Annika hermele: Det som skimrar i minnet är de möten och samtal som uppstod den där dagen

Det blev en usel robot, metareflektioner om att hålla workshop och en påminnelse om att inte underskatta lunchsamtalen. Annika Hermele från Regionbibliotek Stockholm gästbloggar om sitt deltagande på fortbildningsdagen Tillsammans skapar vi biblioteket.

Härom veckan fick jag vara med på Tillsammans skapar vi biblioteket med Biblioteksutveckling Sörmland. Jag jobbar som utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm, bland annat med läsfrämjande, språk och inkludering. Med mig hade jag min kollega Samuel Sjöblom som arbetar med en förstudie om lokala mötesplatser för digital innovation. Det som skimrar i minnet är de möten och samtal som uppstod den där dagen.

Varför gömmer sig bibliotekspersonalen?

Dagen inleddes med en gripande föreställning från projektet Litterära språkvänner. Poeterna Anna Enbom och Wafaai Layla dramatiserade med klarhet och stor närvaro de dikter som skrivits i projektet.

Från Eskilstuna stadsbibliotek berättade Ellinor Mark om sin väg till att jobba med ungdomar. Det var intressant att höra henne reflektera kring synen på unga och på att jobba med unga. Det satte igång intressanta samtal om vad som krävs för att bygga närvaro och delaktighet i lokalsamhället på lång sikt.

Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik, utmanade och bidrog med sina gedigna erfarenheter av interkulturellt arbete. Plötsligt frågade hon varför bibliotekspersonal går och gömmer sig när någon kommer in. Varför känns det så? Och vad beror det på att: A. Vissa som jobbar på bibliotek inte uppfattas som tillgängliga (eller till och med drar sig undan)? B. En som vill använda biblioteket inte känner sig väl mottagen? Vad är det för normer och föreställningar som formar biblioteksmedarbetares och biblioteksanvändares beteenden? Det är väl värt att fundera över och fråga sig och framförallt fråga potentiella användare.

Annika Hermele har gjort den inledande övningen – alltså en meningsfull hatt som följer bibliotekslagen – på workshopen med Folklab och inväntar de övriga i sin grupp.

Diskussioner bland surrande robotar

Dagen avslutades med en workshop med Folklab. Eftersom jag också då och då ordnar workshoppar blev det mycket metareflektion. Varför bygger vi en robot samtidigt som vi fördjupar oss i Agenda 2030 och bibliotekslagen? Varför delas grupperna in si eller så? Så låter det i huvudet. Och det är nog den viktigaste behållningen av att gå på workshop för mig.

Jag har en känsla av att det var samtalet som var målet med övningen och det var nog tur, för roboten blev ganska usel.

Annika Hermele, Regionbibliotek Stockholm

Roboten – en quirkbot –  som min grupp gjorde bestod av en liten motor och sugrör. Målgruppen vi valde var bibliotekschefer och bland surret av robotar och slamret av kaffekoppar hade vi en invecklad diskussion om låga insteg och hög utväxling. Jag har en känsla av att det var samtalet som var målet med övningen och det var nog tur, för roboten blev ganska usel. 

Dagens höjdpunkt: Samtalet med min lunchgranne som berättade att han precis fått sitt första biblioteksjobb i Sverige efter fyra år här, med en lång karriär i bagaget dessförinnan.

Annika Hermele är utvecklingsledare med inriktning på läs- och litteraturfrämjande samt språk och interkultur på Regionbibliotek Stockholm. Annika arbetar bland annat i projekt utforskande om inkludering och normkritik kopplat till läsfrämjande arbete och bibliotek. Tillsammans med Sofie Samuelsson har Annika författat skriften Inkluderande bibliotek.

Tillsammans skapar vi biblioteket

Tillsammans skapar vi biblioteket. Och då behöver vi mötas, vi behöver perspektiv, vi behöver tänka och vi behöver drömma tillsammans.

Därför har jag och Marika som brygga mellan första delen och den kommande delen av Språk, makt och skapande format fortbildningsdagen Tillsammans skapar vi biblioteket.

Hur kan biblioteket bidra till att skapa meningsfulla möten i lokalsamhället? Hur gör vi programverksamhet och läsfrämjande aktiviteter som människor vill delta i gång på gång? Det blir en dag om att mötas, om skapande och om (digital) inkludering. Med poesi, robotar och gemensam reflektion.

Hjälp! Min robot följer inte bibliotekslagen

Bilden föreställer ett barn som bär prickig kjol och slöja. Barnet håller upp en robotskapelse.
Foto: Folk Lab

Digitalisering och inkludering – hur sätter vi människorna i centrum? Carl Bärstad och Staffan Hjalmarsson från Folk Lab ger en social och digital workshop om digitalisering, makerspaces, robotar, bibliotekets uppdrag och hållbar utveckling. Du kommer att få utrymme att tänka kring hur vi sätter robotarna i vår tjänst – och verktyg att ta med hem för att fortsätta tänka och göra på ditt bibliotek.

Folk Lab utvecklar aktiva sociala och digitala mötesplatser och lab på bibliotek, folkets hus och företag. Mitt i ett samhälle i ett akut behov av omställning.

Kärlek och asyl

Två personer står på en scen framför varsin mick. De håller varsin bok i handen, och de blickar ner i boken. De ser allvarliga ut.
Anna Enbom och Wafaai Layla på scen. Foto: Irène Karlbom Häll

Författarna Anna Enbom och Wafaai Layla är Litterära språkvänner. De kommer att berätta om översättningssamarbetet och ge smakprov på sina dramatiserade dikter på svenska och arabiska. Litterära språkvänner är en del av projektet Sörmland berättar som syftar till att stimulera litteraturen som konstform i Sörmland.

Mötas och inkluderas

Hur utvecklar du din interkulturella kompetens? Pirjo Lahdenperä utnämndes 2005 till Sveriges första professor i pedagogik med inriktning mot interkulturell pedagogik, och kommer i en interaktiv föreläsning Biblioteket som interkulturella arena hjälpa oss att hitta förhållningssätt som kan bidra till att skapa mera inkluderande bibliotek. Pirjo Lahdenperä har också mångårig erfarenhet av forskningscirklar, och kommer också att leda höstens forskningscirkel inom Språk, makt och skapande.

Dessutom kommer Ellinor Mark, som är ungdomsbibliotekarie på Eskilstuna bibliotek, att berätta om sitt arbete med unga, läsning, orden, möten och skapande. Och om förväntningar och att skapa delaktighet på riktigt

Tillsammans skapar vi biblioteket äger rum 11 april på Scenkonst Sörmland i Eskilstuna. Du anmäler dig senast 28 mars.

Nu fortsätter vi!

Nytt år betyder nya vägar för satsningen Språk, makt och skapande.

Efter att studiecirkeln avslutades i juni 2018 så har vi tagit oss tid att se tillbaka på vad som hänt och vad vi lärt. Våra samlade erfarenheter tar vi nu med oss när vi planerar framåt.

Att utveckla den här sidan till en metodbank är en av de saker vi jobbar vidare med. Såklart hoppas vi på inspel och bidrag från er!

Vi planerar också för en forskningscirkel till hösten för att fördjupa kopplingen mellan praktik och forskning. Det handlar både om att öka kunskap om interkulturella förhållningssätt på bibliotek och att hitta sätt att ta tillvara på lokalsamhällets kreativitet, språk och initiativkraft.

Det praktiska skapandet vill vi också fortsätta att utforska vidare tillsammans med biblioteksmedarbetare i länet.

Det blir ett spännande år och mer information kommer. Men börja med att skriva in 11 april i almanackan! Då planerar för en inspirerande dag – en brygga mellan det första året och fortsättningen. Det blir både prova-på och fördjupning. Alla är välkomna, så håll ögonen öppna efter programmet.

Läs mer om satsningen här: https://regionsormland.se/kultur/biblioteksutveckling/bibliotek/sprak-makt-skapande/

Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Ett avslut och en fortsättning

I slutet av maj hade vi vår sista träff i studiecirkeln. Vi träffades på Lava på Kulturhuset i Stockholm. Där fick vi höra bibliotekspedagog Jon berätta om den verksamhet som bedrivs där för ungdomar 14-25 år. De ungas egna initiativ är det som till största delen styr arrangemangen. Personalen, som alla har olika bakgrund, finns som bollplank och stöttar genomförandet av önskad verksamhet. Alla bokhyllor har hjul så att lokalen hela tiden kan förändras och vara flexibel utifrån olika behov.

Utefter ena väggen i den stora lokalen finns en mängd skaparmaterial. 3D-skrivare, laserskärare, vinylskärare, datorer med diverse program för redigering och digitalt skapande. Symaskiner och material för smyckestillverkning är också populära och används flitigt. I ett eget rum finns en musikstudio att boka och i ett annat finns material till screentryck. För att testa screentryck och för att köra 3D-skrivaren erbjuds en kort introduktionskurs. Annars är allt material fritt att använda när som helst för de som kommer.

Till utlån finns, förutom böcker, även instrument och verktyg. Den som just flyttat hemifrån och behöver en borr tillfälligt behöver alltså bara skaffa ett lånekort.

Under förmiddagen fick vi prova på Strawbees och Quirkbot tillsammans med Carl Bärstad från Kids Hack Day. Två och två fick vi uppdraget att sätta ihop färgade sugrör med hjälp av små plastmojänger så att de bildade trekantiga tänkarhattar. Efter det var det dags att montera själva motorn eller Quirkboten som går att programmera så att konstruktionen man fäster den vid rör på sig. Nu var det fritt spelrum att bygga på robotarna med fler sugrör eller annat. Allt med ett tydligt mål – att de skulle röra sig snabbt framåt. Det vankades nämligen ett robotrace och våra tävlingsinstinkter vässades till max. En dramatisk kamp slutade med seger för Niklas, grattis! Och tack Carl för en rolig workshop. Här en film om materialet:

 

Inför sista träffen fick var och en av deltagarna ett annat material skickat till sig. Ett material att utforska på egen hand så som en PenPal, en Flic-knapp, en MakeyMakey, en Microbit, material till att sy med lysdioder, en fläktrobot och material till att göra lysande kort. Sista timmen innan lunch fick vi se och höra redovisning av vad deltagarna gjort med innehållet i sitt paket. Tillsammans kunde vi konstatera att det finns mycket kul teknik att testa, att det ibland kan vara lite truligt att få till det, att det behövs tid och tålamod, men också att det finns potential till roliga stunder om man jobbar tillsammans och nya användningsområden för den som är kreativ.

Eftermiddagen ägnade vi tid åt samtal om Hacka bibblan, en årlig knytkonferens som äger rum 11-12 oktober i Örebro och som samordnas av Länsbibliotek Sörmland och Regionbibliotek Örebro. Några av de saker vi testat i studiecirkeln vill vi också kunna bidra med på knytkonferensen. Vi avslöjar inte vad, håll istället utkik efter anmälan som kommer i augusti!

Avslutningsvis blev det tårta och utvärdering. Något som uppskattats mycket under året har varit att få träffas, samtala och utbyta erfarenheter med varand

IMG_4222
Utvärdering med metoden 4L – Liked, Learned, Lacked and Longed for

ra. Bibliotek står inför en del utmaningar och en process att förändra arbetssätt och tänka nytt tar sin tid. De platser vi varit på och de saker vi fått prova på har alla inspirerat på olika sätt. Så som alla aktiviteter vi provat på.

En rapport om satsningen och en kort film är snart klara. Men glädjande nog betyder det inte slutet, fortsättning följer!

/Marika Alneng

 

En världsorkester och en demokratiagent i Flen

Förändringar kan uppstå i möten. Både i möten med andra med samma mål och intressen, eller i mötet med oss själva och insikten om de invanda mönster och formuleringar vi rör oss med. Cirkelträffen i Flen i april gav både inspiration och aha-upplevelser.

“Flens VärldsOrkester (FVO) har gett oss möjligheten att träffas och vi förstår varandra utan att nödvändigtvis prata samma språk. Att dela med sig av varandras erfarenheter och kultur gör att vi alla växer och mognar som människor. Ett lyckat integrationsprojekt med musik av hög kvalitet där både professionella och amatörer är välkomna.”

Så skriver Lutte Berg, initiativtagare till Flens Världsorkester och TheCultureHouse som ligger i Folkets Hus Amazon i Flen. En eldsjäl med en god idé som genom finansiering från bland annat Kulturrådets satsning Kreativa platser, Länsstyrelsen och Flens kommun blivit verklighet. En plats fylld av musik och möten över språkgränser. Också platsen för årets fjärde träff i Språk, makt och skapande.

 

Efter att ha hört Lutte Berg och Anne Sjöberg berätta om huset och verksamheten testade vi Design thinking som metod. Deltagarna fick fundera kring ett aktuellt område i sin verksamhet som de ville ha hjälp att30689065_1612278448821492_2590913062529662976_n belysa. Sedan jobbade de två och två med att ställa frågor till varandra och komma med nya idéer och infallsvinklar, nya sätt att ta sig an utmaningarna.

Efter lunch träffade vi Barakat Ghebrehawariat från Demokrateam. Han gav oss ett norm-quiz med frågor som inte alla hade ett givet korrekt svar. Som frågan: När är någon integrerad? Handlar det om språk, om medborgarskap eller om att ha ett arbete? När det blev omöjligt att svara 1, X eller 2 uppstod istället spännande samtal. Är det kanske bättre att prata om inkludering, delaktighet och interkultur än att använda ordet integrerad, resonerade vi. För vem är det som ska integreras och med vad?

Ord är skyltfönster till värderingar, nyckelhål till vår identitet. Det gäller att göra aktiva och medvetna val av vilka ord vi använder.

Marika Alneng

 

Programmera analogt och digitalt

Kan man programmera dans? Ja, absolut! En algoritm kan enkelt förklaras som en stegvis instruktion om vad som ska hända i vilken ordning för att önskat resultat ska uppnås. Att tänka ut en dans kan liknas vid datalogiskt tänkande.

IMG_1491
Lokstallet Perrongen Katrineholm

I onsdags testade vi i studiecirkeln olika typer av enkel programmering. Under förmiddagen höll vi till på Perrongen i Katrineholm. Där delade vi in oss i två grupper – den ena fick börja med att skapa en dans medan den andra fick jobba med roboten Bluebot enligt instruktionerna:

Dansen – Börja med att välja ett valfritt musikstycke. Välj olika danskommandon, både från de befintliga korten, plus några egna. Skriv/rita kommandona i rätt ordning som en instruktion på ett stort pappersark. Lägg till loopar om och när de behövs. Testa dansen tillsammans till musiken!

Bluebot – Lägg ut rutmattan. Lägg bilder under mattan. Öppna appen, tryck på kartsymbolen och kamerasymbolen. Ta ett kort så att bakgrunden i appen ser likadan ut som på mattan. Tänk ut vilken väg ni vill Bluebot ska gå mellan bilderna. Inställningen i appen ska vara på “Basic programming” som ni hittar under siffersymbolerna långt upp till höger. Ni måste också parkoppla Bluebot med appen via bluetooth för att det ska fungera. Är det för enkelt? Ni kan utmana er genom att endast använda två kommandon t.ex. bara bakåtpil och högersväng för att komma till målet. Det är klurigare!

I bytet mellan de två stationerna testade vi danserna, riktigt roligt!

Efter en välförtjänt lunch fortsatte vi på Katrineholms bibliotek. Där testade vi Scratch tillsammans. Det är ett gratis verktyg som kan användas direkt i webbläsaren, scratch.mit.edu. Tillsammans programmerade vi musikloopar, vi fick katten Scratch att röra sig, vi skapade poängvariabler och använde villkorssatser för att göra ett enkelt spel.

Här finns tips om du vill lära dig mer om programmering!

Så varför programmering?
Att lära sig något om programmering är att lära sig något om hur digitala verktyg och tjänster fungerar “bakom kulisserna”.

Lyssna gärna på Karin Nygårds förklaring till vad datorkunnighet är:

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=RRux2yRpZ0k&w=560&h=315]

Kodning är också ett internationellt språk!

/Marika Alneng

 

 

Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Hur statistik, poesi och intervjuer bidrog till att forma satsningen Språk, makt och skapande

Nutiden hänger alltid samman med dåtiden och framtiden. Jag tänker på att det är en viktig tanke att ha med sig i vardagens bestyr även om mina val, mina känslor och mitt görande till och från verkar glömma både dåtid och framtid. Jag har i många år utgått just från att biblioteken spelar en viktig roll när det gäller att förbinda nuet med det förgångna och det framtida. För mig handlar det om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det.

Under 2015 undersökte jag hur den regionala biblioteksverksamheten i Sörmland kan bidra med att stärka folkbiblioteken som flerspråkiga arenor. Jag gjorde det med hjälp av statistik, poesi och intervjuer med biblioteksmedarbetare. Rapporten Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling blev resultatet, och den speglar folkbibliotekens kapacitet och betydelse i ett samhälle präglat av flerspråkighet. Samhällets syn på flerspråkighet och språkliga minoriteter får också konsekvenser för språkanvändning, självbilder och möjlighet att vara delaktig. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor? Hur hanterar och problematiserar biblioteken sin roll? Vad reproduceras?  Satsningen Språk, makt och skapande handlar på många sätt om att utforska det utrymmet. För bibliotek har makt att synliggöra många berättelser och skapa möten mellan människor, epoker och kulturer.

Häromdagen skrev jag ett efterord till den där rapporten – som ett svar till förordet jag skrev då under hösten för ungefär två år sedan. Jag tänkte dela efterordet här:

“Warsan Shires ord bär jag fortfarande med mig och känslorna är desamma. Det är de stängda gränserna, människors förtvivlan och de sköra strimmorna av hopp. 

Det är ungefär två år sedan den här rapporten skapades. Den var tänkt som ett verktyg för den regionala biblioteksverksamheten i Sörmlands län och utgångspunkten var att hitta ett sätt att reflektera om och med de lokala bibliotekskontexterna utifrån ett regionalt perspektiv. Rapporten var framförallt ett försök att finna en hållbar väg, synliggöra vår egen position och bidra med underlag för att stimulera samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Det är så vi på Länsbibliotek Sörmland har använt den sedan dess. Som ett sätt att hålla riktning. Förstå. Förklara. Problematisera. Utveckla.

När jag arbetade med att ta fram och skriva rapporten hade jag precis klivit in i den regionala biblioteksarenan efter att i flera år arbetat på folkbibliotek i dels Katrineholms kommun, dels Botkyrka kommun. Det var ett perspektivskifte för mig som antagligen kom att prägla min arbetsprocess i hög grad. Jag vill samtidigt tro att kärnan hade varit samma även om jag format rapporten den här hösten. I detta fanns idén att finna beskrivningar som leder till att problematisera och stärka biblioteket som flerspråkig arena. Inte bara som en plats i ett flerspråkigt samhälle utan som en aktör för ett samhälle där flerspråkighet är en styrka.

De satsningar, aktiviteter och idéer jag och mina kollegor arbetat med sedan dess behöver ses i samspel med denna rapport. Vi frågar oss fortfarande vems berättelser som får ta plats och på vems villkor. Vi vet att vi har mycket kvar att göra.”

Språk, makt och skapande är en satsning utifrån rapporten som publicerades i januari 2016 och de samtal som sedan följde under året. Jag minns särskilt ett tillfälle som vi, alltså Länsbibliotek Sörmland, anordnade och som handlade om biblioteksverksamhet för och med nyanlända och asylsökande personer. En av de biblioteksmedarbetare som deltog i träffen gav då uttryck för idéer som handlade om att skapa rum i rummet – rum där det går att mötas på nya sätt och där det går att finna andra gemensamma språk. Jag letade upp anteckningarna från den där träffen. En träff som bland annat gled in i samtal om makerspace som ett sätt för att tänka och skapa mer inkluderande och språköverskridande biblioteksverksamhet:

“En stor utmaning är att våga göra saker vi inte kan och gå ur våra expertroller. Gemensamt skapande och delaktighet handlar mycket om att gå in i ett rum tillsammans och se vad som kommer ut. Att problematisera bibliotekets roll i aktiviteter (exempelvis en bokcirkel) och att vid behov ta in andra kompetenser (exempelvis konstpedagog).”

Förutom att vara lätt skrämd inför att ägna mig åt skaparaktiviteter bortom mina bekvämlighetszoner hade jag en diffus bild av vad makerspace i bibliotekspraktiken egentligen innebar.  Så jag åkte till Gävle en snöig dag i december 2016 för att delta på en dag om makerspace på bibliotek. Dagen anordnades av Marika – numera projektledare för Språk, makt och skapande – som den hösten var makerspaceutvecklare i Region Gävleborg. Nu utforskar jag och Marika tillsammans med biblioteksmedarbetare i Sörmland språk, skapande och samarbete utifrån en lokal folkbibliotekskontext. Ibland är det diffust vad vi gör, ibland är det alldeles glasklart. Och det är så jag tänker satsningen måste få vara.

För mig handlar Språk, makt och skapande om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det. Om hur vi hanterar inte bara nuet utan det som har redan har hänt och det som vi kallar framtiden.

/Victoria, bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Sörmland och projektadministratör för Språk, makt och skapande.

Tre får, en fågel, en robot och ett interkulturellt förhållningssätt!

Många skratt, stor kreativitet och fördjupad kunskap om interkulturellt förhållningsätt. Det sammanfattar vår dag tillsammans i onsdags när det var dags för andra träffen i cirkeln.

Dagen började i Harriet Aurells ateljé på söder i Stockholm, bara platsen är en inspiration i sig med sina roliga, kluriga, tekniska skapelser i fönstergluggarna och hyllor fyllda med material. Harriet är en av de som grundat Komtek och det råder inget tvivel om hennes engagemang när det gäller att hitta sätt att förmedla det roliga och viktiga med teknik. Under två timmar i Harriets verkstad hade vi möjlighet att få skapa utifrån tre olika typer av tekniska lösningar. Vi lärde oss om vibration med hjälp av motor och obalans, vi använde ledande sytråd och påsybara lysdioder och vi lärde oss om att göra objekt som roterades med hjälp av en kam (och då inte en sådan som används vid hårvård!).

 

Efter lunch åkte vi till Kista bibliotek och fick där träffa Marita Castro som ledde oss i intressanta tankar och samtal om interkulturellt förhållningssätt. Här kommer några av Maritas Powerpointbilder:

Att ha ett interkulturellt förhållningssätt är en utmaning som kräver mod eftersom det handlar omPromenad att ifrågasätta befintliga normer, om och om igen.

Vi gjorde också en privilegiepromenad som på ett tydligt visuellt sätt visar hur olika förutsättningar är för oss, vi har alla med oss något i bagaget som spelar roll för hur vi blir bemötta och för våra möjligheter att ta plats.

Dagen avslutades med ytterligare en promenad, den här gången i Kista galleria. På olika platser i köpcentret finns iBeacons, eller små sändare, utplacerade. Genom att ladda ner appen “Exil” i våra telefoner så kunde vi på dessa platser höra poesi, av poeter i exil, läsas högt i våra telefoner. Vi fick också vara delaktiga genom att svara på olika frågor i appen.