Next Library.

 

Mina fem minuter på scen var såklart en mycket liten del av konferensen som bestod av flera inspirerande keynotes, workshops, studiebesök och många spännande möten med andra som på olika sätt arbetar med biblioteksutveckling runtom i världen.

Next Library tar plats vartannat år i Århus och är en mötesplats där människor tillsammans utforskar biblioteket från olika perspektiv. Det är en konferens som präglas av idéer, öppenhet och deltagande.  2-4 juni 2019 är det dags igen!

/Victoria

 

 

 

Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Niklas Karlsson – Bara att gasa!

Språk, makt och skapande eller
Så här skapas framtidens folkbibliotek eller
Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska folkbiblioteket

Ett bibliotek är en spegling av samhället, dess rörelse och innevånare och är därmed en institution satt i en kontinuerlig anpassningsprocess. Folkbiblioteket har aldrig varit mer i mitten av samhället än nu då vi lever i en tid då information är hårdvara och inte bara en kulturell angelägenhet. Det är en plats för människor där de kan möta upp sina inre behov, finna verktyg och utvecklas i takt med det föränderliga samhället. Det är en plats som är på väg att omfatta större ambitioner i människors liv än tidigare och då krävs det nya verktyg för biblioteken för att kunna axla den nya rollen. Kultur är inte längre synonymt med den västerländska skönlitterära kanon som traditionellt dominerat folkbibliotekets utbud. Kultur idag är något mycket bredare och vi kan se hur det gamla tvådimensionella begreppet utvecklats till att bli ett multidimensionellt begrepp som inbegriper praktiskt skapande och interaktiv språkinlärning. Kultur är inte längre bara något vi tar in som förströelse eller underhållning, kultur är idag något vi tillsammans skapar baserat på mångfald och diversitet. De globala rörelserna har gjort att vi idag är ett mångkulturellt och mångspråkigt samhälle och det här är ett faktum vi som biblioteksarbetare behöver omfamna med stora öppna armar. Vi behöver kunna inkludera alla människor i en gemensam verksamhet för att kunna dra nytta av den kraft som finns i människors inneboende vilja till att skapa sig en plats i en helhet.

Så hur gör vi detta? Hur blir vi denna dynamiska, multidimensionella kulturinstitution som är en självklarhet i samhällsmedborgarnas liv? ”Språk, makt och skapande” säger väl egentligen allt om hur vi ska gå vidare i den här processen eftersom att det sätter fokus på de verkande agenserna. Samhället är inte längre ett kollektivt skapat traditionsspektra utan samhället är idag skapat utifrån individen och dess egna språk (vare sig det rör sig om modersmål, gruppspråk, bildspråk etc.), skapande (all yttrandefrihet, kreativitet, åsiktsfrihet etc.) och den makt som innefattas av de kraftfulla verktygen som biblioteket har möjlighet att erbjuda. Och den makt som individen har när de gagnar dessa verktyg… Det är därmed vår roll som biblioteksarbetare att ställa oss mitt i denna rörelse, mitt i samhället och bli de som fångar upp och leder vidare den elektriska kraften som bildar den levande kulturen vi har. Vi behöver därmed utveckla den teoretiska grunden (hur möter vi upp individen?) för att kunna utveckla det praktiska kulturskapandet (hur möjliggör vi individen?).

Som vi diskuterat i studiecirkeln så handlar mycket om att förstå vad demokrati och interkulturalitet är i dagens samhälle. Dessa begrepp bildar idag ryggrad för hur en individuell medborgare uttrycker sig och de rättigheter och möjligheter som följer i dess fotspår. Det bildar också grund för den multidimensionella verksamhetsplanen som biblioteket behöver anamma. Vi behöver vara ett aktivt tänkande intellekt som ser, möjliggör och möter upp alla uttryck. Vi behöver ha verktygen för att kunna ifrågasätta normer och vi behöver ha kollektiva forum för att skapa möten för dialog i syfte att upplysa oss själva om vilka vi är i det egna. Vi behöver vara en röst för att kunna höra en röst, demokrati är något vi behöver aktivt definiera och förstå utifrån vår roll som kulturbärare. Som väl är så är det också vårt grundläggande uppdrag att… ”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning.” (Bibliotekslagen 2013:801)

Så då är det väl bara att gasa? I högsta grad: ja! Låt oss att ge oss ut i allsköns experimenterande med de praktiska idéerna för att möjliggöra den teoretiska potentialen. Låt människor mötas via Culinary literacy eller ett kongenialt uttänkt Makerspace eller skapande rum där människor får leva ut sin yttrandefrihet i sann demokratisk anda. Låt människor hitta sin egen plats i samhället där det kan få vara sig själva och där de kan få bli en del av en pulserande dynamisk helhet. Låt människor individuellt få skapa sin egen kultur i syfte att skapa vår gemensamma kultur. Mångfald och diversitet är vår kultur nu, vilket ger att folkbiblioteket har en fantastisk möjlighet att bli inte bara en naturlig del av det utan även ett grundläggande demokratiskt verktyg för alla och envar att nyttja för att skapa sin egen personliga frihet.

Niklas Karlsson
Eskilstuna bibliotek och deltagare i studiecirkeln