Hur statistik, poesi och intervjuer bidrog till att forma satsningen Språk, makt och skapande

Nutiden hänger alltid samman med dåtiden och framtiden. Jag tänker på att det är en viktig tanke att ha med sig i vardagens bestyr även om mina val, mina känslor och mitt görande till och från verkar glömma både dåtid och framtid. Jag har i många år utgått just från att biblioteken spelar en viktig roll när det gäller att förbinda nuet med det förgångna och det framtida. För mig handlar det om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det.

Under 2015 undersökte jag hur den regionala biblioteksverksamheten i Sörmland kan bidra med att stärka folkbiblioteken som flerspråkiga arenor. Jag gjorde det med hjälp av statistik, poesi och intervjuer med biblioteksmedarbetare. Rapporten Språk, makt och hållbar biblioteksutveckling blev resultatet, och den speglar folkbibliotekens kapacitet och betydelse i ett samhälle präglat av flerspråkighet. Samhällets syn på flerspråkighet och språkliga minoriteter får också konsekvenser för språkanvändning, självbilder och möjlighet att vara delaktig. Vems språk får ta plats i rummet och på vilka villkor? Hur hanterar och problematiserar biblioteken sin roll? Vad reproduceras?  Satsningen Språk, makt och skapande handlar på många sätt om att utforska det utrymmet. För bibliotek har makt att synliggöra många berättelser och skapa möten mellan människor, epoker och kulturer.

Häromdagen skrev jag ett efterord till den där rapporten – som ett svar till förordet jag skrev då under hösten för ungefär två år sedan. Jag tänkte dela efterordet här:

“Warsan Shires ord bär jag fortfarande med mig och känslorna är desamma. Det är de stängda gränserna, människors förtvivlan och de sköra strimmorna av hopp. 

Det är ungefär två år sedan den här rapporten skapades. Den var tänkt som ett verktyg för den regionala biblioteksverksamheten i Sörmlands län och utgångspunkten var att hitta ett sätt att reflektera om och med de lokala bibliotekskontexterna utifrån ett regionalt perspektiv. Rapporten var framförallt ett försök att finna en hållbar väg, synliggöra vår egen position och bidra med underlag för att stimulera samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet. Det är så vi på Länsbibliotek Sörmland har använt den sedan dess. Som ett sätt att hålla riktning. Förstå. Förklara. Problematisera. Utveckla.

När jag arbetade med att ta fram och skriva rapporten hade jag precis klivit in i den regionala biblioteksarenan efter att i flera år arbetat på folkbibliotek i dels Katrineholms kommun, dels Botkyrka kommun. Det var ett perspektivskifte för mig som antagligen kom att prägla min arbetsprocess i hög grad. Jag vill samtidigt tro att kärnan hade varit samma även om jag format rapporten den här hösten. I detta fanns idén att finna beskrivningar som leder till att problematisera och stärka biblioteket som flerspråkig arena. Inte bara som en plats i ett flerspråkigt samhälle utan som en aktör för ett samhälle där flerspråkighet är en styrka.

De satsningar, aktiviteter och idéer jag och mina kollegor arbetat med sedan dess behöver ses i samspel med denna rapport. Vi frågar oss fortfarande vems berättelser som får ta plats och på vems villkor. Vi vet att vi har mycket kvar att göra.”

Språk, makt och skapande är en satsning utifrån rapporten som publicerades i januari 2016 och de samtal som sedan följde under året. Jag minns särskilt ett tillfälle som vi, alltså Länsbibliotek Sörmland, anordnade och som handlade om biblioteksverksamhet för och med nyanlända och asylsökande personer. En av de biblioteksmedarbetare som deltog i träffen gav då uttryck för idéer som handlade om att skapa rum i rummet – rum där det går att mötas på nya sätt och där det går att finna andra gemensamma språk. Jag letade upp anteckningarna från den där träffen. En träff som bland annat gled in i samtal om makerspace som ett sätt för att tänka och skapa mer inkluderande och språköverskridande biblioteksverksamhet:

“En stor utmaning är att våga göra saker vi inte kan och gå ur våra expertroller. Gemensamt skapande och delaktighet handlar mycket om att gå in i ett rum tillsammans och se vad som kommer ut. Att problematisera bibliotekets roll i aktiviteter (exempelvis en bokcirkel) och att vid behov ta in andra kompetenser (exempelvis konstpedagog).”

Förutom att vara lätt skrämd inför att ägna mig åt skaparaktiviteter bortom mina bekvämlighetszoner hade jag en diffus bild av vad makerspace i bibliotekspraktiken egentligen innebar.  Så jag åkte till Gävle en snöig dag i december 2016 för att delta på en dag om makerspace på bibliotek. Dagen anordnades av Marika – numera projektledare för Språk, makt och skapande – som den hösten var makerspaceutvecklare i Region Gävleborg. Nu utforskar jag och Marika tillsammans med biblioteksmedarbetare i Sörmland språk, skapande och samarbete utifrån en lokal folkbibliotekskontext. Ibland är det diffust vad vi gör, ibland är det alldeles glasklart. Och det är så jag tänker satsningen måste få vara.

För mig handlar Språk, makt och skapande om vilket samhälle vi tillsammans formar och bibliotekets roll i det. Om hur vi hanterar inte bara nuet utan det som har redan har hänt och det som vi kallar framtiden.

/Victoria, bibliotekskonsulent på Länsbibliotek Sörmland och projektadministratör för Språk, makt och skapande.

1 reaktion på “Hur statistik, poesi och intervjuer bidrog till att forma satsningen Språk, makt och skapande

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *