Svens bästa – tips för filmskapande

Det har sällan varit så enkelt att skapa film som nu. En smart mobiltelefon och några appar är allt som behövs. Och med lite extra ljud och ljus blir det ännu proffsigare.

I fredags var vi ett gäng medarbetare från olika bibliotek i Sörmland som fick lära oss mer om filmskapande tillsammans med filmpedagog Sven Strömblad. I mindre grupper fick vi göra en film i fem klipp enligt instruktionerna nedan (namn och repliker ok att byta ut):

  1. En plats (översiktsbild)
  2. Där står Lisa och Klara (helbild)
  3. Lisa säger “Har du hört att Olle brutit benet?” (halvbild)
  4. Klara svarar förvånat “Oh nej, hur gick det till?” (närbild)
  5. Lisa svarar “……(hittar på vad om hänt Olle)….” (helbild)
Olle är borta!

Samma instruktioner resulterade i tre helt olika filmer, två här ovan. Vi använde appen iMovie, men vi fick en rad tips på andra appar att testa. Bara att leka loss!

För iOS:
1. Premier clip
2. Garageband
3. Filmic Pro
4. Spark Video
5. Action movie
6. Hyperlapse

För Android:
1. Quik
2. Premier Clip
3. Microsoft Hyperlapse
4. Video Editor

Fria filmklipp och bilder finns på:
1. pexels
2. pixabay
3. Vimeo
Var noga med att kolla informationen för varje bild eller filmklipp så att du vet hur du får använda dem.

Fri musik och ljudeffekter finns på:
1. Ccmixter
2. Soundbible
3. Freesound
4. Youtube
5. Freemusic
Även här, var noga med att ta reda på hur du får använda musiken och filmklippen. Behöver t.ex. upphovspersonen nämnas?

Robotar och kärlek. Programmering och läsfrämjande!

Blue bot, Evo och Sphero

Jag packar upp dem en efter en. Först Sphero, sen Evo och sist Blue bot. Kartonger, sladdar och instruktioner. Och så de små liven. Hur konstigt är det inte, att nyinköpta robotar i plast kan kännas så…levande. Speciellt Evo får jag genast en varm relation till. Kanske är det egensinnet, att hen inte helt följer mina instruktioner, pockar på min uppmärksamhet med obegripligt småprat och som får för sig att rulla iväg lite på egen hand. Jag läser, testar och märker att jag ibland pratar lite med dem, uppfostrande. Kommer på fler finesser och testar igen.

Kanske är jag inte så konstig trots allt som relations-skapar med robotar. Jag tänker på två forskningsprojekt jag nyligen läst om där barn fått läsa för en robot för att se om läslusten ökar. I Luleå har 14 barn fått läsa för robothunden Vinci och i Madison i USA har Minnie fungerat som läspartner. Resultaten har visat sig vara positiva i båda fallen, läsningen har lossnat och barnen fått större självförtroende. Roboten Minnie fick under testperioden även följa med barnen hem i två veckor. Då kunde det hända att forskarna fick bilder av Minnie i olika positioner och situationer skickade till sig. Och vid nått tillfälle kom hon tillbaka efter en vistelse med nya kläder. Det är alltså fler än jag som skapar relationer med robotar :).

Även om mina band nu är starka till våra nya robotar så är det inte tänkt att de bara ska hänga på kontoret i Eskilstuna. Är du nyfiken på någon av dem och vill testa en aktivitet, hör av dig så skickar vi för utlån! Robotarna programmeras och styrs delvis via appar så du behöver själv ha en surfplatta.

Tips på projekt för inspiration

Programmera en berättelse till sagostunden, här Rödluvan och Vargen med en Ozobot Evo:

Programmera en utmaning utifrån en bok ni läst, här tillsammans med Sphero:

Här ett exempel från Ängelholm om hur de jobbat med Blue bots:

Ett lapptäcke av berättelser

Jag har ett litet lapptäcke hemma som jag fick när jag var nyfödd. Varje lapp i täcket är unik till färg, form och kvalitet. Gemensamt för dem är att alla har sitt ursprung i något plagg som min morfar och mormor ägt och haft på sig. Vissa lappar och sömmar är så sköra vid det här laget att jag gömt undan täcket, rädd att det ska gå sönder mer. Om mina morföräldrar fortfarande levt skulle jag definitivt fråga om de olika plaggen och dess historia.

Häromdagen dök det upp ett intressant projekt i mitt flöde, publicerat av Queens Public Library, som triggade minnet av mitt lapptäcke. Kombinationen textilhantverk, berättelser, kunskapsdelning och teknik är helt i min linje. Projektet heter Common threadMaking Community Story Quilts och har handlat om att skapa lapptäcken tillsammans med immigranter och textilkonstnärer. Här går att läsa mer om hur berättelser från immigranter samlats in, hur workshops i kviltning genomförts, hur teknik i form av LilyPads sytts fast med konduktiv tråd och möjliggjort att de inspelade berättelserna infogats då minnen formats om till lappar om 20*20 centimeter och som sedan bildat en större helhet. Projektet ställdes nyligen ut på Queens Museum där det gick att både se lapptäcket och höra de olika berättelserna via hörlurar.

Nyfiken på LilyPads och att sy med konduktiv tråd? Här är en introduktion bra att börja med innan du ger dig på mer komplicerade projekt, som i lapptäcket ovan.

Lek som motor för lärande

Får jag ha så här roligt på jobbet? Linn Holmstedt, författare till rapporten Robotar och Ritblock om digitalt skapande på biblioteken i Stockholms län, reflekterar kring lekens betydelse för att lära om digital kompetens.

I väntan på barn

Första gången jag hade programmeringsverkstad på biblioteket, funderade jag på om det verkligen var okej att ha så här roligt på jobbet. Tillsammans med ett gäng barn mellan 8-12 år testades olika kodblock i verktyget Scratch, vi gjorde minispel, frågesporter och filmer. Några barn hade kodat i Scratch förut, och de visade mig och varandra olika funktioner. När vi stötte på problem försökte vi lösa dem tillsammans. För varje programmeringsverkstad jag har haft, har jag lärt mig lite mer, och jag har kommit fram till att ja, det är helt okej att ha riktigt roligt på jobbet! Jag tror till och med att det är viktigt att ha så roligt på jobbet.

Jag jobbar som barnbibliotekarie, och under hösten 2018 gjorde jag en kartläggning för Regionbibliotek Stockholm, om den digitala barn- och ungdomsverksamheten på folkbiblioteken i Stockholms län. Hur ser den ut? Hur resonerar bibliotekspersonal och bibliotekschefer kring området? Vilka förutsättningar finns det för att utveckla verksamheten? Både bibliotekarier och chefer är överens om att det är ett prioriterat område, men i praktiken saknas strategier och syften för den här verksamheten i biblioteksplanerna. En stor del av bibliotekens digitala verksamhet för barn och unga rör digitalt skapande i olika former: programmering, robotar, filmskapande, animering – under hösten 2018 hade cirka hälften av kommunerna i Stockholms län sådana aktiviteter på sina folkbibliotek. När bibliotekspersonalen i en enkätundersökning får formulera sitt behov av fortbildning, är det framför allt kunskaper inom digitalt skapande som de lyfter. I rapporten Robotar och ritblock – digital biblioteksverksamhet för barn och unga på folkbiblioteken i Stockholms län finns mer att läsa kring kartläggningen, och hur vi på biblioteken kan jobba med att formulera målsättningar kring den digitala verksamheten på biblioteken. Varför ska vi använda digitala verktyg i barn- och ungdomsverksamheten? Här kan vi ta Barnkonventionen till hjälp. I artikel 13 formuleras barns rätt till yttrandefrihet:

Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.

Läs mer om Barnkonventionen här.

Genom att jobba med digitala verktyg kan vi ge barn och unga medel att hitta det uttryckssätt som passar dem – vare sig det är text, bild, ljud eller film. Som Kista bibliotek, som har jobbat med ljudberättelser skrivna och inspelade av ungdomar i området. Eller som biblioteken i Järfälla, som låter barn och unga vara med och utforma bibliotekswebbsidan och spela in filmer till den. När vi skapar tillsammans med barn och unga, oavsett om det är genom att spela in en film eller programmera ett spel, jobbar vi med att låta deras berättelser komma till tals. Och när vi provar nya saker, skapar och leker, utvecklar vi tillsammans vår nyfikenhet och kreativitet, både bibliotekarier och användare. Och det är roligt! Därför tror jag på vikten av att vi har riktigt roligt på jobbet, genom att vi fortsätter skapa och testa tillsammans!

Läs hela Linns rapport här

3D-hjärtan

KRUT – rum för yttrandejämlikhet

På Malmö stadsbibliotek finns en avdelning som heter KRUT. När lokalerna blev tomma efter att barnavdelningen flyttat antog en arbetsgrupp på biblioteket utmaningen att försöka skapa en jämställd och yttrandejämlik plats för målgruppen unga. Men de gjorde det inte själva, tidigt utvecklades ett samarbete med Tjejer i förening och White arktitekter som redan jobbat med att skapa rättvisa och jämlika platser i Malmö.

I skriften Att gestalta ett jämställt rum; Metoder, vägval och lärdomar beskrivs arbetet utförligt. Intressant är att projektgruppen valde att inte utgå från bibliotekskontexten utan att lyfta blicken och se på ungas livssituation som helhet, och prioritera efter dessa förutsättningar.

Några av nycklarna för att skapa delaktighet:
– Unga anställdes
– Unga som redan jobbat i tidigare jämlikhetsprojekt blev mentorer, unga lära unga
– Anställningen började med utbildning i jämställdhet, barns rättigheter och metoder för brukarinvolvering
– Värdeövningar genomfördes för att ge tillfälle att reflektera över egna värderingar och beteenden
– Brukarinvolvering – metoder användes för att fånga in fler tankar och idéer
– Skisser och prototypande genomfördes efter idéer, behov och önskemål
– Testarrangemang – att planera och förverkliga idéer ger erfarenhet framåt


Nu fortsätter vi!

Nytt år betyder nya vägar för satsningen Språk, makt och skapande.

Efter att studiecirkeln avslutades i juni 2018 så har vi tagit oss tid att se tillbaka på vad som hänt och vad vi lärt. Våra samlade erfarenheter tar vi nu med oss när vi planerar framåt.

Att utveckla den här sidan till en metodbank är en av de saker vi jobbar vidare med. Såklart hoppas vi på inspel och bidrag från er!

Vi planerar också för en forskningscirkel till hösten för att fördjupa kopplingen mellan praktik och forskning. Det handlar både om att öka kunskap om interkulturella förhållningssätt på bibliotek och att hitta sätt att ta tillvara på lokalsamhällets kreativitet, språk och initiativkraft.

Det praktiska skapandet vill vi också fortsätta att utforska vidare tillsammans med biblioteksmedarbetare i länet.

Det blir ett spännande år och mer information kommer. Men börja med att skriva in 11 april i almanackan! Då planerar för en inspirerande dag – en brygga mellan det första året och fortsättningen. Det blir både prova-på och fördjupning. Alla är välkomna, så håll ögonen öppna efter programmet.

Läs mer om satsningen här: https://regionsormland.se/kultur/biblioteksutveckling/bibliotek/sprak-makt-skapande/

Odla en bättre värld!

Dags för årets kulturpolitiska konvent Folk och Kultur i Eskilstuna. I år kommer vi att hålla en workshop tillsammans med Art Lab Gnesta. Samtidigt som vi sår frön av tomatsorten Saqba från Syrien/Gnesta så för vi samtal om hur
skapande aktiviteter kan vara ett sätt att dela makten, stärka demokratin och arbeta proaktivt med yttrandefrihet.

https://www.folkochkultur.se/medskapande-41012513

5 minuter i Berlin: “Language is a superpower”

En slide som visar tre ringar. I den innersta ringen står det WHY? och Strengthen the public library as a multilingual, creative and intercultural space. I ringen runt står det HOW? och i olika rutor står Shared learning, Creating & making, Enable collaboration, Explore methods, Support understanding. I ringen ytterst står What?

Jag svängde förbi satellitkonferensen Next Library Berlin i september tidigare i år och presenterade på fem minuter Språk, makt och skapande. Fem minuter är kort tid och det var en rolig utmaning att få mycket sagt på ett koncist och begripligt sätt. Jag pratade om hur Språk, makt och skapande bygger på en rapport vi har gjort i Sörmland, om varför – hur – vad i satsningen, delat lärande och om att ta avstamp i lokalsamhället. Och såklart om kreativitet, normer och att språk är en superkraft.

En person i svarta byxor och en vit glansig jacka håller i en mick på en scen. På en stor skärm visas en färgglad illustrerad bild som föreställer olika byggnader i Sörmland. Texten på bilden är Places of inspiration och en lista med vilka byggnader.
På scen på Next Library.

 

Mina fem minuter på scen var såklart en mycket liten del av konferensen som bestod av flera inspirerande keynotes, workshops, studiebesök och många spännande möten med andra som på olika sätt arbetar med biblioteksutveckling runtom i världen.

Next Library tar plats vartannat år i Århus och är en mötesplats där människor tillsammans utforskar biblioteket från olika perspektiv. Det är en konferens som präglas av idéer, öppenhet och deltagande.  2-4 juni 2019 är det dags igen!

/Victoria

 

 

 

Filmtajm!

I slutet av maj avslutades studiecirkeln Språk, makt och skapande. För att sammanfatta och ge en bild av året som gått lät vi producera en kort film. Vi är extra glada att några deltagare i studiecirkeln ville bidra med sin röst om vad satsningen betytt för dem.

//Marika

Niklas Karlsson – Bara att gasa!

Språk, makt och skapande eller
Så här skapas framtidens folkbibliotek eller
Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska folkbiblioteket

Ett bibliotek är en spegling av samhället, dess rörelse och innevånare och är därmed en institution satt i en kontinuerlig anpassningsprocess. Folkbiblioteket har aldrig varit mer i mitten av samhället än nu då vi lever i en tid då information är hårdvara och inte bara en kulturell angelägenhet. Det är en plats för människor där de kan möta upp sina inre behov, finna verktyg och utvecklas i takt med det föränderliga samhället. Det är en plats som är på väg att omfatta större ambitioner i människors liv än tidigare och då krävs det nya verktyg för biblioteken för att kunna axla den nya rollen. Kultur är inte längre synonymt med den västerländska skönlitterära kanon som traditionellt dominerat folkbibliotekets utbud. Kultur idag är något mycket bredare och vi kan se hur det gamla tvådimensionella begreppet utvecklats till att bli ett multidimensionellt begrepp som inbegriper praktiskt skapande och interaktiv språkinlärning. Kultur är inte längre bara något vi tar in som förströelse eller underhållning, kultur är idag något vi tillsammans skapar baserat på mångfald och diversitet. De globala rörelserna har gjort att vi idag är ett mångkulturellt och mångspråkigt samhälle och det här är ett faktum vi som biblioteksarbetare behöver omfamna med stora öppna armar. Vi behöver kunna inkludera alla människor i en gemensam verksamhet för att kunna dra nytta av den kraft som finns i människors inneboende vilja till att skapa sig en plats i en helhet.

Så hur gör vi detta? Hur blir vi denna dynamiska, multidimensionella kulturinstitution som är en självklarhet i samhällsmedborgarnas liv? ”Språk, makt och skapande” säger väl egentligen allt om hur vi ska gå vidare i den här processen eftersom att det sätter fokus på de verkande agenserna. Samhället är inte längre ett kollektivt skapat traditionsspektra utan samhället är idag skapat utifrån individen och dess egna språk (vare sig det rör sig om modersmål, gruppspråk, bildspråk etc.), skapande (all yttrandefrihet, kreativitet, åsiktsfrihet etc.) och den makt som innefattas av de kraftfulla verktygen som biblioteket har möjlighet att erbjuda. Och den makt som individen har när de gagnar dessa verktyg… Det är därmed vår roll som biblioteksarbetare att ställa oss mitt i denna rörelse, mitt i samhället och bli de som fångar upp och leder vidare den elektriska kraften som bildar den levande kulturen vi har. Vi behöver därmed utveckla den teoretiska grunden (hur möter vi upp individen?) för att kunna utveckla det praktiska kulturskapandet (hur möjliggör vi individen?).

Som vi diskuterat i studiecirkeln så handlar mycket om att förstå vad demokrati och interkulturalitet är i dagens samhälle. Dessa begrepp bildar idag ryggrad för hur en individuell medborgare uttrycker sig och de rättigheter och möjligheter som följer i dess fotspår. Det bildar också grund för den multidimensionella verksamhetsplanen som biblioteket behöver anamma. Vi behöver vara ett aktivt tänkande intellekt som ser, möjliggör och möter upp alla uttryck. Vi behöver ha verktygen för att kunna ifrågasätta normer och vi behöver ha kollektiva forum för att skapa möten för dialog i syfte att upplysa oss själva om vilka vi är i det egna. Vi behöver vara en röst för att kunna höra en röst, demokrati är något vi behöver aktivt definiera och förstå utifrån vår roll som kulturbärare. Som väl är så är det också vårt grundläggande uppdrag att… ”biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning samt främja litteraturens ställning.” (Bibliotekslagen 2013:801)

Så då är det väl bara att gasa? I högsta grad: ja! Låt oss att ge oss ut i allsköns experimenterande med de praktiska idéerna för att möjliggöra den teoretiska potentialen. Låt människor mötas via Culinary literacy eller ett kongenialt uttänkt Makerspace eller skapande rum där människor får leva ut sin yttrandefrihet i sann demokratisk anda. Låt människor hitta sin egen plats i samhället där det kan få vara sig själva och där de kan få bli en del av en pulserande dynamisk helhet. Låt människor individuellt få skapa sin egen kultur i syfte att skapa vår gemensamma kultur. Mångfald och diversitet är vår kultur nu, vilket ger att folkbiblioteket har en fantastisk möjlighet att bli inte bara en naturlig del av det utan även ett grundläggande demokratiskt verktyg för alla och envar att nyttja för att skapa sin egen personliga frihet.

Niklas Karlsson
Eskilstuna bibliotek och deltagare i studiecirkeln