Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Ett avslut och en fortsättning

I slutet av maj hade vi vår sista träff i studiecirkeln. Vi träffades på Lava på Kulturhuset i Stockholm. Där fick vi höra bibliotekspedagog Jon berätta om den verksamhet som bedrivs där för ungdomar 14-25 år. De ungas egna initiativ är det som till största delen styr arrangemangen. Personalen, som alla har olika bakgrund, finns som bollplank och stöttar genomförandet av önskad verksamhet. Alla bokhyllor har hjul så att lokalen hela tiden kan förändras och vara flexibel utifrån olika behov.

Utefter ena väggen i den stora lokalen finns en mängd skaparmaterial. 3D-skrivare, laserskärare, vinylskärare, datorer med diverse program för redigering och digitalt skapande. Symaskiner och material för smyckestillverkning är också populära och används flitigt. I ett eget rum finns en musikstudio att boka och i ett annat finns material till screentryck. För att testa screentryck och för att köra 3D-skrivaren erbjuds en kort introduktionskurs. Annars är allt material fritt att använda när som helst för de som kommer.

Till utlån finns, förutom böcker, även instrument och verktyg. Den som just flyttat hemifrån och behöver en borr tillfälligt behöver alltså bara skaffa ett lånekort.

Under förmiddagen fick vi prova på Strawbees och Quirkbot tillsammans med Carl Bärstad från Kids Hack Day. Två och två fick vi uppdraget att sätta ihop färgade sugrör med hjälp av små plastmojänger så att de bildade trekantiga tänkarhattar. Efter det var det dags att montera själva motorn eller Quirkboten som går att programmera så att konstruktionen man fäster den vid rör på sig. Nu var det fritt spelrum att bygga på robotarna med fler sugrör eller annat. Allt med ett tydligt mål – att de skulle röra sig snabbt framåt. Det vankades nämligen ett robotrace och våra tävlingsinstinkter vässades till max. En dramatisk kamp slutade med seger för Niklas, grattis! Och tack Carl för en rolig workshop. Här en film om materialet:

 

Inför sista träffen fick var och en av deltagarna ett annat material skickat till sig. Ett material att utforska på egen hand så som en PenPal, en Flic-knapp, en MakeyMakey, en Microbit, material till att sy med lysdioder, en fläktrobot och material till att göra lysande kort. Sista timmen innan lunch fick vi se och höra redovisning av vad deltagarna gjort med innehållet i sitt paket. Tillsammans kunde vi konstatera att det finns mycket kul teknik att testa, att det ibland kan vara lite truligt att få till det, att det behövs tid och tålamod, men också att det finns potential till roliga stunder om man jobbar tillsammans och nya användningsområden för den som är kreativ.

Eftermiddagen ägnade vi tid åt samtal om Hacka bibblan, en årlig knytkonferens som äger rum 11-12 oktober i Örebro och som samordnas av Länsbibliotek Sörmland och Regionbibliotek Örebro. Några av de saker vi testat i studiecirkeln vill vi också kunna bidra med på knytkonferensen. Vi avslöjar inte vad, håll istället utkik efter anmälan som kommer i augusti!

Avslutningsvis blev det tårta och utvärdering. Något som uppskattats mycket under året har varit att få träffas, samtala och utbyta erfarenheter med varand

IMG_4222
Utvärdering med metoden 4L – Liked, Learned, Lacked and Longed for

ra. Bibliotek står inför en del utmaningar och en process att förändra arbetssätt och tänka nytt tar sin tid. De platser vi varit på och de saker vi fått prova på har alla inspirerat på olika sätt. Så som alla aktiviteter vi provat på.

En rapport om satsningen och en kort film är snart klara. Men glädjande nog betyder det inte slutet, fortsättning följer!

/Marika Alneng

 

En världsorkester och en demokratiagent i Flen

Förändringar kan uppstå i möten. Både i möten med andra med samma mål och intressen, eller i mötet med oss själva och insikten om de invanda mönster och formuleringar vi rör oss med. Cirkelträffen i Flen i april gav både inspiration och aha-upplevelser.

”Flens VärldsOrkester (FVO) har gett oss möjligheten att träffas och vi förstår varandra utan att nödvändigtvis prata samma språk. Att dela med sig av varandras erfarenheter och kultur gör att vi alla växer och mognar som människor. Ett lyckat integrationsprojekt med musik av hög kvalitet där både professionella och amatörer är välkomna.”

Så skriver Lutte Berg, initiativtagare till Flens Världsorkester och TheCultureHouse som ligger i Folkets Hus Amazon i Flen. En eldsjäl med en god idé som genom finansiering från bland annat Kulturrådets satsning Kreativa platser, Länsstyrelsen och Flens kommun blivit verklighet. En plats fylld av musik och möten över språkgränser. Också platsen för årets fjärde träff i Språk, makt och skapande.

 

Efter att ha hört Lutte Berg och Anne Sjöberg berätta om huset och verksamheten testade vi Design thinking som metod. Deltagarna fick fundera kring ett aktuellt område i sin verksamhet som de ville ha hjälp att30689065_1612278448821492_2590913062529662976_n belysa. Sedan jobbade de två och två med att ställa frågor till varandra och komma med nya idéer och infallsvinklar, nya sätt att ta sig an utmaningarna.

Efter lunch träffade vi Barakat Ghebrehawariat från Demokrateam. Han gav oss ett norm-quiz med frågor som inte alla hade ett givet korrekt svar. Som frågan: När är någon integrerad? Handlar det om språk, om medborgarskap eller om att ha ett arbete? När det blev omöjligt att svara 1, X eller 2 uppstod istället spännande samtal. Är det kanske bättre att prata om inkludering, delaktighet och interkultur än att använda ordet integrerad, resonerade vi. För vem är det som ska integreras och med vad?

Ord är skyltfönster till värderingar, nyckelhål till vår identitet. Det gäller att göra aktiva och medvetna val av vilka ord vi använder.

Marika Alneng

 

Programmera analogt och digitalt

Kan man programmera dans? Ja, absolut! En algoritm kan enkelt förklaras som en stegvis instruktion om vad som ska hända i vilken ordning för att önskat resultat ska uppnås. Att tänka ut en dans kan liknas vid datalogiskt tänkande.

IMG_1491
Lokstallet Perrongen Katrineholm

I onsdags testade vi i studiecirkeln olika typer av enkel programmering. Under förmiddagen höll vi till på Perrongen i Katrineholm. Där delade vi in oss i två grupper – den ena fick börja med att skapa en dans medan den andra fick jobba med roboten Bluebot enligt instruktionerna:

Dansen – Börja med att välja ett valfritt musikstycke. Välj olika danskommandon, både från de befintliga korten, plus några egna. Skriv/rita kommandona i rätt ordning som en instruktion på ett stort pappersark. Lägg till loopar om och när de behövs. Testa dansen tillsammans till musiken!

Bluebot – Lägg ut rutmattan. Lägg bilder under mattan. Öppna appen, tryck på kartsymbolen och kamerasymbolen. Ta ett kort så att bakgrunden i appen ser likadan ut som på mattan. Tänk ut vilken väg ni vill Bluebot ska gå mellan bilderna. Inställningen i appen ska vara på ”Basic programming” som ni hittar under siffersymbolerna långt upp till höger. Ni måste också parkoppla Bluebot med appen via bluetooth för att det ska fungera. Är det för enkelt? Ni kan utmana er genom att endast använda två kommandon t.ex. bara bakåtpil och högersväng för att komma till målet. Det är klurigare!

I bytet mellan de två stationerna testade vi danserna, riktigt roligt!

Efter en välförtjänt lunch fortsatte vi på Katrineholms bibliotek. Där testade vi Scratch tillsammans. Det är ett gratis verktyg som kan användas direkt i webbläsaren, scratch.mit.edu. Tillsammans programmerade vi musikloopar, vi fick katten Scratch att röra sig, vi skapade poängvariabler och använde villkorssatser för att göra ett enkelt spel.

Här finns tips om du vill lära dig mer om programmering!

Så varför programmering?
Att lära sig något om programmering är att lära sig något om hur digitala verktyg och tjänster fungerar ”bakom kulisserna”.

Lyssna gärna på Karin Nygårds förklaring till vad datorkunnighet är:

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=RRux2yRpZ0k&w=560&h=315]

Kodning är också ett internationellt språk!

/Marika Alneng

 

 

Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Tre får, en fågel, en robot och ett interkulturellt förhållningssätt!

Många skratt, stor kreativitet och fördjupad kunskap om interkulturellt förhållningsätt. Det sammanfattar vår dag tillsammans i onsdags när det var dags för andra träffen i cirkeln.

Dagen började i Harriet Aurells ateljé på söder i Stockholm, bara platsen är en inspiration i sig med sina roliga, kluriga, tekniska skapelser i fönstergluggarna och hyllor fyllda med material. Harriet är en av de som grundat Komtek och det råder inget tvivel om hennes engagemang när det gäller att hitta sätt att förmedla det roliga och viktiga med teknik. Under två timmar i Harriets verkstad hade vi möjlighet att få skapa utifrån tre olika typer av tekniska lösningar. Vi lärde oss om vibration med hjälp av motor och obalans, vi använde ledande sytråd och påsybara lysdioder och vi lärde oss om att göra objekt som roterades med hjälp av en kam (och då inte en sådan som används vid hårvård!).

 

Efter lunch åkte vi till Kista bibliotek och fick där träffa Marita Castro som ledde oss i intressanta tankar och samtal om interkulturellt förhållningssätt. Här kommer några av Maritas Powerpointbilder:

Att ha ett interkulturellt förhållningssätt är en utmaning som kräver mod eftersom det handlar omPromenad att ifrågasätta befintliga normer, om och om igen.

Vi gjorde också en privilegiepromenad som på ett tydligt visuellt sätt visar hur olika förutsättningar är för oss, vi har alla med oss något i bagaget som spelar roll för hur vi blir bemötta och för våra möjligheter att ta plats.

Dagen avslutades med ytterligare en promenad, den här gången i Kista galleria. På olika platser i köpcentret finns iBeacons, eller små sändare, utplacerade. Genom att ladda ner appen ”Exil” i våra telefoner så kunde vi på dessa platser höra poesi, av poeter i exil, läsas högt i våra telefoner. Vi fick också vara delaktiga genom att svara på olika frågor i appen.

Vi ses igen 18 oktober

Även vid nästa träff är planen att vi kommer att blanda skapande aktiviteter med teori och samtal.

Dagen kommer att börja i teknikpedagog Harriet Aurells verkstad vid Mariatorget där vi ska få skapa tillsammans med henne (aurell.se).

Sedan kommer vi att ta oss till Kista bibliotek för att dels gå en poesipromenad i gallerian (http://ratsteater.se/produktion/teater/exil-fria-poeter-pa-flykt/) och sedan träffa Marita Castro från Vårljus som kommer att leda oss i samtal om olika begrepp för att öka vår förståelse för dem. Vad menas till exempel med ett begrepp som interkultur? Och hur kan vi bjuda in till interkulturella möten på biblioteken?

Jag är säker på att vi kommer att få en fin och givande dag! Fortsättning följer…

Första träffen – nu är vi igång!

Nu är vår studiecirkel igång , för tillfället med deltagare från fyra kommuner. Vi hoppas att fler ansluter. Vår första träff hade vi på Ebelingmuseet i Torshälla.

Där började vi med att lyssna till Maria Hallberg från museet som berättade om arbetet med utställningen ”Berättelser i en väska” som visades på museet 2016. Den utställningen är en del i ett större utställningssammanhang med föreningen Artikel 31 som ursprunglig initiativtagare. Med stöd just i barnkonventionens artikel 31 – att ”öka barns möjligheter att påverka och fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet”  – jobbar de fram metoder för att göra verkstad av paragrafens innehåll. Metoden har sedan spridit sig vidare och fler aktörer har bidragit med olika delar. Så här står det på Artikel 31 sida:

”Mellan 2013 och 2016 bjöd vi in ungdomar och unga vuxna att delta i en kreativ process och gestalta sina egna berättelser i var sin väska. I projektets workshops har deltagarna målat, skulpterat, konstruerat, arbetat med ljus, ljud och musik, broderat, flätat, sytt. De har byggt eller byggt om gamla väskor till utställningsrum för sina berättelser. Väskorna har sedan ställts ut på museer, konsthallar och kulturhus.”

Läs mer via denna länk.

När konstpedagogen på Ebelingmuseet hakade på började hon samarbeta med ett HVB-hem i Ekilstuna och de killar som bodde där då. Deltagarna fick varsin resväska att göra en utställning/berättelse i. Alla fick välja material som passade för det de ville uttrycka och det blev till slut väldigt olika resväskor och berättelser som visades upp.

Viktigt i Ebelingmuseets pedagogik i stort är att möjliggöra att konsten blir ett medel för barn och unga att berätta vad som är viktigt för dem. Konsten används också som medel för att skapa sammanhållning mellan människor, men även för att fördela utrymmet för vilka som tar plats. Det handlar mycket om att luckra upp mönstren i samhällen och våga ifrågasätta rådande norm om vilka röster som hörs och vilka som får eller inte vågar ta plats.

Vi på folkbibliotek har mycket att lära av hur våra kollegor inom museivärlden jobbar pedagogiskt med berättande och skapande för att fler berättelser ska få ta plats.

Nuläge, erfarenhetsutbyte och förväntningar

Eftersom detta var vårt första möte så tog vi oss tid att också dela med oss av våra erfarenheter, vilka aktiviteter de olika biblioteken erbjuder idag, vad som funkat och vilka förutsättningar som påverkar. Språkcafé är till exempel något som de flesta bibliotek har i någon form och oftast med någon extern samarbetspartner. I det sammanhanget pratade vi om vikten av att inte behöva registrera sig för att få vara med. Att det ofta blir i en form som kräver att man måste boka upp sig på flera träffar. Är det en form som utgår från behov eller utifrån vad som är lättast att administrera? Att ha stående tider dit du är välkommen om och när du kan, är en modell som har testats på några ställen.

När det gäller skapande verksamheter är det främst aktiviteter för barn och unga som arrangerats. Så som att skriva musiktexter ihop eller att producera en pod. Frågan om hur vi tar reda vad de vi riktar oss till verkligen vill göra är ständigt aktuell. De måste få ta tid, och kanske är ett sätt att just testa olika aktiviteter och därigenom skapa relationer.

Skapande

I studiecirkeln ska vi varva både praktiskt prova-på-skapande med samtal och kunskapspåfyllnad på olika sätt. Vår första träff avslutade vi med att skapa enkla digitala berättelser i iMovie. Tanken är att vi ska dokumentera vår process så att vi hela tiden har med oss och bygger på de tankar och reflektioner som dyker upp när vi ses. Därför blev första skaparuppgiften att just skapa något utifrån reflektioner kring vår första träff där vi pratat om representation och vikten av att lyfta fler berättelser. Lite bilder från skapandet: