#Vattenspridaren – här är den!

Denna vecka – en vattenvecka på bloggen. Olika delar av #Vattenspridaren har visats under veckan för att uppmärksamma Agenda 2030 och bibliotekens roll. Vi längtar efter en tid då den kan stå i en publik miljö, nyfikna som vi är på hur den kommer att tas emot och användas.

Ett filmklipp som visar och beskriver #Vattenspridaren

Hör gärna av er till oss om ni vill vara värdar för #Vattenspridaren under hösten. Marika och Victoria

#Vattenspridaren – Vem bestämmer över vattnet?

Det finns en viss mängd rent vatten i världen.
Den är inte jämlikt fördelad.

Del av Vattenspridaren

Flera länder i världen delar vattendrag och är därför beroende av varandra när det gäller tillgång till rent vatten. Vatten kan leda till konflikt, men också till lösningar och samarbeten.

🔊 Jag är floden och floden är jag
2017 fick Whanganuifloden på Nya Zeeland juridisk status, likt en människa. Vetenskapsradion har gjort ett inslag om floden och hur det västerländska juridiska systemet, där naturen ses som resurs, kan förenas med mauriernas syn på floden som en levande varelse som äger sig själv.

#Vattenspridaren – Snurra Agenda 2030-hjulet!

193 länder har gemensamt kommit fram till 17 Globala mål för hållbar utveckling. Men målen hänger naturligtvis samman.

Utgå från Mål 6, rent vatten och sanitet och snurra Agenda 2030-hjulet som du kommer till via länken http://wheelofnames.com/kzs-x8m.

Vilket mål hamnade du på?
Fundera gärna tillsammans med någon hur detta mål hänger samman med rent vatten. Skriv en kommentar eller i dina sociala medier med #vattenspridaren.

Agenda 2030-hjulet
Agenda 2030-hjulet på Vattenspridaren

Internationella vattendagen 2020

Del av Vattenspridaren, ett moln

För mycket, för lite eller otjänligt.
Vårt vatten påverkas av klimatet.

Idag är det Internationella Vattendagen, i år på temat Vatten och klimatförändringarna. Vi vill göra göra skillnad och uppmärksammar därför vikten av rent vatten och jämlikhet genom att lansera vår Vattenspridare, en liten interaktiv utställning som vi hoppas ska sprida kunskapstörst och skaparlust framöver. För varje dag under kommande vecka presenterar vi den, del för del.

Under vecka 13 gör vi en digital lansering av #Vattenspridaren – en flerspråkig berättar- och skaparlåda. Den kan beskrivas som en interaktiv utställning som är tänkt ambulera mellan bibliotek och andra mötesplatser. #Vattenspridaren är också en konversation om bibliotek och Agenda 2030.

#Vattenspridaren – digital lansering

Illustration Petter Ljungberg

Vad betyder vatten för dig och för världen?
Våra tankar har kretsat mycket kring rent vatten och jämlikhet på sista tiden. Ända sedan vi förra våren fick beviljat Sida-medel för vår idé att göra en mobil, flerspråkig berättar- och skaparlåda har vi jobbat på hur den ska se ut och fungera. Vi har gnuggat idéer tillsammans med andra och Petter Ljungberg på GoGently har tolkat och byggt. NU är Vattenspridaren redo för lansering, lagom till Världsvattendagen på söndag. HURRA!

Vattenspridaren är en liten interaktiv utställning som är tänkt att ambulera på bibliotek eller andra offentliga platser och bidra till kunskap om Agenda 2030 och locka till medskapande av en mer hållbar värld. Men den fysiska debuten kommer att låta vänta på sig. Vi satsar istället på:

DIGITAL FEST

Från söndag och hela nästa vecka kommer vi här på bloggen och i sociala medier presentera Vattenspridarens olika sidor!

Fast….varför vänta när vi kan fira Triss i Världsviktigt. Vi börjar redan idag med att fira Världsberättardagen och fortsätter imorgon med Världspoesidagen, såklart på tema Vatten.

Vatteninspiration

I höstas bjöd vi in personer med olika ingångar och kompetenser till ett labb för att tillsammans ta reda på hur Vattenspridaren skulle gestaltas. Inför labbet fick alla deltagare några uppgifter, bland annat att välja ett av delmålen i Mål 6, söka efter inspirerande exempel på hur någon annan (individ, företag, organisation) jobbat med att synliggöra delmålet. Vi fick in en rad olika exempel. Som en teaster, innan vi visar upp Vattenspridaren delar vi några av dem:

Rent dricksvatten
Nationalmuseum lyfte Petra Wadströms vattenrenare i utställningen Design Stories
Unicef lyfter fakta om brist på vatten

Vatten och poesi
Sustainable poetry
Actions in spotlight

Skydda och återställ vattenrelaterade ekosystem
i Norrland har flera vattendrag återställts i projektet RemiBar

Vatten på mars
Huvuddelen av vattnet på Mars är fruset
https://www.esa.int/esearch?q=Water+drop

Visualisering av avlopp
Hur ser ett avlopp ut?

Agenda 2030 och de 17 Globala målen
Hans Rosling förklarar:

En sång om målen https://www.youtube.com/watch?v=jROMtdYjXgc

digitalt skapande för och med barn

I samarbete med Regionbibliotek Östergötland och Kulturutveckling Region Västmanland gjorde Biblioteksutveckling Sörmland en dag i december för att tillsammans med bibliotekspersonal utforska och lära mer om olika digitala verktyg att använda för och tillsammans med barn på biblioteken. Både föreläsningar och minimässan som var full av olika exempel på digitalt skapande gav oss inspiration och idéer för att jobba kreativt med MIK (medie- och informationskunnighet) för barn.

Helsingborgs biblioteks robotklass

På biblioteken i Helsingborg pågår en hel del spännande verksamhet. Maria och Ronja därifrån berättade bland annat hur de jobbat på temat Ronja Rövardotter och tillsammans med barn skapat 360-film och en VR-upplevelse. Målen med verksamheten är tydligt formulerade. De siktar på att barn ska vara medskapare av verksamhetens innehåll och utveckling, att de ska ha tillgång till och kunna använda digitala medier, ta del av berättelser i olika format, skapa egna, utveckla sin litteracitet och förmåga att ta till sig olika uttrycksformer, reflektera kring källkritik och utveckla förhållningssätt till livet online, samarbeta med andra genom att prova, lära tillsammans och dela kunskap.

Se denna korta film om verksamheten på Helsingborgs bibliotek:  https://youtu.be/JNM785Z56qk

Linn Holmstedt från Uppsala bibliotek berättade dels om den rapport hon skrev för Regionbibliotek Stockholm och som hon gästbloggade om här, dels om nya spännande aktiviteter hon testat med barn och unga i sin nya roll. Bland annat om den sorteringshatt hon programmerade i Scratch inför ett Harry Potter-tema på höstlovet. Spana in den här: https://scratch.mit.edu/projects/337435605/

Cecilia Jalkebo, IKT-lärare i Eskilstuna, fullkomligt spottade ur sig tips på digitala verktyg att använda läsfrämjande syfte. Bland annat använder hon Mindmo eller Popplet för att skapa tankekartor eller gemensam dokumentation om läsningen med sina elever, Soctrative för fånga in svar på frågor digitalt om läsning, Canva eller PicCollage för att göra citatcollage kring böcker, Answergarden för att fånga in ord och skapa gemensamma ordmoln. Eller varför inte skapa spänning kring olika val med hjälp av Wheeldecide.

Del av dagen ägnades åt en minimässan där flera goda exempel på läsfrämjande verksamheter med digitala verktyg visades upp. Bland annat fanns Strängnäs med som visade hur de jobbat med sagostunder och Blue bots och Vingåker visade hur de jobbat med lokala berättelser i Storyspot. https://www.storyspot.io/sv/nyheter/skarpnacks-spoken-kommer-till-liv-i-storyspot/

Storyspot i Vingåker
MIK-brickan

För att knyta ihop alla delar av dagen och locka till reflektion kring digitalt läsfrämjande och ökad medie- och informationskunnighet fick varje deltagare en MIK-bricka att fylla i.

Tillsammans skapar vi ny kunskap

30 september – en måndag jag sett fram emot länge! Och den blev precis så bra som jag hoppats. Vi har startat en forskningscirkel och vårt nybildade forsknings-team bestående av medarbetare från 7 bibliotek i länet har haft sin första träff.

Vi har knutit Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik, till oss i nästan ett år och under hennes ledning ska var och en av deltagarna forska om den egna verksamheten, lära mer om besökaren och dennes behov, utforska nya arbetssätt och bidra till kunskap om bibliotek.

Forskning pågår
illustration av Billy Cromnow

Första träffen handlade om att börja kartlägga hur det ser ut på våra bibliotek när det gäller mångfald. Vilka grupper kommer till biblioteken och vilka har vi svårt att nå? Det visade sig vara en prövning för oss att stanna kvar lite längre i problemformulerandet. Ivern att prata om lösningar fick vi dämpa gång på gång. Det gäller att inte vara för snabb med att tro sig veta hur behoven och villkoren för människors beteenden faktiskt ser ut.

– Hur kan jag utveckla vårt språkcafé?
– Hur kan jag möta stökiga ungdomar på ett bättre sätt?
– Hur kan vi säkerställa att vårt Digdelcenter når de som känner ett digitalt utanförskap?
– Hur kan jag jobba språkutvecklande med nyanlända?


Det är några av de utmaningar som deltagarna satte ord på och som nu kommer att beforskas genom intervjuer och observationer till nästa gång vi ses.

Vill du veta mer om forskningscirkel som metod? Läs gärna tidigare inlägg där Annika Liljengren i Landskrona berättar om sin erfarenhet av att delta i en forskningscirkel.


Makerspace på bibliotek – nyttan och berättelsen

Boken Skaparbibblan

Lo Claesson är medförfattare till boken Skaparbibblan som kom 2015. Hon har också varit bibliotekschef i Vaggeryd som varit en skaparbibbla länge. Just nu skriver hon på en uppföljare till boken. Här kommer ett gästinlägg från henne som avslutas med en uppmaning!

“Skapande aktiviteter har bibliotek länge sysslat med. Redan 1905 lärde biblioteket i Pittsburgh ut hantverk som sömnad och korgflätning. På våra bibliotek har de skapande verksamheterna tidigare ofta hamnat i kategorin pyssel eller som workshops i den allmänna programverksamheten. Men det vi gör i skaparbibblor eller makerspace idag, är egentligen samma sak som vi alltid gjort, fast med delvis nya verktyg.

Jag är i slutfasen av att skriva en uppföljning på boken Skaparbibblan, som Eleonor Grenholm, Ann Östman och jag skrev tillsammans. Något som intresserar mig mycket, är att se hur skaparbibblor från att ha börjat som ett glatt utforskande och experimenterande, nu ofta fått en tydlig inriktning. Det är också intressant att se hur kopplingen kan göras till bibliotekens befintliga mål och verksamhet. Vilka är målgrupperna? Hur inkluderas de i processerna kring makerspace?

Vad är skaparbibblor/makerspace egentligen bra för? I boken ges olika argument för makerspace ur olika perspektiv; demokrati, lärande, integration, hållbarhet och läsfrämjande. 

Vårt samhälle är mätningsfixerat och biblioteken värjer sig ofta mot sina uppdragsgivares krav på nyckeltal och resultatmätningar av olika slag. Kvantitet ställs mot kvalitet. Antal besökare, antal lån eller antal aktiviteter kan vara ganska värdelösa siffror. Jag har tittat lite på olika försök att mäta nyttan med makerspace. Hur mäts sådant som nöjdhet, tillfredställelse, självförverkligande, gemenskap? Går det att mäta samhällsnyttan, vad skattebetalarna får ut för sitt bidrag? 

IFLA samlar in ”SDG- stories”, där ett antal parametrar prickas av för att de ska uppfylla kriterierna för en berättelse, relaterad till Agenda 2030:s miljömål. Det första biblioteket med ett makerspace, Fayetteville Free Library, jobbar på liknande sätt och samlar in ”success stories”. Är det något svenskt bibliotek som gör det? Kanske är de personliga berättelserna bästa sättet att mäta nyttan med makerspace?

Jag vill gärna ha feed back på vad ni som eventuella läsare skulle vilja veta mer om när det gäller makerspace. Det finns ännu lite tid att komplettera med material! Tack på förhand!”

Svens bästa – tips för filmskapande

Det har sällan varit så enkelt att skapa film som nu. En smart mobiltelefon och några appar är allt som behövs. Och med lite extra ljud och ljus blir det ännu proffsigare.

I fredags var vi ett gäng medarbetare från olika bibliotek i Sörmland som fick lära oss mer om filmskapande tillsammans med filmpedagog Sven Strömblad. I mindre grupper fick vi göra en film i fem klipp enligt instruktionerna nedan (namn och repliker ok att byta ut):

  1. En plats (översiktsbild)
  2. Där står Lisa och Klara (helbild)
  3. Lisa säger “Har du hört att Olle brutit benet?” (halvbild)
  4. Klara svarar förvånat “Oh nej, hur gick det till?” (närbild)
  5. Lisa svarar “……(hittar på vad om hänt Olle)….” (helbild)
Olle är borta!

Samma instruktioner resulterade i tre helt olika filmer, två här ovan. Vi använde appen iMovie, men vi fick en rad tips på andra appar att testa. Bara att leka loss!

För iOS:
1. Premier clip
2. Garageband
3. Filmic Pro
4. Spark Video
5. Action movie
6. Hyperlapse

För Android:
1. Quik
2. Premier Clip
3. Microsoft Hyperlapse
4. Video Editor

Fria filmklipp och bilder finns på:
1. pexels
2. pixabay
3. Vimeo
Var noga med att kolla informationen för varje bild eller filmklipp så att du vet hur du får använda dem.

Fri musik och ljudeffekter finns på:
1. Ccmixter
2. Soundbible
3. Freesound
4. Youtube
5. Freemusic
Även här, var noga med att ta reda på hur du får använda musiken och filmklippen. Behöver t.ex. upphovspersonen nämnas?