5 minuter i Berlin: ”Language is a superpower”

En slide som visar tre ringar. I den innersta ringen står det WHY? och Strengthen the public library as a multilingual, creative and intercultural space. I ringen runt står det HOW? och i olika rutor står Shared learning, Creating & making, Enable collaboration, Explore methods, Support understanding. I ringen ytterst står What?

Jag svängde förbi satellitkonferensen Next Library Berlin i september tidigare i år och presenterade på fem minuter Språk, makt och skapande. Fem minuter är kort tid och det var en rolig utmaning att få mycket sagt på ett koncist och begripligt sätt. Jag pratade om hur Språk, makt och skapande bygger på en rapport vi har gjort i Sörmland, om varför – hur – vad i satsningen, delat lärande och om att ta avstamp i lokalsamhället. Och såklart om kreativitet, normer och att språk är en superkraft.

En person i svarta byxor och en vit glansig jacka håller i en mick på en scen. På en stor skärm visas en färgglad illustrerad bild som föreställer olika byggnader i Sörmland. Texten på bilden är Places of inspiration och en lista med vilka byggnader.
På scen på Next Library.

 

Mina fem minuter på scen var såklart en mycket liten del av konferensen som bestod av flera inspirerande keynotes, workshops, studiebesök och många spännande möten med andra som på olika sätt arbetar med biblioteksutveckling runtom i världen.

Next Library tar plats vartannat år i Århus och är en mötesplats där människor tillsammans utforskar biblioteket från olika perspektiv. Det är en konferens som präglas av idéer, öppenhet och deltagande.  2-4 juni 2019 är det dags igen!

/Victoria

 

 

 

Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Niklas Karlsson – Bara att gasa!

Språk, makt och skapande eller
Så här skapas framtidens folkbibliotek eller
Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska folkbiblioteket

Ett bibliotek är en spegling av samhället, dess rörelse och innevånare och är därmed en institution satt i en kontinuerlig anpassningsprocess. Folkbiblioteket har aldrig varit mer i mitten av samhället än nu då vi lever i en tid då information är hårdvara och inte bara en kulturell angelägenhet. Det är en plats för människor där de kan möta upp sina inre behov, finna verktyg och utvecklas i takt med det föränderliga samhället. Det är en plats som är på väg att omfatta större ambitioner i människors liv än tidigare och då krävs det nya verktyg för biblioteken för att kunna axla den nya rollen. Kultur är inte längre synonymt med den västerländska skönlitterära kanon som traditionellt dominerat folkbibliotekets utbud. Kultur idag är något mycket bredare och vi kan se hur det gamla tvådimensionella begreppet utvecklats till att bli ett multidimensionellt begrepp som inbegriper praktiskt skapande och interaktiv språkinlärning. Kultur är inte längre bara något vi tar in som förströelse eller underhållning, kultur är idag något vi tillsammans skapar baserat på mångfald och diversitet. De globala rörelserna har gjort att vi idag är ett mångkulturellt och mångspråkigt samhälle och det här är ett faktum vi som biblioteksarbetare behöver omfamna med stora öppna armar. Vi behöver kunna inkludera alla människor i en gemensam verksamhet för att kunna dra nytta av den kraft som finns i människors inneboende vilja till att skapa sig en plats i en helhet.

Så hur gör vi detta? Hur blir vi denna dynamiska, multidimensionella kulturinstitution som är en självklarhet i samhällsmedborgarnas liv? ”Språk, makt och skapande” säger väl egentligen allt om hur vi ska gå vidare i den här processen eftersom att det sätter fokus på de verkande agenserna. Samhället är inte längre ett kollektivt skapat traditionsspektra utan samhället är idag skapat utifrån individen och dess egna språk (vare sig det rör sig om modersmål, gruppspråk, bildspråk etc.), skapande (all yttrandefrihet, kreativitet, åsiktsfrihet etc.) och den makt som innefattas av de kraftfulla verktygen som biblioteket har möjlighet att erbjuda. Och den makt som individen har när de gagnar dessa verktyg… Det är därmed vår roll som biblioteksarbetare att ställa oss mitt i denna rörelse, mitt i samhället och bli de som fångar upp och leder vidare den elektriska kraften som bildar den levande kulturen vi har. Vi behöver därmed utveckla den teoretiska grunden (hur möter vi upp individen?) för att kunna utveckla det praktiska kulturskapandet (hur möjliggör vi individen?).

Som vi diskuterat i studiecirkeln så handlar mycket om att förstå vad demokrati och interkulturalitet är i dagens samhälle. Dessa begrepp bildar idag ryggrad för hur en individuell medborgare uttrycker sig och de rättigheter och möjligheter som följer i dess fotspår. Det bildar också grund för den multidimensionella verksamhetsplanen som biblioteket behöver anamma. Vi behöver vara ett aktivt tänkande intellekt som ser, möjliggör och möter upp alla uttryck. Vi behöver ha verktygen för att kunna ifrågasätta normer och vi behöver ha kollektiva forum för att skapa möten för dialog i syfte att upplysa oss själva om vilka vi är i det egna. Vi behöver vara en röst för att kunna höra en röst, demokrati är något vi behöver aktivt definiera och förstå utifrån vår roll som kulturbärare. Som väl är så är det också vårt grundläggande uppdrag att… ”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning.” (Bibliotekslagen 2013:801)

Så då är det väl bara att gasa? I högsta grad: ja! Låt oss att ge oss ut i allsköns experimenterande med de praktiska idéerna för att möjliggöra den teoretiska potentialen. Låt människor mötas via Culinary literacy eller ett kongenialt uttänkt Makerspace eller skapande rum där människor får leva ut sin yttrandefrihet i sann demokratisk anda. Låt människor hitta sin egen plats i samhället där det kan få vara sig själva och där de kan få bli en del av en pulserande dynamisk helhet. Låt människor individuellt få skapa sin egen kultur i syfte att skapa vår gemensamma kultur. Mångfald och diversitet är vår kultur nu, vilket ger att folkbiblioteket har en fantastisk möjlighet att bli inte bara en naturlig del av det utan även ett grundläggande demokratiskt verktyg för alla och envar att nyttja för att skapa sin egen personliga frihet.

Niklas Karlsson
Eskilstuna bibliotek och deltagare i studiecirkeln

Ett avslut och en fortsättning

I slutet av maj hade vi vår sista träff i studiecirkeln. Vi träffades på Lava på Kulturhuset i Stockholm. Där fick vi höra bibliotekspedagog Jon berätta om den verksamhet som bedrivs där för ungdomar 14-25 år. De ungas egna initiativ är det som till största delen styr arrangemangen. Personalen, som alla har olika bakgrund, finns som bollplank och stöttar genomförandet av önskad verksamhet. Alla bokhyllor har hjul så att lokalen hela tiden kan förändras och vara flexibel utifrån olika behov.

Utefter ena väggen i den stora lokalen finns en mängd skaparmaterial. 3D-skrivare, laserskärare, vinylskärare, datorer med diverse program för redigering och digitalt skapande. Symaskiner och material för smyckestillverkning är också populära och används flitigt. I ett eget rum finns en musikstudio att boka och i ett annat finns material till screentryck. För att testa screentryck och för att köra 3D-skrivaren erbjuds en kort introduktionskurs. Annars är allt material fritt att använda när som helst för de som kommer.

Till utlån finns, förutom böcker, även instrument och verktyg. Den som just flyttat hemifrån och behöver en borr tillfälligt behöver alltså bara skaffa ett lånekort.

Under förmiddagen fick vi prova på Strawbees och Quirkbot tillsammans med Carl Bärstad från Kids Hack Day. Två och två fick vi uppdraget att sätta ihop färgade sugrör med hjälp av små plastmojänger så att de bildade trekantiga tänkarhattar. Efter det var det dags att montera själva motorn eller Quirkboten som går att programmera så att konstruktionen man fäster den vid rör på sig. Nu var det fritt spelrum att bygga på robotarna med fler sugrör eller annat. Allt med ett tydligt mål – att de skulle röra sig snabbt framåt. Det vankades nämligen ett robotrace och våra tävlingsinstinkter vässades till max. En dramatisk kamp slutade med seger för Niklas, grattis! Och tack Carl för en rolig workshop. Här en film om materialet:

 

Inför sista träffen fick var och en av deltagarna ett annat material skickat till sig. Ett material att utforska på egen hand så som en PenPal, en Flic-knapp, en MakeyMakey, en Microbit, material till att sy med lysdioder, en fläktrobot och material till att göra lysande kort. Sista timmen innan lunch fick vi se och höra redovisning av vad deltagarna gjort med innehållet i sitt paket. Tillsammans kunde vi konstatera att det finns mycket kul teknik att testa, att det ibland kan vara lite truligt att få till det, att det behövs tid och tålamod, men också att det finns potential till roliga stunder om man jobbar tillsammans och nya användningsområden för den som är kreativ.

Eftermiddagen ägnade vi tid åt samtal om Hacka bibblan, en årlig knytkonferens som äger rum 11-12 oktober i Örebro och som samordnas av Länsbibliotek Sörmland och Regionbibliotek Örebro. Några av de saker vi testat i studiecirkeln vill vi också kunna bidra med på knytkonferensen. Vi avslöjar inte vad, håll istället utkik efter anmälan som kommer i augusti!

Avslutningsvis blev det tårta och utvärdering. Något som uppskattats mycket under året har varit att få träffas, samtala och utbyta erfarenheter med varand

IMG_4222
Utvärdering med metoden 4L – Liked, Learned, Lacked and Longed for

ra. Bibliotek står inför en del utmaningar och en process att förändra arbetssätt och tänka nytt tar sin tid. De platser vi varit på och de saker vi fått prova på har alla inspirerat på olika sätt. Så som alla aktiviteter vi provat på.

En rapport om satsningen och en kort film är snart klara. Men glädjande nog betyder det inte slutet, fortsättning följer!

/Marika Alneng

 

En världsorkester och en demokratiagent i Flen

Förändringar kan uppstå i möten. Både i möten med andra med samma mål och intressen, eller i mötet med oss själva och insikten om de invanda mönster och formuleringar vi rör oss med. Cirkelträffen i Flen i april gav både inspiration och aha-upplevelser.

”Flens VärldsOrkester (FVO) har gett oss möjligheten att träffas och vi förstår varandra utan att nödvändigtvis prata samma språk. Att dela med sig av varandras erfarenheter och kultur gör att vi alla växer och mognar som människor. Ett lyckat integrationsprojekt med musik av hög kvalitet där både professionella och amatörer är välkomna.”

Så skriver Lutte Berg, initiativtagare till Flens Världsorkester och TheCultureHouse som ligger i Folkets Hus Amazon i Flen. En eldsjäl med en god idé som genom finansiering från bland annat Kulturrådets satsning Kreativa platser, Länsstyrelsen och Flens kommun blivit verklighet. En plats fylld av musik och möten över språkgränser. Också platsen för årets fjärde träff i Språk, makt och skapande.

 

Efter att ha hört Lutte Berg och Anne Sjöberg berätta om huset och verksamheten testade vi Design thinking som metod. Deltagarna fick fundera kring ett aktuellt område i sin verksamhet som de ville ha hjälp att30689065_1612278448821492_2590913062529662976_n belysa. Sedan jobbade de två och två med att ställa frågor till varandra och komma med nya idéer och infallsvinklar, nya sätt att ta sig an utmaningarna.

Efter lunch träffade vi Barakat Ghebrehawariat från Demokrateam. Han gav oss ett norm-quiz med frågor som inte alla hade ett givet korrekt svar. Som frågan: När är någon integrerad? Handlar det om språk, om medborgarskap eller om att ha ett arbete? När det blev omöjligt att svara 1, X eller 2 uppstod istället spännande samtal. Är det kanske bättre att prata om inkludering, delaktighet och interkultur än att använda ordet integrerad, resonerade vi. För vem är det som ska integreras och med vad?

Ord är skyltfönster till värderingar, nyckelhål till vår identitet. Det gäller att göra aktiva och medvetna val av vilka ord vi använder.

Marika Alneng

 

Vilka berättelser bär ditt bibliotek?

Vi var på Biblioteksdagarna och deltog med Språk, makt och skapande i posterutställningen. Det blev prat om biblioteket i lokalsamhället, samarbete, skapande, metodutveckling, språk och att skapa inkluderande verksamhet.

Dessutom delade vi ut lyckokakor och fick höra om en massa intressant verksamhet runtom på biblioteken i landet.

Vilka berättelser bär ditt bibliotek på? Du kan dela dina tankar och funderingar på http://menti.com genom att ange koden 71758!

Bild på en kaffekopp. Bredvid kaffekoppen ligger inslagna lyckokakor i cerise glansigt material. Bakom finns en popup med olika byggnader från Sörmland.
Vår poster Språk, makt och skapande på Biblioteksdagarna 2018.

Biblioteksdagarna arrangeras av Svensk biblioteksförening och har i år tema Ett steg till. Mer om just posterutställningen: http://www.biblioteksforeningen.se/…/bib…/posterutstallning/

/Victoria

 

Entré utan trösklar i Trosa

I Trosa kommun har biblioteket under 2017 drivit en satsning kallad Entré utan trösklar. Målet var att skapa nya mötesplatser och aktiviteter för nyanlända och asylsökande. Med medel från bland annat Kulturrådet anställdes en projektkoordinator och olika aktiviteter arrangerades i samarbete med andra aktörer i kommunen. I projektrapporten beskriver Agneta (som också är deltagare i Språk, makt och skapande-cirkeln) både aktiviteter, olika samarbeten och reflektioner kring vad som fungerat och vilka lärdomar som dragits.

Det har inom satsningen bland annat ordnats träffar för att berätta om lokalsamhället och om olika samhälleliga funktioner, biblioteksvisningar med datorkunskap, filmvisning, bakning, författarbesök och musikkvällar.

Delar av projektstödet har också gått till att översätta informationsmaterial och skapa hyllor i biblioteket med medier som det funnits extra behov av hos de nyanlända.

Ibland har det varit svårt att locka besökare till de olika arrangemangen medan det andra gånger varit fullt hus. Satsningen riktade sig till en början tydligt gentemot nyanlända som ännu inte erbjudits SFI-undervisning. När det sedan visade sig att väntetiden för att få börja SFI kortats betydligt var det en anledning till att ändra satsningens inriktning något. Då blev det större fokus på att skapa träffpunkter för en bredare målgrupp.

De nyanlända har framförallt varit afghaner, somalier och eritreaner. Några har varit analfabeter medan andra haft goda språkkunskaper i engelska. Ibland har även brist på tolkar inneburit vissa svårigheter i satsningen.

Några gånger har biblioteket anordnat skaparverkstad
tillsammans med Röda korset. Vid ett tillfälle var barnboksförfattaren Mikael Rosengren var med och tillsammans med honom skapade deltagarna en bok på temat ”Mitt första intryck av Sverige – om första mötet med ett nytt land”. 

Här finns hela boken:
Mitt första intryck av Sverige 171121 AR[2562]

Länk till en artikel om satsningen

Boksida.jpg

 

Programmera analogt och digitalt

Kan man programmera dans? Ja, absolut! En algoritm kan enkelt förklaras som en stegvis instruktion om vad som ska hända i vilken ordning för att önskat resultat ska uppnås. Att tänka ut en dans kan liknas vid datalogiskt tänkande.

IMG_1491
Lokstallet Perrongen Katrineholm

I onsdags testade vi i studiecirkeln olika typer av enkel programmering. Under förmiddagen höll vi till på Perrongen i Katrineholm. Där delade vi in oss i två grupper – den ena fick börja med att skapa en dans medan den andra fick jobba med roboten Bluebot enligt instruktionerna:

Dansen – Börja med att välja ett valfritt musikstycke. Välj olika danskommandon, både från de befintliga korten, plus några egna. Skriv/rita kommandona i rätt ordning som en instruktion på ett stort pappersark. Lägg till loopar om och när de behövs. Testa dansen tillsammans till musiken!

Bluebot – Lägg ut rutmattan. Lägg bilder under mattan. Öppna appen, tryck på kartsymbolen och kamerasymbolen. Ta ett kort så att bakgrunden i appen ser likadan ut som på mattan. Tänk ut vilken väg ni vill Bluebot ska gå mellan bilderna. Inställningen i appen ska vara på ”Basic programming” som ni hittar under siffersymbolerna långt upp till höger. Ni måste också parkoppla Bluebot med appen via bluetooth för att det ska fungera. Är det för enkelt? Ni kan utmana er genom att endast använda två kommandon t.ex. bara bakåtpil och högersväng för att komma till målet. Det är klurigare!

I bytet mellan de två stationerna testade vi danserna, riktigt roligt!

Efter en välförtjänt lunch fortsatte vi på Katrineholms bibliotek. Där testade vi Scratch tillsammans. Det är ett gratis verktyg som kan användas direkt i webbläsaren, scratch.mit.edu. Tillsammans programmerade vi musikloopar, vi fick katten Scratch att röra sig, vi skapade poängvariabler och använde villkorssatser för att göra ett enkelt spel.

Här finns tips om du vill lära dig mer om programmering!

Så varför programmering?
Att lära sig något om programmering är att lära sig något om hur digitala verktyg och tjänster fungerar ”bakom kulisserna”.

Lyssna gärna på Karin Nygårds förklaring till vad datorkunnighet är:

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=RRux2yRpZ0k&w=560&h=315]

Kodning är också ett internationellt språk!

/Marika Alneng

 

 

Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Hanna Rasmussen – Tankar från Folk och kultur

Hanna Rasmussen, bibliotekschef i Katrineholm, ger oss här sina tankar och reflektioner kring konventet Folk och kultur:

Så här ett tag efter Folk och kultur tänkte jag undersöka vad det var som fastnade hos mig under de där tre dagarna i Eskilstuna. Den första minnesbild som kommer upp är i skarpt ljus utomhus, där jag med snabba steg och kylan bitande i kinderna hastar mellan byggnaderna inne på Munktellområdet. Det blev många promenader, fler än vad jag förväntat mig, och de bidrog till flera sena ankomster men också frisk luft och en möjlighet till klarare tankar.

Jag ”avverkade” 15 programpunkter totalt, vilket kanske var i mesta laget, även om jag hade önskat kunna delta i ännu fler som verkade givande. För att återgå till att undersöka minnesbilder så fanns det några programpunkter som i efterhand framstår tydligare än andra. Samtalet om efterspelet till #metoo som modererades av Alice Bah Kuhnke till exempel. Det fanns ett lyssnande mellan deltagarna som jag uppfattade som väldigt hoppingivande. Bitvis så talades det verkligen klartext, hela tiden respektfullt, om en komplex fråga där makt och skuld är brännande ingredienser utan att någon hamnade i försvarsposition eller utsatt läge. Skickligt och stärkande.

Ett annat program som förvånade mig genom att vara lysande i det tillsynes enkla var Framtidsspaning i en föränderlig värld med Pär Strömbäck från Dataspelsbranschen, Elcim Yilmaz från Superturken och Max Valentin från Fabel. Tre helt olika karaktärer, med olika kompetenser, referensramar och angreppssätt, som kort och till synes enkelt, förmedlade sin syn på framtiden (och nutiden). Jag uppfattade att de kunde enas om en del saker, bland annat att förändringar sker och kommer att fortsätta ske, men i en allt snabbare takt, och att människor vill vara delaktiga, bli sedda för vem de är och kunna påverka alla delar av tillvaron. Det fina med att de hade så olika ingångar och perspektiv var att det för mig som åskådare blev inspirerande att tänka utifrån min verksamhet även om den inte alls egentligen berördes. Jag tänker att biblioteksverksamhet med fördel kan utvecklas med hjälp av perspektiv från många olika företeelser, både de som kom fram i programpunkten och andra, utan att vi för den skull urvattnar eller frångår vårt uppdrag. Egentligen har hela Folk och kultur har potential att erbjuda just detta, men då krävs det nog fler möjligheter till samtal. Jag deltog i ett arrangerat samtal, Kultursalongen med Marika Lagerkrantz, vilket var trevligt och bitvis givande, men framöver skulle jag gärna se fler möjligheter till samtal med en mer opretentiös titel och ingång för att inkludera så många röster som möjligt. Precis så som jag uppfattar att programpunkten Culinary Literacy faktiskt gjorde, även om jag inte deltog själv.

Sammantaget så var jag nöjd och väldigt trött när jag på fredagkvällen vände hemåt igen, och jag kommer gärna tillbaka igen.