Entré utan trösklar i Trosa

I Trosa kommun har biblioteket under 2017 drivit en satsning kallad Entré utan trösklar. Målet var att skapa nya mötesplatser och aktiviteter för nyanlända och asylsökande. Med medel från bland annat Kulturrådet anställdes en projektkoordinator och olika aktiviteter arrangerades i samarbete med andra aktörer i kommunen. I projektrapporten beskriver Agneta (som också är deltagare i Språk, makt och skapande-cirkeln) både aktiviteter, olika samarbeten och reflektioner kring vad som fungerat och vilka lärdomar som dragits.

Det har inom satsningen bland annat ordnats träffar för att berätta om lokalsamhället och om olika samhälleliga funktioner, biblioteksvisningar med datorkunskap, filmvisning, bakning, författarbesök och musikkvällar.

Delar av projektstödet har också gått till att översätta informationsmaterial och skapa hyllor i biblioteket med medier som det funnits extra behov av hos de nyanlända.

Ibland har det varit svårt att locka besökare till de olika arrangemangen medan det andra gånger varit fullt hus. Satsningen riktade sig till en början tydligt gentemot nyanlända som ännu inte erbjudits SFI-undervisning. När det sedan visade sig att väntetiden för att få börja SFI kortats betydligt var det en anledning till att ändra satsningens inriktning något. Då blev det större fokus på att skapa träffpunkter för en bredare målgrupp.

De nyanlända har framförallt varit afghaner, somalier och eritreaner. Några har varit analfabeter medan andra haft goda språkkunskaper i engelska. Ibland har även brist på tolkar inneburit vissa svårigheter i satsningen.

Några gånger har biblioteket anordnat skaparverkstad
tillsammans med Röda korset. Vid ett tillfälle var barnboksförfattaren Mikael Rosengren var med och tillsammans med honom skapade deltagarna en bok på temat ”Mitt första intryck av Sverige – om första mötet med ett nytt land”. 

Här finns hela boken:
Mitt första intryck av Sverige 171121 AR[2562]

Länk till en artikel om satsningen

Boksida.jpg

 

Programmera analogt och digitalt

Kan man programmera dans? Ja, absolut! En algoritm kan enkelt förklaras som en stegvis instruktion om vad som ska hända i vilken ordning för att önskat resultat ska uppnås. Att tänka ut en dans kan liknas vid datalogiskt tänkande.

IMG_1491
Lokstallet Perrongen Katrineholm

I onsdags testade vi i studiecirkeln olika typer av enkel programmering. Under förmiddagen höll vi till på Perrongen i Katrineholm. Där delade vi in oss i två grupper – den ena fick börja med att skapa en dans medan den andra fick jobba med roboten Bluebot enligt instruktionerna:

Dansen – Börja med att välja ett valfritt musikstycke. Välj olika danskommandon, både från de befintliga korten, plus några egna. Skriv/rita kommandona i rätt ordning som en instruktion på ett stort pappersark. Lägg till loopar om och när de behövs. Testa dansen tillsammans till musiken!

Bluebot – Lägg ut rutmattan. Lägg bilder under mattan. Öppna appen, tryck på kartsymbolen och kamerasymbolen. Ta ett kort så att bakgrunden i appen ser likadan ut som på mattan. Tänk ut vilken väg ni vill Bluebot ska gå mellan bilderna. Inställningen i appen ska vara på “Basic programming” som ni hittar under siffersymbolerna långt upp till höger. Ni måste också parkoppla Bluebot med appen via bluetooth för att det ska fungera. Är det för enkelt? Ni kan utmana er genom att endast använda två kommandon t.ex. bara bakåtpil och högersväng för att komma till målet. Det är klurigare!

I bytet mellan de två stationerna testade vi danserna, riktigt roligt!

Efter en välförtjänt lunch fortsatte vi på Katrineholms bibliotek. Där testade vi Scratch tillsammans. Det är ett gratis verktyg som kan användas direkt i webbläsaren, scratch.mit.edu. Tillsammans programmerade vi musikloopar, vi fick katten Scratch att röra sig, vi skapade poängvariabler och använde villkorssatser för att göra ett enkelt spel.

Här finns tips om du vill lära dig mer om programmering!

Så varför programmering?
Att lära sig något om programmering är att lära sig något om hur digitala verktyg och tjänster fungerar “bakom kulisserna”.

Lyssna gärna på Karin Nygårds förklaring till vad datorkunnighet är:

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=RRux2yRpZ0k&w=560&h=315]

Kodning är också ett internationellt språk!

/Marika Alneng

 

 

Biblioteket som flerspråkig arena

Under vårt besök på ArtLab Gnesta 30 januari fick vi tillfälle för gemensam reflektion. När vi berättar om satsningen, som bygger vidare på Victoria Lagerkvists rapport Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling, så talar vi om att ett av syftena är att stärka biblioteken som flerspråkig arena. Så vad menar vi med det? Med inspiration av metoden design thinking försökte vi utforska det tillsammans.

Detta är några av de saker vi pratade om:

  • Vi behöver förändra det endimensionella tänket till ett mera tredimensionellt, och utgå från att den flerspråkiga arenan inte bara är ett rum utan hela samhället.
  • Fokus på att göra saker tillsammans så det blir ett dynamiskt lärande där olika personer får ut olika saker.
  • I språkträning är det ofta fokus på att träna svenska och att nyanlända måste träffa svenskar, men det behöver vara en tvåvägsprocess istället som utgår från att vi behöver varandra och där vi ifrågasätter vilka vi och dem som skapas.
  • En bredare syn på kompetens. Kompetens finns överallt och hos alls. Det finns massa kompetenser i biblioteket, men det är lätt att hamna i tänket att det är jag som ska göra allt. Påminna om att det handlar om att skapa möjligheter och samordna så att andra kan göra och fixa. Det förutsätter goda samarbeten.
  • Det blir lättare att prata med varandra om det finns en aktivitet – ett skapande tillfälle. Det kan bli krystat med bara kaffe. En gemensam aktivitet blir mer avväpnande och att göra saker tillsammans blir också inkluderande i sig. Att ha något att göra binder ihop oss med varandra.
  • Laga cyklar, simning, gå med stavar – identifiera olika basala företeelser.
  • Känna lokalsamhället och ha kontakter i detta. Kommunicera ut att alla är välkomna – inte bara för dig som är ditt eller datt. Därför viktigt med marknadsföring och att veta vilka vägar som är bra för detta. Via vad når vi fram till en person som är analfabet och nyanländ?
  • Det krävs god kommunikation och resurser.
  • På vilka sätt förskjuts olika resurser – vilka gynnas av det som är och vad är vårt uppdrag egentligen?
  • Några starka röster kan bli upprörda om till exempel dagstidningar tas bort. Vilka perspektiv styr? Starka röster går till sina lokala politiker och klagar om de är missnöjda. Verksamheten rättar sig efter den starka rösten. Hur kan vi hantera det i förhållande till en helhetsblick på verksamheten? Vad lägger biblioteken pengar, tankekraft och möda på egentligen?
  • Vad är ett bibliotek?
  • Satsa på mer digitalisering. Vilka satsningar ger effekt på lång sikt och vad är kortsiktiga besparingar?
  • Kunna stänga biblioteket för att jobba uppsökande på andra platser.
  • Verka för samsyn där vi tillsammans med arbetsgruppen och i relation till varandra definierar vad en flerspråkig arena är.
  • Alla i arbetsgruppen borde arbeta med biblioteket som flerspråkig arena.
  • Automatisera sådant som vi lägger för mycket tid på. Vad lägger vi tid på?
  • Mäta på andra sätt än utlån. Det är också kopplat till hur bra koll politikerna har på bibliotekets uppdrag idag. Statistik är viktigt, men vad och hur? Det handlar om hur vi berättar om biblioteket och dess värden.
  • Hela biblioteksverksamheten ändras med fokus på mötesplatsen bibliotek. Hur går vi i takt med varandra, med politikerna, med allmänheten? Vad tycker allmänheten och vad tycker vi? Motsvarar vi varandras förväntningar och vad finns det för krockar?
  • Mellanrum och träsk – mellanrum som tomhet och ensamhet, eller nåt annat. Vad betyder det att vara mellan sina språk? Måste en välja – måste jag vilja ha något jag aldrig haft. Tillhörigheten som norm.
  • Kontrasten mellan att lära sig svenska och att ha andra språk.
  • Shapeshifter – att gå in och ur olika roller.
  • Översättning mellan olika språk skapar kanske olika texter även om det är samma text i grunden.
  • Bibliotek som skapar ytor som bidrar till inkludering.
  • Bibliotek har makt och möjligheter – vilka är våra träsk? Mindset i gruppen, på arbetsplatsen, bland politikerna saknas. Hur kan vi arbeta med detta? Hur kan motstånd i den interna gruppen överbryggas? Hur får jag andra att förstå vad jag säger?
  • Vad finns det för exempel på flerspråkiga arenor och hur kan dessa flyta samman med biblioteket? Vad kan flyta samman med varandra? Till exempel Kyrkan i Strängnäs och makerspace.

 

Hanna Rasmussen – Tankar från Folk och kultur

Hanna Rasmussen, bibliotekschef i Katrineholm, ger oss här sina tankar och reflektioner kring konventet Folk och kultur:

Så här ett tag efter Folk och kultur tänkte jag undersöka vad det var som fastnade hos mig under de där tre dagarna i Eskilstuna. Den första minnesbild som kommer upp är i skarpt ljus utomhus, där jag med snabba steg och kylan bitande i kinderna hastar mellan byggnaderna inne på Munktellområdet. Det blev många promenader, fler än vad jag förväntat mig, och de bidrog till flera sena ankomster men också frisk luft och en möjlighet till klarare tankar.

Jag ”avverkade” 15 programpunkter totalt, vilket kanske var i mesta laget, även om jag hade önskat kunna delta i ännu fler som verkade givande. För att återgå till att undersöka minnesbilder så fanns det några programpunkter som i efterhand framstår tydligare än andra. Samtalet om efterspelet till #metoo som modererades av Alice Bah Kuhnke till exempel. Det fanns ett lyssnande mellan deltagarna som jag uppfattade som väldigt hoppingivande. Bitvis så talades det verkligen klartext, hela tiden respektfullt, om en komplex fråga där makt och skuld är brännande ingredienser utan att någon hamnade i försvarsposition eller utsatt läge. Skickligt och stärkande.

Ett annat program som förvånade mig genom att vara lysande i det tillsynes enkla var Framtidsspaning i en föränderlig värld med Pär Strömbäck från Dataspelsbranschen, Elcim Yilmaz från Superturken och Max Valentin från Fabel. Tre helt olika karaktärer, med olika kompetenser, referensramar och angreppssätt, som kort och till synes enkelt, förmedlade sin syn på framtiden (och nutiden). Jag uppfattade att de kunde enas om en del saker, bland annat att förändringar sker och kommer att fortsätta ske, men i en allt snabbare takt, och att människor vill vara delaktiga, bli sedda för vem de är och kunna påverka alla delar av tillvaron. Det fina med att de hade så olika ingångar och perspektiv var att det för mig som åskådare blev inspirerande att tänka utifrån min verksamhet även om den inte alls egentligen berördes. Jag tänker att biblioteksverksamhet med fördel kan utvecklas med hjälp av perspektiv från många olika företeelser, både de som kom fram i programpunkten och andra, utan att vi för den skull urvattnar eller frångår vårt uppdrag. Egentligen har hela Folk och kultur har potential att erbjuda just detta, men då krävs det nog fler möjligheter till samtal. Jag deltog i ett arrangerat samtal, Kultursalongen med Marika Lagerkrantz, vilket var trevligt och bitvis givande, men framöver skulle jag gärna se fler möjligheter till samtal med en mer opretentiös titel och ingång för att inkludera så många röster som möjligt. Precis så som jag uppfattar att programpunkten Culinary Literacy faktiskt gjorde, även om jag inte deltog själv.

Sammantaget så var jag nöjd och väldigt trött när jag på fredagkvällen vände hemåt igen, och jag kommer gärna tillbaka igen.

Konst – process och provokation

Det var några veckor sedan nu som vi besökte ArtLab Gnesta. Men besöket lever kvar, det har satt sina spår.

Signe Johanessen, ordförande för föreningen ArtLab, tog emot oss när vi kom och berättade med energi om bakgrunden till verksamheten och de gamla bryggerilokalerna. Hon är själv konstnär, utbildad på Kungliga konstakademien, men med en djup vilja till förankring i den lokala verkligheten.

På ArtLab möter världen Gnesta och Gnesta möter världen. I huset finns residensrum och dit kommer konstnärer, författare, forskare från andra delar av världen som tillsammans hjälper till att tänka kring aktuella och angelägna frågeställningar ihop med boende i Gnesta. Processen är viktigare än vilket uttrycket blir. Det kan t.ex. handla om träsk, det kan handla om syrianska tomater eller som vid vårt besök – språk.

Utställningen Gränsens språk, språkets gränser är en utställnings som väcker känslor. Den består av ett antal videokonstverk som alla har kopplingar till 90-talets Balkan-krig och kretsar mycket kring fördomar och missförstånd. I en av videoverken sitter en montenegrinsk man i en soffa och pratar och skrattar. Men det är berättarrösten på svenska vi hör och denne berättar helt lugnt men också väldigt fördomsfullt om hur montenegrinska män är. Det är en utställning som behöver diskuteras efteråt. Hur långt kan konsten gå i att provocera? Provokationerna väcker oss, så kanske är de bra? Hur reproducerar vi själva fördomar? Får vi genom konst som testar gränserna bättre syn på oss själva? Eller bidrar en sådan utställning snarare till att befästa strukturer? Svåra men viktiga frågor om vilken roll och vilket ansvar en konstnär har för sina verk. Signe berättade att de som besökt utställningen med sin SFI-grupp, personer med ursprung i Somalia, Afghanistan och Syrien kände igen sig medan besökare från Balkan mer upplevde att den befäste fördomar. Kanske för att det kommer alltför nära självupplevda händelser, resonerade Signe.

En annan viktig fråga som både ArtLab och biblioteken står inför handlar om definitionsmakt. Biblioteket ska ju vara ett rum för alla men där olika grupper och olika behov ibland krockar. Alla kan inte ha definitionsmakten samtidigt så kanske handlar det om att tydligare låta de grupper som inte annars har den, få den?

Läs mer om fler intressanta projekt på ArtLab Gnesta:
Trappgatan
Saqbatomaten
Swamp storytelling

/Marika Alneng

Uppäten och god workshop!

I torsdags genomförde vi så äntligen en workshop i Culinary Literacy. Metoden är hämtad från Free Library of Philadelphia och går dels ut på att lära sig om mat, dels (och kanske framför allt) att lära genom mat.

Tillfället var både en cirkelträff och samtidigt en öppen workshop på konventet Folk och kultur, där alla med entrépass kunde anmäla sig. Därför började Victoria Lagerkvist och Marika Alneng att berätta om själva satsningen och om den rapport som satsningen är en fortsättning på. Därefter berättade Malin Klintholm om själva metoden Culinary Literacy. Hon blev introducerad för den förra året då representanter från Free Library of Philadelphia höll i en liknande workshop på konferensen Next Library i Århus.

Med mer information om satsningen och metoden fick deltagarna sedan diskutera följande frågor vid sina bord:

  1. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor?
  2. Vilka grupper i samhället tror ni kan ha utbyte av en metod som Culinary Literacy?

Dags att laga
Sen var det dags för handspritning, receptgenomgång och matlagning. Vegansk avokado- och kikärtswrap stod på menyn. Så här såg det ut:

Några kommentarer från dagen:

“Enkelt sätt att mötas där alla kan vara med och bidra”
“Praktisk nytta av språkutbyten”
“Gav nya idéer till egen verksamhet”
“Grundläggande behov”
“Identitetsmarkör”
“Öppnar upp”
“Kunna prata om skillnader på ett odramatiskt sätt”
“Man måste prata med varandra för att klara uppgiften och då öppnas det lätt upp för mera prat!”
“Om det ska vara för integration blir det spännande även för etablerade svenskar – lära sig nya metoder och ord!”
“Hade varit roligare utan recept och med fler råvaror”

Här finns tillgång till Free Library of Philadelphias Toolkit för den som vill veta mer: CulinaryLiteracyToolkit_NextLibrary2017

P.S. Ofta kan det vara svårt att få tillgång till lokaler som är godkända för mer avancerad matlagning där upphettning behövs, men det finns många fina recept som fungerar väl utan kokning, stekning eller grill. Tillgång till vatten för att skölja grönsaker och att tvätta händerna är däremot ett krav för aktiviteten.

Ät en workshop!

Imorgon torsdag kommer vi att ses igen i vår cirkel. Men denna träff kommer att bli annorlunda, vi kommer nämligen att hålla workshop på det kulturpolitiska konventet Folk och kultur.  Det betyder att även andra deltagare på konventet kan anmäla sig till vår aktivitet. Metoden vi ska testa heter Culinary Literacy och är en metod som utvecklats på Free Library of Philadelphia. Den går ut på att kombinera läsfrämjande med matlagning. Bilder och reflektioner utlovas!

/Marika Alneng

 

Tankar kring skapande platser

Att skapa en lockande och inspirerande plats för skapande på biblioteket är en rolig och samtidigt klurig utmaning. Grundläggande för ett lyckat resultat är hur som helst att en utgår från kunskap om vilka användarna är, vad de längtar efter och vilka aktiviteter de skulle uppskatta. Här krävs inledningsvis ett gediget arbete med att samla information direkt från de tilltänkta målgrupperna. Iaktta, intervjua, dröm och samskapa fram idéer kring vilken typ av verksamhet ni kan bygga upp. Vilka är möjligheterna och hindren?

För värdefull inspiration och förförståelse om vilka fallgropar som finns rekommenderas att besöka besläktade verksamheter och hör efter vad som fungerar där och vad som kunde göras annorlunda. Sen är det, det där svåra med att få till en miljö som är funktionell men också känns bra att vistas i. Många är de frågor som måste besvaras för att en ska kunna göra rätt vägval. Hur många ska kunna delta och hur ofta ska vi ha aktiviteter? Ska användarna kunna skapa saker även på egen hand på andra tider? Hur mycket utrymme behöver var och en och hur undviker vi långa köer vid populära funktioner? Listan kan göras lång och det är lätt att tappa bort sig bland alla val. Då är det betryggande att det går att pröva sig fram i mindre skala och utöka efter hand som ett alternativ till att slå på stort från början.

collage[1077]

I collaget syns exempel från danska Risskov bibliotek där finns möjlighet att på egen hand få rå om en liten odlingslott. Här utvecklar användarna sitt kunnande tillsammans över generationsgränserna. Sår sina frön i krukor som de tillverkat av gamla böcker och byter nyskördade grönsaker med varandra. Här finns ett litet krypin för avslappning och pingisbord att mötas kring.

/Maria Norqvist

 

Delaktiga rum – både fysiska och digitala

Vissa rum lockar till lugn, andra till skapande och interaktivitet. Och så finns de spännande mellanrummen där allt kan hända!

Vår tredje träff i cirkeln Språk, makt och skapande gick under temat rummet, hur rummets utformning och tingen i rummen kan locka till olika typer av interaktivitet och inkludering. Vad är det som gör att stämningen varierar, att en ibland blir osäker på vad som är ok att göra i vissa rum och att det ibland bara inte går att låta bli att röra, testa och göra i andra?

Till träffen var uppdraget att läsa kapitel 3 i Rum för de yngsta av Barbro Johansson och Frances Hultgren som just berör rummet och möten. Även om texten handlar om de yngsta barnen är det mycket som kan läsas med andra målgrupper för ögonen. Som att  platsen blir till på nytt med varje besökare och att varje rum kommer med ett meningserbjudande.  Bibliotek är för många ett mellanrum mellan vardagens rutiner och plikter där lust och intresse avgör hur möten mellan människor och möten med rummet blir. Bibliotek kan också vara plats för kollektiv, social fostran, där besökare lär sig vilket sätt som är korrekt att bete sig på. Som att förstå om och när det är tillåtet att själv bidra – vilka gränser som finns för deltagande. Att vara en kompetent kulturkonsument innebär ofta delaktighet på ett specifikt sätt.

En uppgift inför träffen var också att i förväg se sig om på sitt bibliotek för att upptäcka platser eller saker som lockar till delaktighet (delaktighets-triggers). Det vi konstaterade när vi diskuterade uppdraget var att det finns många fler uttänkta sådana saker och platser för barn på biblioteken. Vilka saker och platser får vuxna att lockas till delaktighet? Kanske kan vi titta på andra verksamheter för inspiration, hålla ögonen öppna för vad som fångar uppmärksamhet och uppmuntrar till handling och deltagande.

Länsbibliotekets Maria Norkvist är speciellt intresserad av rumsliga aspekter och roliga lösningar och hon bjöd under dagen på ett föredrag med många inspirerande bilder av rum för skapande. (Ett inlägg av henne kommer)

Vår eftermiddag tillsammans ägnade vi åt att testa Virtuel Reality med våra telefoner. Genom att placera telefonerna i Google Cardboards och ladda ner olika appar fick vi en förståelse för hur VR fungerar. Denna teknik är enkel att använda och skulle kunna ingå i berättarstunder eller boksamtal. Vid samtal om en bok som utspelar sig i Paris till exempel går det mycket väl att via en app få upplevelsen att vara på plats.

Det finns en rad olika exempel på hur både VR, AR (Augmented Reality) och MR (Mixed Reality) kan användas på bra sätt för att lyfta t.ex kulturarv (som projektet med Fågelsjö i Gävleborg) eller för att förenkla en vardag (som att testa en ny möblering hemma, eller att enklare hitta rätt böcker och information på biblioteket). Det är lätt att se potentialen för tekniken även när det gäller arbetet med flerspråkighet.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=aMWDnvRBKiw&w=560&h=315]

Hur statistik, poesi och intervjuer bidrog till att forma satsningen Språk, makt och skapande

Nutiden hänger alltid samman med dåtiden och framtiden. Jag tänker på att det är en viktig tanke att ha med sig i vardagens bestyr även om mina val, mina känslor och mitt görande till och från verkar glömma både dåtid och framtid. Jag har i många år utgått just från att biblioteken spelar en viktig roll när det gäller att förbinda nuet med det förgångna och det framtida. För mig handlar det om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det.

Under 2015 undersökte jag hur den regionala biblioteksverksamheten i Sörmland kan bidra med att stärka folkbiblioteken som flerspråkiga arenor. Jag gjorde det med hjälp av statistik, poesi och intervjuer med biblioteksmedarbetare. Rapporten Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling blev resultatet, och den speglar folkbibliotekens kapacitet och betydelse i ett samhälle präglat av flerspråkighet. Samhällets syn på flerspråkighet och språkliga minoriteter får också konsekvenser för språkanvändning, självbilder och möjlighet att vara delaktig. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor? Hur hanterar och problematiserar biblioteken sin roll? Vad reproduceras?  Satsningen Språk, makt och skapande handlar på många sätt om att utforska det utrymmet. För bibliotek har makt att synliggöra många berättelser och skapa möten mellan människor, epoker och kulturer.

Häromdagen skrev jag ett efterord till den där rapporten – som ett svar till förordet jag skrev då under hösten för ungefär två år sedan. Jag tänkte dela efterordet här:

“Warsan Shires ord bär jag fortfarande med mig och känslorna är desamma. Det är de stängda gränserna, människors förtvivlan och de sköra strimmorna av hopp. 

Det är ungefär två år sedan den här rapporten skapades. Den var tänkt som ett verktyg för den regionala biblioteksverksamheten i Sörmlands län och utgångspunkten var att hitta ett sätt att reflektera om och med de lokala bibliotekskontexterna utifrån ett regionalt perspektiv. Rapporten var framförallt ett försök att finna en hållbar väg, synliggöra vår egen position och bidra med underlag för att stimulera samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Det är så vi på Länsbibliotek Sörmland har använt den sedan dess. Som ett sätt att hålla riktning. Förstå. Förklara. Problematisera. Utveckla.

När jag arbetade med att ta fram och skriva rapporten hade jag precis klivit in i den regionala biblioteksarenan efter att i flera år arbetat på folkbibliotek i dels Katrineholms kommun, dels Botkyrka kommun. Det var ett perspektivskifte för mig som antagligen kom att prägla min arbetsprocess i hög grad. Jag vill samtidigt tro att kärnan hade varit samma även om jag format rapporten den här hösten. I detta fanns idén att finna beskrivningar som leder till att problematisera och stärka biblioteket som flerspråkig arena. Inte bara som en plats i ett flerspråkigt samhälle utan som en aktör för ett samhälle där flerspråkighet är en styrka.

De satsningar, aktiviteter och idéer jag och mina kollegor arbetat med sedan dess behöver ses i samspel med denna rapport. Vi frågar oss fortfarande vems berättelser som får ta plats och på vems villkor. Vi vet att vi har mycket kvar att göra.”

Språk, makt och skapande är en satsning utifrån rapporten som publicerades i januari 2016 och de samtal som sedan följde under året. Jag minns särskilt ett tillfälle som vi, alltså Länsbibliotek Sörmland, anordnade och som handlade om biblioteksverksamhet för och med nyanlända och asylsökande personer. En av de biblioteksmedarbetare som deltog i träffen gav då uttryck för idéer som handlade om att skapa rum i rummet – rum där det går att mötas på nya sätt och där det går att finna andra gemensamma språk. Jag letade upp anteckningarna från den där träffen. En träff som bland annat gled in i samtal om makerspace som ett sätt för att tänka och skapa mer inkluderande och språköverskridande biblioteksverksamhet:

“En stor utmaning är att våga göra saker vi inte kan och gå ur våra expertroller. Gemensamt skapande och delaktighet handlar mycket om att gå in i ett rum tillsammans och se vad som kommer ut. Att problematisera bibliotekets roll i aktiviteter (exempelvis en bokcirkel) och att vid behov ta in andra kompetenser (exempelvis konstpedagog).”

Förutom att vara lätt skrämd inför att ägna mig åt skaparaktiviteter bortom mina bekvämlighetszoner hade jag en diffus bild av vad makerspace i bibliotekspraktiken egentligen innebar.  Så jag åkte till Gävle en snöig dag i december 2016 för att delta på en dag om makerspace på bibliotek. Dagen anordnades av Marika – numera projektledare för Språk, makt och skapande – som den hösten var makerspaceutvecklare i Region Gävleborg. Nu utforskar jag och Marika tillsammans med biblioteksmedarbetare i Sörmland språk, skapande och samarbete utifrån en lokal folkbibliotekskontext. Ibland är det diffust vad vi gör, ibland är det alldeles glasklart. Och det är så jag tänker satsningen måste få vara.

För mig handlar Språk, makt och skapande om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det. Om hur vi hanterar inte bara nuet utan det som har redan har hänt och det som vi kallar framtiden.

/Victoria, bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Sörmland och projektadministratör för Språk, makt och skapande.