Hur statistik, poesi och intervjuer bidrog till att forma satsningen Språk, makt och skapande

Nutiden hänger alltid samman med dåtiden och framtiden. Jag tänker på att det är en viktig tanke att ha med sig i vardagens bestyr även om mina val, mina känslor och mitt görande till och från verkar glömma både dåtid och framtid. Jag har i många år utgått just från att biblioteken spelar en viktig roll när det gäller att förbinda nuet med det förgångna och det framtida. För mig handlar det om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det.

Under 2015 undersökte jag hur den regionala biblioteksverksamheten i Sörmland kan bidra med att stärka folkbiblioteken som flerspråkiga arenor. Jag gjorde det med hjälp av statistik, poesi och intervjuer med biblioteksmedarbetare. Rapporten Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling blev resultatet, och den speglar folkbibliotekens kapacitet och betydelse i ett samhälle präglat av flerspråkighet. Samhällets syn på flerspråkighet och språkliga minoriteter får också konsekvenser för språkanvändning, självbilder och möjlighet att vara delaktig. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor? Hur hanterar och problematiserar biblioteken sin roll? Vad reproduceras?  Satsningen Språk, makt och skapande handlar på många sätt om att utforska det utrymmet. För bibliotek har makt att synliggöra många berättelser och skapa möten mellan människor, epoker och kulturer.

Häromdagen skrev jag ett efterord till den där rapporten – som ett svar till förordet jag skrev då under hösten för ungefär två år sedan. Jag tänkte dela efterordet här:

“Warsan Shires ord bär jag fortfarande med mig och känslorna är desamma. Det är de stängda gränserna, människors förtvivlan och de sköra strimmorna av hopp. 

Det är ungefär två år sedan den här rapporten skapades. Den var tänkt som ett verktyg för den regionala biblioteksverksamheten i Sörmlands län och utgångspunkten var att hitta ett sätt att reflektera om och med de lokala bibliotekskontexterna utifrån ett regionalt perspektiv. Rapporten var framförallt ett försök att finna en hållbar väg, synliggöra vår egen position och bidra med underlag för att stimulera samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Det är så vi på Länsbibliotek Sörmland har använt den sedan dess. Som ett sätt att hålla riktning. Förstå. Förklara. Problematisera. Utveckla.

När jag arbetade med att ta fram och skriva rapporten hade jag precis klivit in i den regionala biblioteksarenan efter att i flera år arbetat på folkbibliotek i dels Katrineholms kommun, dels Botkyrka kommun. Det var ett perspektivskifte för mig som antagligen kom att prägla min arbetsprocess i hög grad. Jag vill samtidigt tro att kärnan hade varit samma även om jag format rapporten den här hösten. I detta fanns idén att finna beskrivningar som leder till att problematisera och stärka biblioteket som flerspråkig arena. Inte bara som en plats i ett flerspråkigt samhälle utan som en aktör för ett samhälle där flerspråkighet är en styrka.

De satsningar, aktiviteter och idéer jag och mina kollegor arbetat med sedan dess behöver ses i samspel med denna rapport. Vi frågar oss fortfarande vems berättelser som får ta plats och på vems villkor. Vi vet att vi har mycket kvar att göra.”

Språk, makt och skapande är en satsning utifrån rapporten som publicerades i januari 2016 och de samtal som sedan följde under året. Jag minns särskilt ett tillfälle som vi, alltså Länsbibliotek Sörmland, anordnade och som handlade om biblioteksverksamhet för och med nyanlända och asylsökande personer. En av de biblioteksmedarbetare som deltog i träffen gav då uttryck för idéer som handlade om att skapa rum i rummet – rum där det går att mötas på nya sätt och där det går att finna andra gemensamma språk. Jag letade upp anteckningarna från den där träffen. En träff som bland annat gled in i samtal om makerspace som ett sätt för att tänka och skapa mer inkluderande och språköverskridande biblioteksverksamhet:

“En stor utmaning är att våga göra saker vi inte kan och gå ur våra expertroller. Gemensamt skapande och delaktighet handlar mycket om att gå in i ett rum tillsammans och se vad som kommer ut. Att problematisera bibliotekets roll i aktiviteter (exempelvis en bokcirkel) och att vid behov ta in andra kompetenser (exempelvis konstpedagog).”

Förutom att vara lätt skrämd inför att ägna mig åt skaparaktiviteter bortom mina bekvämlighetszoner hade jag en diffus bild av vad makerspace i bibliotekspraktiken egentligen innebar.  Så jag åkte till Gävle en snöig dag i december 2016 för att delta på en dag om makerspace på bibliotek. Dagen anordnades av Marika – numera projektledare för Språk, makt och skapande – som den hösten var makerspaceutvecklare i Region Gävleborg. Nu utforskar jag och Marika tillsammans med biblioteksmedarbetare i Sörmland språk, skapande och samarbete utifrån en lokal folkbibliotekskontext. Ibland är det diffust vad vi gör, ibland är det alldeles glasklart. Och det är så jag tänker satsningen måste få vara.

För mig handlar Språk, makt och skapande om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det. Om hur vi hanterar inte bara nuet utan det som har redan har hänt och det som vi kallar framtiden.

/Victoria, bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Sörmland och projektadministratör för Språk, makt och skapande.

Tre får, en fågel, en robot och ett interkulturellt förhållningssätt!

Många skratt, stor kreativitet och fördjupad kunskap om interkulturellt förhållningsätt. Det sammanfattar vår dag tillsammans i onsdags när det var dags för andra träffen i cirkeln.

Dagen började i Harriet Aurells ateljé på söder i Stockholm, bara platsen är en inspiration i sig med sina roliga, kluriga, tekniska skapelser i fönstergluggarna och hyllor fyllda med material. Harriet är en av de som grundat Komtek och det råder inget tvivel om hennes engagemang när det gäller att hitta sätt att förmedla det roliga och viktiga med teknik. Under två timmar i Harriets verkstad hade vi möjlighet att få skapa utifrån tre olika typer av tekniska lösningar. Vi lärde oss om vibration med hjälp av motor och obalans, vi använde ledande sytråd och påsybara lysdioder och vi lärde oss om att göra objekt som roterades med hjälp av en kam (och då inte en sådan som används vid hårvård!).

 

Efter lunch åkte vi till Kista bibliotek och fick där träffa Marita Castro som ledde oss i intressanta tankar och samtal om interkulturellt förhållningssätt. Här kommer några av Maritas Powerpointbilder:

Att ha ett interkulturellt förhållningssätt är en utmaning som kräver mod eftersom det handlar omPromenad att ifrågasätta befintliga normer, om och om igen.

Vi gjorde också en privilegiepromenad som på ett tydligt visuellt sätt visar hur olika förutsättningar är för oss, vi har alla med oss något i bagaget som spelar roll för hur vi blir bemötta och för våra möjligheter att ta plats.

Dagen avslutades med ytterligare en promenad, den här gången i Kista galleria. På olika platser i köpcentret finns iBeacons, eller små sändare, utplacerade. Genom att ladda ner appen “Exil” i våra telefoner så kunde vi på dessa platser höra poesi, av poeter i exil, läsas högt i våra telefoner. Vi fick också vara delaktiga genom att svara på olika frågor i appen.

Vi ses igen 18 oktober

Även vid nästa träff är planen att vi kommer att blanda skapande aktiviteter med teori och samtal.

Dagen kommer att börja i teknikpedagog Harriet Aurells verkstad vid Mariatorget där vi ska få skapa tillsammans med henne (aurell.se).

Sedan kommer vi att ta oss till Kista bibliotek för att dels gå en poesipromenad i gallerian (http://ratsteater.se/produktion/teater/exil-fria-poeter-pa-flykt/) och sedan träffa Marita Castro från Vårljus som kommer att leda oss i samtal om olika begrepp för att öka vår förståelse för dem. Vad menas till exempel med ett begrepp som interkultur? Och hur kan vi bjuda in till interkulturella möten på biblioteken?

Jag är säker på att vi kommer att få en fin och givande dag! Fortsättning följer…

Första träffen – nu är vi igång!

Nu är vår studiecirkel igång , för tillfället med deltagare från fyra kommuner. Vi hoppas att fler ansluter. Vår första träff hade vi på Ebelingmuseet i Torshälla.

Där började vi med att lyssna till Maria Hallberg från museet som berättade om arbetet med utställningen “Berättelser i en väska” som visades på museet 2016. Den utställningen är en del i ett större utställningssammanhang med föreningen Artikel 31 som ursprunglig initiativtagare. Med stöd just i barnkonventionens artikel 31 – att ”öka barns möjligheter att påverka och fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet”  – jobbar de fram metoder för att göra verkstad av paragrafens innehåll. Metoden har sedan spridit sig vidare och fler aktörer har bidragit med olika delar. Så här står det på Artikel 31 sida:

“Mellan 2013 och 2016 bjöd vi in ungdomar och unga vuxna att delta i en kreativ process och gestalta sina egna berättelser i var sin väska. I projektets workshops har deltagarna målat, skulpterat, konstruerat, arbetat med ljus, ljud och musik, broderat, flätat, sytt. De har byggt eller byggt om gamla väskor till utställningsrum för sina berättelser. Väskorna har sedan ställts ut på museer, konsthallar och kulturhus.”

Läs mer via denna länk.

När konstpedagogen på Ebelingmuseet hakade på började hon samarbeta med ett HVB-hem i Ekilstuna och de killar som bodde där då. Deltagarna fick varsin resväska att göra en utställning/berättelse i. Alla fick välja material som passade för det de ville uttrycka och det blev till slut väldigt olika resväskor och berättelser som visades upp.

Viktigt i Ebelingmuseets pedagogik i stort är att möjliggöra att konsten blir ett medel för barn och unga att berätta vad som är viktigt för dem. Konsten används också som medel för att skapa sammanhållning mellan människor, men även för att fördela utrymmet för vilka som tar plats. Det handlar mycket om att luckra upp mönstren i samhällen och våga ifrågasätta rådande norm om vilka röster som hörs och vilka som får eller inte vågar ta plats.

Vi på folkbibliotek har mycket att lära av hur våra kollegor inom museivärlden jobbar pedagogiskt med berättande och skapande för att fler berättelser ska få ta plats.

Nuläge, erfarenhetsutbyte och förväntningar

Eftersom detta var vårt första möte så tog vi oss tid att också dela med oss av våra erfarenheter, vilka aktiviteter de olika biblioteken erbjuder idag, vad som funkat och vilka förutsättningar som påverkar. Språkcafé är till exempel något som de flesta bibliotek har i någon form och oftast med någon extern samarbetspartner. I det sammanhanget pratade vi om vikten av att inte behöva registrera sig för att få vara med. Att det ofta blir i en form som kräver att man måste boka upp sig på flera träffar. Är det en form som utgår från behov eller utifrån vad som är lättast att administrera? Att ha stående tider dit du är välkommen om och när du kan, är en modell som har testats på några ställen.

När det gäller skapande verksamheter är det främst aktiviteter för barn och unga som arrangerats. Så som att skriva musiktexter ihop eller att producera en pod. Frågan om hur vi tar reda vad de vi riktar oss till verkligen vill göra är ständigt aktuell. De måste få ta tid, och kanske är ett sätt att just testa olika aktiviteter och därigenom skapa relationer.

Skapande

I studiecirkeln ska vi varva både praktiskt prova-på-skapande med samtal och kunskapspåfyllnad på olika sätt. Vår första träff avslutade vi med att skapa enkla digitala berättelser i iMovie. Tanken är att vi ska dokumentera vår process så att vi hela tiden har med oss och bygger på de tankar och reflektioner som dyker upp när vi ses. Därför blev första skaparuppgiften att just skapa något utifrån reflektioner kring vår första träff där vi pratat om representation och vikten av att lyfta fler berättelser. Lite bilder från skapandet:

 

 

Lite snack och mycket verkstad!

Lite snack och mycket verkstad! Vi kickar igång Språk, makt och skapande med en inspirationsdag om språk, skapande, delat lärande och interkulturella perspektiv på bibliotek. Tillsammans testar vi nya metoder som kan lyfta språk som en tillgång och skapa fler förutsättningar för möten över språk- och åldersgränser.

Vi håller till på ReTuna Återbruksgalleria i Eskilstuna.

Dagen är en del av en längre satsning som vill vara en experimentverkstad för nya metoder i biblioteksarbete.

Inför träffen fick vi videohälsningar från två av de medverkande:

Videohälsning från Anette Helgesson, JallaTillsammans!

Videohälsning från Anny Liivamäe, hemslöjdskonsulent på Sörmlands museum

(Videohälsningarna är tyvärr inte textade.)